Är det någon som liksom jag, efter avsnitt 209, intervju med Christian Lundström Tjurhufvud, funderat på att börja använda hävstång i sina investeringar?
I diskussionen i avsnittet framkommer det att för en riskneutral investerare så har alla strategier en optimal hävstång. Om jag tolkar Christian rätt så menar han bl.a. annat att för ett brett aktieindex ligger en optimal hävstång någonstans mellan 1,2-1,5 (20-50% belåning).
Skulle man ge sig på att praktisera detta i praktiken så kommer det ju upp en del frågor. T.ex. hur ofta ska man balansera om sin hävstång? I praktiken innebär ju ombalanseringen att man automatiskt kommer att köpa efter uppgång och sälja efter nedgång. Vilket inte känns helt intuitivt och dessutom kan kräva ett psyke utövar det normala i en björnmarknad med tvära kast.
Dessutom känns det ju dumt att man i bufferthinken har pengar på ett bankkonto samtidigt som man betalar ränta för att belåna sin aktie- eller fondportfölj. Kan man istället tänka att man lånar av bufferthinken för att köpa aktier? Jag inser att detta kan tolkas som en förtäckt kritik av fyrahinkarsprincipen men min avsikt är bara att väcka diskussionen, inte att förkasta denna utmärkta princip.
Eller kan det vara klokt att använda sig av Exact Bull istället för att belåna sig? Hur mycket kostar Exact Bull? Är det billigare än att själv låna pengarna och köpa index? Finns det mer prisvärda eller på annat sätt bättre alternativ?
Den grundläggande rekommendationen är att inte hålla värdepapper likt Xact Bull mer än över en dag eftersom värdepappret lider av så kallad urholkningseffekt, även om man kan slira lite på det.
Bästa belåningen är förmodligen ett bostadslån.
Om man håller sig till måttlig belåning fungerar värdepappersbelåning på Avanza, Nordnet och Degiro, men man behöver hålla i bakhuvudet att villkoren kan ändras med någon månads varsel.
Nja, det är nog inte så klokt då bufferten finns för att det ska finnas likvider att tillgå vid behov oavsett om börsen rasat 70% senaste månaden.så att du slipper sälja på botten.
Lån tar man för att öka på sin likviditet, för att exempelvis kunna investera i bostad eller aktier. Om man då lånar från bufferhinken så lånar man ju av sig själv och får på så vis ingen ökad likviditet.
Kostnaden för ett lån till en hävstång ska ju helt bäras av avkastningen på den investering man har hävstången till, om den inte har potential att göra det bör hävstång inte användas.
Tänker du i så fall också att man bör amortera av hela sitt bolån innan man börjar spara långsiktigt? Annars är just bolånet det som de flesta av oss har och som utgör en hävstång i vårt sparande.
Jag tänker att det inte är säkert att man kan få lån om man haft oturen att bli exv långtidssjukskriven. Då kan bufferten behövas för att ge tid till omställning för en själv och familjen.
Det var inte så mycket en tolkning som en följdfråga eftersom bolånet också normalt har en ränta som överstiger den på bufferthinkens bankkonto och om man inte amorterat av det, utan istället investerar långsiktigt, så gör man just det som du skrev framstår som konstigt för dig, nämligen lånar pengar till att investera.
Jag skrev inte att det var konstigt att låna pengar för att investera.
Jag skrev att det var konstigt att betala för att låna pengar för att investera när man redan har lika mycket pengar som bara ligger och förlorar sitt värde på ett sparkonto.
Korrekt. Den gällde hur låna för att investera. Men att undvika att amortera är ett beslut att fortsätta låna. Vilket i sig är likställt med att ta upp ett nytt lån om man inget har. Därför är de två likställda, åtminstone i min tanke. Därav min följdfråga.
Nja, du skrev
Det är skillnad på att ha pengar på ett sparkonto och att ha pengar i sin buffert (vilket också var det TS frågade om). Pengar på bankkonto kan man ha i vilken som av hinkarnas för att moderera risken. Själv har jag det i min RT-portfölj i Mellanriskhinken. Om jag körde manuell portfölj i Passiva hinken skulle jag kanske ha det där också. Om jag då skulle vilja.öka risken i någon av dessa portföljer (vilket är det man gör även med hävstång) skulle jag så klart använda dessa pengar före ett lån.
Men pengarna i Bufferthinken har som syfte att vara min första trygghet om något oförutsett händer. Det är en försäkring mot att hamna i ett läge där jag tvingas sälja av andra investeringar vid fel tidpunkt. Således är det en försäkring som kostar, i detta fall urholkning av inflation då pengarna ligger på bankkonto. Ska delar av denna buffert kunna ersättas av krediter/lån måste man veta att det kommer vara möjligt att nyttja krediten/ta upp lånet även efter någon av de oväntade händelser som bufferten är tänkt att skydda emot. Krediten måste dessutom kunna hållas under tillräckligt långt tid för att situationen ska hinna reda ut sig. Jag tror det kan vara svårt om man haft oturen att bli arbetslös eller långtidssjukskriven.
Visst ska man räkna på och justera sin buffert. Den ska absolut inte vara större än nödvändigt, då den, precis som du säger, kostar att hålla. Men att efter det “låna ur bufferten” för att få hävstång på sina investeringar i andra hinkar är rent självbedrägeri om du frågar mig.
Urholkningseffekten beror väl på att hävstången i Exact Bull ombalanseras varje dag? Det blir väl samma urholkningseffekt om jag ombalanserar min egen hävstång varje dag? Vad är en lämplig regel för när man ska ombalansera sin hävstång?
Ska man enligt dig bara ha hävstången i nysparande? Om börsen fortsätter uppåt så kommer ju hävstången att minska i takt med att aktierna stiger i värde.
Jag har lite svårt för alla dessa principer och modeller som vissa tycks ha en stor förkärlek för. Visst är det bra med hävstång i sparandet.
Jag bor själv i ett hus värderat till 5,6 mkr och har bolån på 1,5 mkr. Jag har nu tänkt utnyttja den buffert jag har i befintliga pantbrev till att ta ytterligare lån på huset. Det bygger jag på att jag har ett lämpligt investeringsobjekt. Att ta större summor i lån vill jag spara till senare tillfällen när börsen gått ner rejält. Det är enklare att göra bra affärer när det inte nås ATH var och varannan dag.
Min tanke med lånefinansierat sparande är att det ska vara tryggt. Det ska handla om aktier som ger utdelning som är tillräcklig för att finansiera även en höjd ränta. Skulle aktierna gå ner kraftigt en period ska det inte spela så stor roll. Mer spekulativt sparande skulle jag inte välja att lånefinansiera, åtminstone inte under längre tid.
Rebalansering är bra att göra när obalanser i portföljen ökar risken, men det tar tid för obalanser att uppstå. Därför är bra att rebalansera någon gång varje år eller max 4 ggr per år.
På så vis säljer du inte för tidigt i stigande trend och du handlar inte in dig för mycket och för tidigt i fallande trend.
Så du anser att den den optimala frekvensen för ombalansering ligger någonstans mellan 1-4 ggr per år. Har du någon åsikt om när det är lämpligt att ombalansera? T.ex. efter en indexförändring på +/- 5 %?
En belånad portfölj behöver ha teckning för lånet, så faller kurserna kraftigt kan du tvingas sälja aktierna för att inte sitta med större lån än vad aktierna är värda.
Tack, Nicklas, för länken till detta abstract. Jag tolkar frasen “returns are positively correlated in the short run” som att det är bra att andelen ökar i de tillgångsslag som också ökat mest i värde. Kan man överföra detta tänk till en hävstångsstrategi och hur borde det i så fall se ut? Kraften i en hävstång minskar väl i en börsuppgång om man inte ombalanserar, d.v.s. lånar mer pengar och investerar?
