Är deglobalisering en orsak till inflationen?

Jag har länge misstänkt att det inte är de låga räntorna under 2010-talet som orsakade vår höga inflation, som en del hävdar. Jag har tror att inflationen främst beror på att världens ekonomi börjar bli allt mindre global, till följd av:

  • Covid.
  • Krig i Europa.
  • Kallt krig mellan USA och Kina.

Och nu hittade jag en vettig video som tycks delvis vara inne på samma sak.

Om jag då har rätt, så kommer inflationen fortsätta så länge vi inte återgår till globalisering. Det blir ju trots allt billigare i butiken om alla kan specialisera sig på en sak och exportera den sen importera resten från omvärlden.

Det tycks som vi har bara två val, fattigdom eller globalisering. Eller finns det något vettigt alternativ?Några tankar?

4 gillningar

Jag är också inne på detta spåret.

1 gillning

Dessa 2 har definitivt påverkat den höga inflationen genom störningar i utbudet.
Jag tror att vice riksbankschefen var inne på samma linje i helgen.

3 gillningar

Vi behöver inte handla med just Kina, Ryssland etc. för att uppnå samma effekt. Kina är inte ens särskilt billigt längre ändå, var ändå dags att dra vidare. Samma med Ryssland, mest bara naturtillgångar. Så bättre att handla och bli rikare tillsammans med vänligt inställda. Typ globalisering light.

2 gillningar

I detta poddavsnitt diskuterar de om det :+1:

1 gillning

Moraliskt så tycker jag att vi behöver avskärma oss från dem, och det kostar ibland att göra det som är rätt.

Absolut, det lär bli mycket bättre än att varje nation ska klara sig själv, men saker blir ändå inte riktigt lika billigt som om hela världen kunde leva i en gemenskap.

Jag är dock inte helt övertygad om det. Visst är det positivt med komparativa fördelar, men även den effekten avtar ju. Sett till det stora hela med industrispionage, ensidigt upprätthållande av IP, konstigt utnyttjande av olika system för utvecklingsländer som Kina missbrukar etc tror jag det ganska fort kommer bli bättre än tidigare när vi hittat ett nytt normalläge.

Den stora effekten blir på lång sikt. Handeln (och att man sett genom fingrarna gällande många saker) med länder som Kina och Ryssland berodde ju på någon slags förhoppning om att det skulle leda till en mer ”västerländsk” utveckling, men istället har det hjälpt hålla uppe diktaturer som nu anfaller resp. hotar med att anfalla sina grannar. Så det var ett stort misstag att släppa in dem i gemenskapen från första början.

2 gillningar

Men deglobalisering är ett bättre ord.

@ErikDahlen ,du har en poäng. Globaliseringen har gynnat oss väldigt mycket, även om klyftorna har ökat. Nu när det blåser nationalistiska vindar över världen har vi kanske passerat toppen. Även om vi är anpassningsbara kan skillnaderna mellan olika nationer öka eftersom allt fler vill, eller kanske måste, mer måna om sitt eget.

Med peak globalisering följer kanske peak demokrati. Det är lite oroväckande. Inte för oss utan mer för våra barnbarn.

På 50-talet hade vi ingen hög inflation (förutom under Koreakriget). Globaliseringen var extremt mycket mindre än idag.

Jag vill påstå att det är precis tvärtom. Vi är extremt globaliserade. Minsta lilla störning internationellt slår stenhårt mot oss.

I en sluten ekonomi har Ststem mycket lättare att styra ekonomin.

1 gillning

Vad den det? Ökade eller minskade globaliseringen under 1950-talet? Jag trodde defintivt att världen var mer global under 1959 än under 1950.

Om vi ska tillbaka till den levnadsstandard vi hade på 1950-talet, utan sänkta löner i nominella tal, då misstänker jag att vi kommer behöva ha ganska hög inflation.

Min tes är att globalisering leder till specialisering, som den leder till teknisk utveckling, som leder i sin tur till högre välstånd för alla. Och det leder till lägre inflation, eftersom vi får reallöneökningar som motverkar den nominella löneökningen. Ska vi gå åt andra hållet, så kommer får vi inflation och en lägre levnadsstandard, samt mindre tekniskt utvecklade produkter.

Det där stämmer rimligen. Hur många timmar fick vi arbeta för att kunna köpa en bil, eller en TV, eller vad som helst på 50-/60-talet jämfört med idag?

1 gillning

Kan inte båda resonemangen stämma?

Vi har under lång tid haft en globalisering. Specialiseringen har lett till ett fåtal producenter som tillverkar ett högt antal enheter. Detta har över tid lett till en lägre inflation än om detta inte hade skett och vi hade konsumerat på samma sätt. Men globalisering funkar bara bra utan kriser/krig. När det idag blir ett hack i leverantörskedjan blir effekterna långt större vilket driver inflation efter några på varandra följande kriser.

För att motverka detta ökade risktagande tas delar av produktionen hem. Det leder till ökade styckkostnader och kan innebära en högre inflation tills vi når nytt normalläge?

Priserna styrs efter utbud och efterfrågan.
Globaliseringen har ökat utbudet enormt vilket gjort att priserna kunnat hållas nere.
På senare tid har Covid och krig har påverkat utbud och efterfrågan, att folk tar hem produktion och inte kan matcha efterfrågan driver också iväg priserna nu.

Men en stor faktor som inte bara påverkat den senaste tiden utan kommer att påverka ännu mer i framtiden är att levnadsvilkoren har ökat i tredje världen och i utvecklingsländerna.
Medelklassen blir större och större i de enorma populationerna i t.ex. Kina och Indien. Detta driver på och kommer driva på efterfrågan mer och mer för varje år som går. Konkurrensen om att köpa mediciner, mat, råvaror, ja alla typer av varor kommer att bli större och större. Även om tillverkningskapaciteten skulle öka så är det frågan om det finns tillräckligt med råvaror/material för att kunna matcha efterfrågan och hålla ner priserna. Mycket stor risk för priserna kommer drivas upp ordentligt.

1 gillning

Trodde att inflationen berodde på att medelklass Annika och Anders köper dyra tomater på ICA istället för antigen invänta bra erbjudande eller handla på Lidl?

1 gillning

Det borde väl driva på utbudet lika mycket? Det är ju inte så att de får pengar från ingenstans.

Ja om producenterna lyckas öka sitt utbud och skala upp i tid och om deras underleverantörer lyckas och deras underleverantörer lyckas etc och om det sedan finns nog med råvaror och materal som alla producenter måste konkurrera om.

Fast producenterna är väl just dessa indier och kineser som blir medelklass? Det är ju genom att producera saker, och därigenom öka utbudet, som de får pengar de kan använda till att öka efterfrågan.

Jag hänger inte riktigt med på ditt resonemang. Ju fler som får ett bättre välstånd, desto större blir efterfrågan på olika varor och tjänster. Det innebär inte per automatik att det finns materal/råvaror eller produktionskapacitet att täcka efterfrågan i tid.
Då stiger priserna pga den stora efterfrågan. Företag får mer betalt, saker blir dyrare, folk vill ha högre lön etc, dvs inflationssnurra.

Välståndet är inte något man får, utan något man producerar, och den produktionen innebär en utbudsökning per automatik. Kineserna har till exempel ökat sitt välstånd genom att bygga en massa fabriker, och det ökade utbudet av varor som följt av detta har sänkt priserna globalt och gjort i princip hela världen rikare. Det är därför folk förväntar sig inflation (alltså att vi blir fattigare) av minskad handel med Kina.

1 gillning