Ja, verkligen. Kan ju också vara att det är just min population av 15-åriga ambitiösa tjejer, men ja, de oroar sig mycket. Till och med jag som är en orolig skäl är som: det löser sig…. 
1 gillning
Det har klagats på den yngre generationens slapphet i tusentals år.
Nöff said!
10 gillningar
Håller med, det kommer ändå förmodligen att sluta med basinkomst och att vissa gör lite vad de känner för och andra jobbar i den mån de kan och vill för att de vill ha mer.
Att jobba 40 timmar per vecka i +40 år är inte optimalt och jag hoppas inte att det ser ut så i framtiden.
Läste ett inlägg på Reddit för någon dag sedan där någon konstaterade att de spenderade mer tid med sina kollegor än sin familj och att det väl ändå måste anses vara lite knäppt.
Jag håller med.
8 gillningar
Detta stämmer inte in på våra barn, våra barns kompisar eller bekantas barn.
1 gillning
På kort sikt (år och årtionden) kan det diskuteras men på lång sikt (årtionden och århundraden) tror jag att de flesta (alla?) människor är mer eller mindre överflödiga p.g.a. teknisk utveckling. AI, robotar m.m. kan ersätta oss.
Då finns det några olika val man kan göra, bland annat:
-
Inför basinkomst. Låt folk göra vad de vill.
-
Inför inte basinkomst. Låt en stor andel av överflödiga människor leva i mer eller mindre misär eftersom de inte kommer att kunna få ett jobb och ha en inkomstkälla.
-
Göra sig av med överflödiga människor.
Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om vissa samhällens maktskikt väljer punkt 2 eller 3 när de inte längre har behov av oss för arbetskraft och konsumtion.
5 gillningar
Tror jag känner bara en vän som tycker som trådstartaren. Hon är ca 30 och tycker det ska införas medborgarlön så att alla ska kunna ägna sig åt det man vill, i hennes fall konst.
Vi står väldigt långt ifrån varandra i den här frågan.
1 gillning
Jag tror inte folk blir överflödiga. Vi hittar alltid på nya tjänster vi kan be någon göra åt oss.
Jag tror inte de som gör tjänster åt andra och därför tjänar pengar vill betala för att andra ska gå och göra vad de vill. Så om det införs kommer de göra mindre så att mängden pengar att fördela i basinkomst att bli för lita att leva på.
Hela ekonomin är ett utbyte av tjänster. Pengar är bara måttet vi använder när vi byter med varandra.
1 gillning
Ge inte ungarna en spänn över max tiotusen och ett körkort. Det sätter fart på motivationen.
1 gillning
Statlig inkomstgaranti för konstnärer – Wikipedia Statlig inkomstgaranti för konstnärer – Wikipedia
2 gillningar
Bara för att vi idag har ett upplägg där det är vanligt att stora delar av skatteintäkterna kommer av skatt på arbete betyder det inte att det kommer att vara så i lika stor utsträckning i framtiden. Det finns många andra skattekällor som kan höjas, t.ex. mer direkta skatter på företag som i framtiden sparkat alla sina arbetare och bytt ut dem mot robotar.
Men man får skilja på kort och långt perspektiv. Det går inte idag men det kommer att gå i framtiden.
3 gillningar
Det är väl helt fantastiskt att man idag har ett smörgåsbord av inkomstkällor samt inspiration till dessa? Om man lägger till många arbetsgivares allt sämre behandling av de anställda så vore det inte alls konstigt om fler förkastar normalt lönearbete i framtiden.
1 gillning
Har gett ungen mångdubbelt mer. Inga problem med motivationen. Är nog individuellt. 
5 gillningar
Och den skatten måste de företagen få in genom att höja priset på sina produkter vilket betalas av männsikorna som ska få pengarna.
Säg att företagens kostnad för att producera en månad av vad en person behöver är 20kkr. För att företagen ska kunna generera en basinkomst som täcker det behöver de få in 20kkr utöver sina omkostnader och höjer därför priset till 40kkr. Nu måste personen fortfarande få in 20kkr men är också beroende av statens basinkomst på 20kkr och staten är beroende av företagen för att få in sina 20kkr de ska betala ut. Ingen vinning gjord förutom för företagen med robotarna som alla gjorts beroende av.
”Pappa, är vi rika?”
”JAG är rik. Du är det inte”
Berömt amerikanskt idrottarcitat.
4 gillningar
Visst har äldre generationer beklagat sig över att yngre inte verkar vilja delta i arbetslivet sedan Grekland var ungt, men det verkar ändå finnas ett par faktorer som gör att de yngre generationernas inställning är genuint annorlunda än tidigare under det senaste århundradet. Det finns flera saker som verkar spela in i det där, men en faktor är att forskning pekar mot att ungas personlighet förändras på gruppnivå i en besvärlig riktning. Man ser särskilt att personlighetsdraget samvetsgrannhet sjunker och neuroticism ökar. Det innebär att unga idag verkar vara mindre disciplinerade och mer emotionell instabila. Sannolikt bidrar det till att arbetslivets krav blir svårare att hantera och att de längtar efter en tillvaro som är mindre utmanande, en tillvaro med färre deadlines och komplexa sociala kontakter.
Vad det är exakt som drivit på den här utvecklingen är det ingen som vet, men bland andra har forskaren Jonathan Haidt skrivit en hel del om detta. En del av hans teori är att sociala medier har bidragit till att minska initiativförmågan hos unga och göra dem mer osjälvständiga. Han tänker sig också att försämrade ekonomiska omständigheter har lett till att det dröjer allt längre för unga att nå de milstolpar som skulle stärka dem och få dem att utveckla sin självständighet, t.ex. skaffa bostad och körkort. Hans författande rör ju särskilt en amerikansk kontext, men jag skulle bli förvånad om en liknande utveckling skett i Sverige med.
En annan faktor som jag själv har tänkt bidrar till en inställning av det här slaget är jämförelsers påverkan på nöjdhet och lycka. Forskning visar att jämförelser i hög grad påverkar hur glad man är över något. Om du tjänar 100 000 i månaden och dina vänner tjänar 30 000 är du nog mycket nöjd över den lönen. Om du bor i Silicon Valley och dina vänner tjänar 250 000 i månaden är du nog inte alls lika nöjd med 100 000 som lön. Unga idag står inför ett arbetsliv som sannolikt kommer vara längre än tidigare generationers och där det kommer att behövas mer jobb för att nå milstolpar som t.ex. att äga sin bostad. Om utvecklingen inte vänder kanske unga idag i alla fall börjar tycka att arbetslivet är ok då de ser att morgondagens unga får en ännu högre pensionsålder och ännu mer abstrakta huspriser.
5 gillningar
Tillgångsvärden drar ifrån löner. Högre och högre skatt för samma välfärd, invandring och konkurrens om inflytandet över land och bostadsområden, pressade välfärdstjänster och tuff bostadsmarknad.
I grunden är det väl Baumol-effekten och relaterade fenomen som orsakar mycket av detta? Sköterskor i vården och hantverkare är ju sådana yrken som hittills inte kunnat utvecklas i takt med brancher som IT eller verkstadsindustrin. De har inte samma skalfördelar eller automationsmöjligheter.
Men eftersom de skulle ha kunnat jobba i dessa brancher följer lönerna med upp ändå. Det är ju konkurrens om arbetstagare. Betalar man inte så går de anställda någon annanstans. En hantverkare, chaufför eller sköterska idag kan ju omöjligt vara flera gånger snabbare än på 50- och 60-talet. Ändå är lönen många gånger högre.
Det gör att sådana arbetsplatser får dra ner på personal och ta olika genvägar för att hålla ihop ekonomin. Då hamnar ibland de enskilda arbetarna i kläm och dessa yrken ses inte som lika attraktiva - trots bra lön.
För att rädda situationen får man först krysta ut kvinnor i arbetslivet och sedan ta in utländsk arbetskraft, vilket kanske skapar en känsla av att man bygger sin egen undergång genom att bara gneta på. Det räcker liksom aldrig, för Baumol-effekten och utvecklingen bara fortsätter och fortsätter. Även om lönerna är helt ok så drar vissa tillgångspriser iväg mycket mer. Främst inflationssäkrade saker som fastigheter, specialistkompetens, lönsamma företag, ädelmetall (och kryptovalutor). Det gör att man trots bra lön kan få en väldigt pressad hushållsekonomi som ung, eller känna sig omsprungen om man jämför sig med andra.
Allt detta gör en antingen desillusionerad eller fokuserad på att hitta en extra växel. Men det låter kanske bara som att man ratar traditionellt lönearbete av lathet eller liknande.
Nu är inte jag i den demografin men alla kvinnliga vänner jag har har haft någon form av klimatångest eller karlskräck, det kan ju också skapa samma typ av oro och göra dem desillusionerade och deppiga eller sporrade att hitta bättre alternativ genom att plugga stenhårt och bli en girlboss eller liknande.
4 gillningar
Mm - om man ser till de jägar- och samlarsamhällen som vi har kvar så har jag svårt att tro att de spenderar mer tid inom familjen än utanför.
1 gillning
Detta var väldigt intressant och kan verkligen förklara min initiala fråga. En minskning i samvetsgrannhet påverkar ju förmågan att ta ansvar, vara organiserad och upprätthålla långsiktiga åtaganden. Och på bilden du skickade så har denna graf fullständigt kraschat.
1 gillning
Tydligen har 2% av alla Amerikanska kvinnor i åldrarna 18-45år ett onlyfans. . .
Ja precis, inte konstigt att arbetslivet känns tungt om de förmågorna inte är utvecklade. Det verkar onekligen som att dragen har förändrats i hög grad. Det är svårt att säga hur det kommer fortsätta och vad som skulle krävas för att utvecklingen ska vända. Man kan tänka sig att det hela blir självförstärkande. Unga tar färre initiativ och avslutar färre åtaganden vilket leder till större motstånd inför att prova på nya saker i framtiden.
En svaghet i studierna som bör nämnas är ju att det är relativt svårt att mäta personlighet. Man får oftast förlita sig på självskattningar och då är det möjligt att svaren som ges blandar ihop personlighet med livsomständigheter. Det är möjligt att en del av utvecklingen i själva verket är brus och vi skulle se ett något lägre resultat inom bland annat neuroticism om världsläget var mer stabilt. Det är dock osannolikt att det skiljer sig allt för mycket från resultatet som man ser.
1 gillning