Likaså den där guldgubben som gästat bloggen ett par gånger. Svårt att inte ta det utan att känna sig vilse i en saltöken. 
Alla vill sälja något.
Aha, tackar, det var mer än jag visste 
Jag hade fått för mig att man inte fick ta ut pengar från ISK:t så länge man använde krediten. Då kanske jag ska ta och göra som du säger, och göra mig av med buffertkontot.
Men bara för att fortsätta bråka lite: Tänker du likadant om de tusenlappar jag antar att du har på lönekontot? Alltså, självklart ska man addera dem till slutsumman om man vill ha en jäklat exakt överblick över sina totala tillgångar (förmodligen även husets och bilens värde), men jag tänker att det saknar praktisk betydelse när man resonerar kring fördelningen av tillgångsslag i sitt långsiktiga sparande.
EDIT: Här kommer ett kompletterande exempel som kanske visar varför jag tycker det är rimligt att inte räkna med bufferten:
Säg att jag äger andelar i en guld-ETC till ett värde av 1,5 miljoner och aktier för en halv miljon. Jag har en målfördelning mellan guld och aktier på 50/50, och nu vill jag räkna ut hur jag ska ombalansera. Om jag blandar in buffertkontot ser uträkningen ut så här:
1 500 000 guld + 500 000 aktier + 50 000 buffert = 2 050 000 totala tillgångar
2 050 000 totalt - 50 000 buffert = 2 000 000 tillgångar att ombalansera
2 000 000 - 1 500 000 guld = 500 000 guld som ska säljas
Men… varför skulle jag göra så? Buffertkontot har som sagt ett konstant målvärde, det kommer inte att förändras även om min totala förmögenhet fyrdubblas.
EDIT PÅ EDIT:
Alltså, om jag angav bufferten som procent av totalen hade jag hållit med, men i och med att den är konstant så skulle det bara tjorva till matten utan att tillföra något.
Men det är ju som att säga 2013 att
”ex Danske Invest Globalt index har gått -15 senaste fem åren”
I båda fallen efter en tung björnmarknad för obligationer respektive aktier.
3 gillningar
Jag kontaktade Avanza för att reda ut det här, och fick följande svar:
Värdepapperkrediten får endast användas till investeringar, detta då kreditavtalet är utformat att avse just värdepappershandel.
För att göra ett uttag från ett konto som är belånat så behöver du först lösa skulden genom försäljning från kontot. Vill du ha en del pengar lättillgängligt för uttag så kan du komplettera genom att ha en del i “buffert” på ett sparkonto.
Min poäng är ju att du inte borde ange bufferten som konstant, utan titta på portföljen och din risknivå. Det här med att man måste ha en viss summa pengar vid sidan av som man ska ta av för att inte röra portföljen tycker jag är ett feltänk. Men det är inte hela världen. Bara onödigt krångligt, tycker jag.
Ja, de säger att det är vad krediten är till för. Men det går alldeles utmärkt att ta ut pengar från kontot även om man har kredit. Och vad är skillnaden mellan det och att lösa krediten, ta ut pengar, och sedan låna upp lika mycket igen, plus pengarna man tog ut? Jag har plockat ut pengar från mitt ISK flera gånger genom att öka krediten.
1 gillning
Det är just det jag inte håller med om, i övrigt tycker jag du har rätt.
Min buffert är till för att jag snabbt och smidigt ska kunna hantera oväntade utgifter, till exempel om kylen går sönder. Det rör sig om några tiotusentals kronor. Den siffran växer inte linjärt med övriga ekonomin: Jag må vara dubbelt så rik om fem år, men jag tänker inte börja köpa dubbelt så dyra kylskåp för det.
Ingen alls, men jag tolkar deras svar som att det är emot reglerna. Det går säkert hur bra som helst att göra som du gör, men jag tar det säkra före det osäkra och behåller buffertkontot.
2 gillningar
Jag är med på det om det är en likviditetsgrej. Att du måste ha tillgång till pengarna direkt och inte kan vänta en dag för att föra över från ISK. Eller om du vill slippa lösa lånet. Men att behöva ha pengar vid sidan av portföljen för att slippa sälja för tiotusen om du behöver ett nytt kylskåp, det är feltänk, tycker jag. Och de som har flera årsutgifter vid sidan om på det sättet tycker jag får ett felaktigt perspektiv på sin portfölj.
1 gillning