Vad tycker du om dagens ekonomiska system

Hej forumet!

Jag har en fråga, mest för att de är kul och intressant. Alla vi som är här. Vi är ju mer insatta i dagens ekonomiska system än gemeneman. I min roll som lärare vet jag att de e viktigt att ha olika saker att jämföra med innan man kan göra en djupare analys. Därav undrar jag:

Vad tycker du om dagens ekonomiska system? Om du fick vara världsdiktator vad hade du ändrat?

Svara gärna på frågan och ställ nyfikna frågor till andra om du undrar något :slight_smile:

2 gillningar

(inlägg raderat av författaren)

Dagens system är nog det bästa vi kan ha. Det viktigaste är att det är dynamiskt. Då är alla missnöjda nångång men kanske inte hela tiden.

Med en världsdiktator blir det statiskt. Då är någon missnöjd hela tiden.

1 gillning

Tur att detta e ett internetforum och jag undervisar i automation

Annars hade jag ju tappat ansiktet på riktigt :smile:

Skulle andra länder kunna göra samma sak tror du?

Vad menar du?

Det ekonomiska systemet är nog som @nhb säger det rimligaste för oss. Det är trots allt en beprövad modell som fungerar hyfsat bra. Ser man sedan “ekonomi” som något större så skulle jag som enväldig överkucko sett över den administrativa apparaten och genomfört min planerade arbetstidsförkortning (jag har en längre text om det här som jag nog inte postat på RT (än)). Allt för att minska pengaförstöring och öka hälsovinster och allmänt välmående.

Klart man hade gjort lite ändringar successivt och utvärderat dessa så man inte knuffar saker för långt eller för snabbt. Men på det stora hela om man ska jämföra globalt så verkar den modell vi har i de nordiska länderna med demokrati, låg korruption, förhållandevis små inkomstskillnader, balans mellan stat/välfärd och kapital samt balans mellan arbetsgivare och fackföreningar vara den mest framgångsrika (av de nutida och historiskt beprövade modellerna) nästan oavsett vad man väljer att mäta.

Jag ber om ursäkt för mitt dåliga morgonhumör. Till mitt försvar kan sägas att jag raderade inlägget efter 3 minuter.

Vad jag bland annat skrev var att efter andra världskriget var Sverige som ett utvecklingsland med sämre standard än vad Mexico har idag. Med de fel och brister som finns så fungerar ändå systemet, även om vi drabbas av djupa hack i kurvan ibland. Socialismen är inget alternativ.

Det är en fantastisk resa vi har gjort. När jag växte upp på 50-talet hade vi utedass. Telefon fick vi några år in på decenniet och TV kom runt 1958 om jag minns rätt. Andra länder i Europa har gjort motsvarande resa och det är kanske ännu mera imponerande. Tyskland var ju rätt så utbombat 1945.

Vi får bara akta oss så att klyftorna inte blir lika stora som i USA. Landet är numera oerhört splittrat, så spåren förskräcker.

1 gillning

Stämmer detta verkligen?

Privatekonomi och sparande ligger nog utanför eller i utkanterna av “dagens ekonomiska system”. Det är nog inte många som förstår helheten, man diskuterar mest kring förändringar runt en antagen tolkning av hur det verkar fungera, det lilla man vet, gäller även hur politiker resonerar. Politiker agerar typiskt reaktivt och populistiskt, att ha makten tycks vara viktigare än att verkligen förändra något i grunden. Det är sällan man ser några djupgående analyser av ekonomiska systemet som sådant.

1 gillning

Hur definierar du problemet med klyftornna? Jag gillar inte det begreppet då det tenderar att användas som slagord utan att man går in på vad det egentliga problemet är.

Jag tror det stämmer. Det innebär inte att vi alla är ekonomiska snillen och statsfinansiella gurus. Men när jag pratar med människor i min vardag får jag verkligen utropa mig själv som ekonomiskt geni. En del vet ju inte ens hur räntor eller inflation fungerar. :see_no_evil:

4 gillningar

Från ett svenskt perspektiv (eller tänkte du globalt? @LarareIngenjor?) tycker jag främst att marginalskatterna på relativt högre inkomster är för höga (inkl. arbetsgivaravgifter) och att det alltid är överdrivet fokus på dem i debatter om klyftor och rättvisa. Jag förstår faktiskt inte rättvisan i att punktbeskatta värdeskapande och flit i ett samhälle över så många andra potentiella källor till skattepengar.

För att inte tala om den relativt höga skatten på låginkomsttagare vi har. Jag tycker gott att man borde kunna tjäna bra mycket mer än de ~20K som vi har idag skattefritt på ett år. Varför ska de allra sämst ställda med drygt 10K i månaden (existensminimum) ha en marginalskatt om ~20% exkl. arbetsgivaravgifter?!

Det är mina två ören om inkomster… :slight_smile:

2 gillningar

Man får se till helheten, den som lever på existensminimum har väl oftast rätt till en hel del bidrag, medan de som tjänar “bra” inte har det. Man glömmer ofta bort den kopplingen när man gör jämförelser.

Ja i slutändan kan man ju se lägre skatter på låga inkomster som en subvention istället för bidrag/socialförsäkringssystemet. Jag tycker det vore ett mer elegant och administrativt effektivt system med en sund beskattning av låga inkomster istället. Så att man just inte behöver blanda in diverse myndigheter i första hand. Även om det givetvis är oundvikligt ibland.

1 gillning

Jag har givetvis inget emot att folk tjänar pengar, men läget i Sverige gör mig bekymrad.

Det finns stora utanförskapsområden med låg utbildningsnivå och enorma bidragsberoenden. Brottsligheten är heller inte att leka med. Detta måste lösas. Problemet är bara att ingen verkar veta hur det skall gå till.

2 gillningar

Dagens finansiella system är tyvärr mindre lyckat då pengar skapas i systemet genom skuldsättning. Följden blir återkommande finansiella kriser. Bankerna vill bara tjäna pengar och lånar ut pengar på löpande band till kleti och pleti, penningmängden ökar och inflation uppkommer. Finansinspektionen borde reglera bankernas utlåning betydligt hårdare då bankerna utifrån sin ohejdade utlåning idag är orsaken till de finansiella kriserna. Bankernas beteende innebär dock för dem själva inga större risker då staten och indirekt skattebetalarna kommer och räddar dem om det krisar.
Känns bra att som privatperson idag endast ha ett litet CSN-lån.

1 gillning

Min världsbild kring “klyftorna” är följande:

  • Klyftor är i sig inget problem, det kommer alltid att finnas de som har det extremt mycket bättre, förutom för de ganska få som är mångmiljardärer.
  • Skillnader mellan människors standard behöver inte vara ett problem, detta skapar också drivkrafter i samhället. Att skaffa sig ett jobb eller ett bättre jobb för att ha råd med mer, att skaffa sig en bra utbildning etc.
  • Problemet är snarare lägstnanivån, att se till att sjuka/handikappade/äldre som inte kan arbeta har en dräglig nivå.
  • Man blir inte kriminell för att andra har det bättre, då skulle 99% minst vara kriminella för att söka det där som den rikaste 1 procenten har. Det är andra drivkrafter som ligger bakom, som ungdomars sökande efter status med dyra jackor och guldkedjor, allmänna problem med integration etc. Det krävs andra lösningar här än att minska klyftorna.
  • Majoriteten av de med likvärdig ekonomisk standard i utanförskapsområdena är INTE kriminella. Så att hävda att klyftorna är orsaken till kriminalitet är att leta efter en förenklad lösning alternativt att man utnyttjar en sådan förklaringsmodell för att boosta sin partiideologi.
1 gillning

Det blir nog väldigt dyrt. Låg skatt av många ger mer än hög skatt av ett fåtal. Nu blir den “återbetalning” av skatt, som bidrag kan sägas vara, behovsprövat vilket är elegant på sitt sätt. Om än lite omständigt.

Men visst, det hade varit elegantare om man kunde sköta det direkt via skattsedeln.

Hur de sämst ställda har det är ett mått på hur bra samhälle vi har, tycker jag. Sett ur det perspektivet är Sverige ännu ett ganska bra land att leva i.

5 gillningar

Jag säger om marknadsekonomin som Winston Churchill sa om demokratin - de hänger intimt ihop demokratin och marknadsekonomin

Many forms of Government have been tried, and will be tried in this world of sin and woe. No one pretends that democracy is perfect or all-wise. Indeed it has been said that democracy is the worst form of Government except for all those other forms that have been tried from time to time.…

Bevare oss väl från världdiktatorer! Det räcker gott och väl med de regionala diktator vi har idag. Hade jag blivit en sådan så hade jag tagit livet av mig :joy:

Efter att ha levt i flera olika länder - utvecklade så väl som under utveckling, demokratiska så väl som enpartistater/diktaturer - så har jag bara dragit en slutsats.

Det är att så länge människor har hopp om en bättre framtid, så kämpar man på mot den drömmen. Hoppet om att få leva lite bättre, ge sina barn en bättre chans än man själv fick, bo lite bättre, ha kul med familj och vänner osv.

Att det finns klyftor i samhällen är naturligt och skapar också en drivkraft att få det bättre men de får aldrig bli så stora att det leder till hopplöshet för då går det riktigt illa.

Så tänker jag :slight_smile:

2 gillningar