Frågan är väl också hur länge man ska klara av dippen? Dippen på 40% under Covid återhämtade sig snabbt. Men om den hade blivit utdragen och varat i ca 5-10 år skulle situationen varit helt annorlunda.
1 gillning
5-10 år är i regel mer fokuserade fonder. Tex Swedbank robur bioteknik tog 10 år från minus till noll. Minns ett reportage på avanza där det visade sig att majoriteten av dippar snittade 2 år. Är ju såklart ingen garanti
Precis, så frågan kvarstår ju då hur länge man ska kunna klara dippen. Även om man placerar i globala indexfonder. Tex efter 2000 var det en stor dipp, och sedan gick aktiemarknaden inget vidare framtill ca 2010.
Viktig poäng det där… hur länge exakt?? Jag läste ju den här blog-posten (som @angaudlinn länkade):
The Problem with the 4% Rule (and Why You Could Retire Even Sooner
men det är bra att läsa det här också:
Flexibility is Overrated – SWR Series Part 58
Slutsatsen är väl kanske att man nog behöver den rätta, tillräckliga, mängden pengarna och bäst är nog trots allt att räkna på fasta SWR. 4% skapades ur beräkningar av William Bengen för längesen ur data som var portföljer 80% aktier, 20% obligationer (räntor). Uppenbarligen finns det andra portfölj-mixar som är bättre och det går numera att visa på allt historisk data att 4.8% funkar lika säkert med en sådan mix. Det klart intressantaste med den artikeln på Mad Fientist är ett par av kommentarerna under [se min post ovan].
Själv har jag ingen tanke på att förlita mig på nån flexibel spend (discretionary spending %) för att veta om pengarna räcker. Visst, man kan ju sätta in nån låg % siffra i den föreslagna modellen <10% om man vill fast då kommer det inte att ge nån tidigare FIRE direkt…
Det här visar ju än tydligare hur viktigt det är att inte råka få en kraftig minskning av sparkapitalet precis innan eller just i början av “pensioneringen”:
What Is The ‘Retirement Spending Smile’ and Why Is It Important
…medan om det händer mycket senare efter 73 nånstans gör det inte så mycket det går bra ändå. Bl.a. p.g.a. denna naturligt inbyggda minskning i real spend allteftersom man åldras och orken/energin sakta minskar. Men det gäller det att ha pengar kvar till senare när hälso- och sjukvårdskostnaderna rakar i höjden.
Jag personligen tror att sådant kommer bli mkt dyrare i Sverige också framgent om man önskar nåt som är riktigt bra
Man får dock också fundera på hur mycket/lite pengar som behöver tillföras för att det ska hamna i balans igen. Om du fångar det i tid kommer det inte vara att alla pengar försvinner och du måste försörja dig enbart på jobb—det kommer snarare vara att portföljen kan täcka säg 90% av dina kostnader och du måste hitta ett jobb som kan räcka resten. Det ger möjlighet både till att jobba deltid och att aggressivt konkurrera med pris/billig lön.
Jag tror många klarar av att hitta jobb som täcker hälften eller 25% av sina levnadskostnader.
1 gillning
Kanske hyfsat många av yngre “FIRE” personer. Håller med om att man kan konkurrera med lågt lönekrav, men det är inte säkert att den faktorn ger dig så mycket större chans att få ett nytt jobb, inte i Sverige iaf. Jobbsökning i Sverige funkar inte riktigt så, “frivillig” lönedumpning göre sig icke besvär. Gig-ekonomin finns förstås numera, det måste dock finnas en sektor där du kan/klarar utföra det som efterfrågas. Många Gig-jobb är rejält dåliga på flera sätt, att lönen är låg är inte problemet utan att själva arbetsförhållandena är så dåliga både fysiskt och mentalt.
Arbetsförhållandena måste åtm gå på plus jfrt att dra ner livsstilen ännu hårdare. Leva super-frugalt i 10 år jfrt jobba i en usel arbetsmiljö i 5 (bara ett exempel).
De äldre, som är 55+ får det nog bra svårt och komplicerat i Sverige. Ålderismen på arbetsmarknaden här är rätt uttalad. Det beror IOFS på vad man kan, vilken utbildning och (gammal) erfarenhet man har men är man så gammal och dessutom inte har jobbat på 10+ år så kommer det inte vara lätt alls att skaffa ett simpelt (deltids)jobb som man ö.h.t. kan tänka sig “stå ut med” även om det bara är max 50%. Om man jobbar som timanställd som får strötider och det är bara så lite man behöver tillföra, så OK. Dock blir det vanligen så att det är främst på helger du behövs, när alla andra är lediga.
Det kan väl i förekommande fall handla om nån typ av butiksjobb eller i hemtjänsten, men sådana jobb har en stor nackdel: visserligen är de deltid men problemen med scheman och oregelbundna tider är stora och skapar rejäla störningar i din “icke schemalagda tid” – det som ska vara din fritid s.a.s. blir inte riktigt det.