Tl;dr: JA
Tyckte nog jag var bättre än andra när jag var liten. Identifierade mig med protagonister. Sedan har jag tvingats inse att det är rätt vanligt att vara bra människa och väldigt vanligt att vara bättre än mig.
De flesta verkar kunna göra mer med mindre resurser än jag, vilket retat mig ett tag. Något gör jag uppenbarligen fel. Samtidigt vet jag en rad områden där jag objektivt är top 1% och andra där jag är top 5%, men det mesta är medfödda saker och inte något jag själv åstadkommit.
Ja, det du nämner gör också att det finns risk för att bli utnyttjad.. Men det gäller även de som är snälla och empatiska. De får lätt dåligt samvete och vill vara snälla vilka andra utnyttjar. Jag ser det hela tiden. Snällhet är en bra egenskap men det har också en baksida. En baksida jag klarar mig utan 
Än del av de sakerna skulle jag som du formulerar de vara vårdslösa snarare än mod men som så mycket blir ju även det subjektivt och individuellt.
Att göra något som för de flesta är svårt , läskigt och obekvämt och riskfyllt behöver ju inte vara modigt för alla! Först o h främst för att det kanske inte är läskigt, obekvämt, och riskfyllt för alla.
Ser är ju någonstans inte frånvaron av rädsla eller något annat som gör något modigt det är att göra något rädsla.
Du tror inte snällhet eller generositet har några fördelar? Är det verkligen hela världen om man skulle råka bli utnyttjad så länge man inte förlorar något av värde eller något som har påverkan på livet?
Du ser inte att det finns ett värde i att göra vad man anser vara gott och rätt oavsett konsekvenser för en själv? Om inte är inte det definitionen för intigritet till viss del och är det i inte själva essensen av mod att göra rätt och gott och ta risker av rätt anledning oavsett konsekvensen?
Om det inte är läskigt, obekvämt osv för en person så är det ju så klart inte modigt att utföra det. Självklart ska man inte ge sig i kast med dumdristiga saker men det kan ju ändå bara modigt trots att det är dumdristigt
Jag skrev ju att det är en bra egenskap. Att bli utnyttjad är bland det värsta jag vet så nej, jag tycker inte det är värt det.
Jag kan med gott samvete klicka i 9 av dina 16 boxar. Så jag är mao bara till dryga hälften en “bra människa”.
Nu är ju allt en skala men jag misslyckas ju med alla regelbundet! Frågan är hur ofta man kan misslyckas med eller hur ofta man måste lyckas innan man kan eller inte hävda att man är något? Är det i relation till andra? Är det enligt egen satt standard av vad som ör bra nog?
Tar man snäll-boxen så kan man lätt vara “snäll” genom att försöka tillmötesgå andra i alla lägen. Men det är inte med någon automatik att vara snäll på riktigt enligt min mening. Det är i många stycken att vara mesig, undfallande, konflikträdd och tom. lismande etc.
Den alla kategorier viktigaste boxen som jag ser det är integritet, för verklig integritet kräver både intelligens, ansvarsfullhet, rättvisa, mod och visdom.
Förtjänar kanske en egen tråd, men angående din lista med dygder så finns det en grej i “Flugornas herre”.
Det är ju anarki bland pojkarna på ön, men Ralph och Nasse försöker skapa ordning och rättvisa, medan antagonisten Jack piskar upp en slags gruppdynamik som jag tror boken försöker beskriva som “ondskan” (Belzebub, eller djävulen, betyder tydligen flugornas herre, typ kaosets och förruttnelsens herre”).
Budskapet är ju närmast propagandistiskt i att gruppdynamik är ondska. Därför försökte jag “stå över” gruppdynamik och det socialt outtalade och kletiga. Men det har istället blivit en slags svaghet, där jag tror jag är riktigt dålig. Det hade varit smartare att se flockmentalitet och gruppdynamik som verktyg som kan användas för både gott och ont.
Jag skulle verkligen inte kunna piska upp en sektmentalitet även om jag försökte - men heller inte en god laganda.
Jag vet inte vad den kompetensen kallas. Socialt inflytande? Inofficiell makt? Känns ofta meningslöst med god hälsa, rikedom, hyffsad intelligens m.m. utan den där sociala hävstången.
Varför är att bli utnyttjad bland det värsta du vet?
Vad kommer det ifrån? Rör det bara dig själv eller gäller det utnyttjande genrellt?
Det är ju skillnad på att blivit lurad på en halvtimma i tid och att ha en ekonomisk igel i sitt liv. Jag tänker att råka ut för det första någon gång inte är hela världen utan kanske tom är något positivt som helhet att man är öppen för saker som genrellt skapar mervärde i livet även man råkade gå på en mina där . I andra fallet bristande integritet och gränssättning. Känner du lika starkt för utnyttjande när du står för det?
Så är det ju och alla boxar är subjektiva men vi har alla dåliga dagar , vi är alla svaga i stunden ibland. Det är inte bara att missa en möjlighet till vänlighet, misslyckandet kan ju faktiskt vara att agera elakt.
Det där är väldigt intressant och det beror ju på hur det används. Inflytande och positiv påverkan skiljer sig ju i sin natur inte från manipulation egentligen. Vi har ju bara gett det olika namn beroende på hur det används och i vilket syfte.
Föreställ dig ett a-barn som utvecklats till en riktig jäkla übermensch. Ett fysiskt praktexemplar med knivskarpt intellekt. Jag är smartast i nästan alla rum jag träder in i. Jag är så snygg att jag inte kan gå förbi en spegel utan att le inombords. Män vill vara som mig och kvinnor vill vara med mig.
Dessutom är jag väldigt ödmjuk.
Saknas bara att du sätter på dig en svart kavaj sen är du fulländad 
Återigen, här anser jag att en stark och väldefinierad personlig integritet förhindrar mkt av det utstuderat (men även det passiva ogenomtänkta) elaka beteendet.
Känns som egenskaper är slumpvis utdelade, eller olika utvecklade, ingen kan vara allt. Åtminstone inte hela tiden. Det stärker nog flocken att olika drag hos oss har olika styrka.
Tänker att vi fått det vi fått av en orsak, till att berika vår art. Det ger också ett ansvar att hantera de välsignelser som har givits. Förmågor ger makt. Den som är snygg, rik, smart etc har ett ansvar för hur denne förvaltar det hela.
Ja eftersom jag lever efter de värderingar jag har. Andra svarar säkert ja, av samma skäl, även om deras värderingar står på tvärs med mina. Så jag inbillar mig inte att andra nödvändigtvis skulle hålla med mig. Av din lista har jag rätt mkt av samtliga, är jag anti-Jante nog att erkänna.
Jag tar dessutom rätt hårt på gyllene regeln och följer den även där jag märker andra kostar på sig att inte för att få olika fördelar. Så jag skulle våga påstå att så objektivt man nu kan bedöma, ja.
Sen har jag lyxen att ha råd med moral. Skulle jag behöva stjäla för att ställa mat på bordet så skulle jag.
Jag jobbar även med att inte se ner på människor av något annat skäl än om de är elaka, detta ser jag också som ett tecken på en bra människa. Att vara rättvis och snäll, mot andra och sig själv, är min högst hållna dygd.
På ett sätt håller jag med dig, men jag anser att de kriterier du nämner är tämligen underordnade det som givits oss alla med en normalfungerande mänsklig hjärna.
Nämligen förmånen att vara högst upp i näringskedjan och därmed följer allas vårt ansvar att vi är skyldiga att använda den hjärna/kapacitet vi fått oss tilldelade. Dvs. ansvaret att förvalta vår förmån att vara människor.
Inte hälsosam eller fysiskt stark. Resten av punkterna kan jag kryssa i.