Ser egentligen inte problemet här.
Om vi exempelvis utgår från 45…skulle du komma på andra tankar och bli sugen på att börja arbeta igen vid 50 eller 55 så är det väl inte mer med det.
Jag förstår inte vitsen av att måla upp problem på förhand om man har en dröm som man vill uppfylla.
3 gillningar
Sverige är väl bland de bästa länderna som finns när det gäller möjligheterna att jobba med det man vill och trivs med. Skola, utbildning, starta eget (-bidrag), omställning, etc.
Sen finns det naturligtvis situationer där det av olika skäl inte går men om det funkar bidrar man ju samtidigt till att hjälpa till där det inte går. Vård, omsorg, mm.
Det hindrar ju inte heller att man avsätter en del av inkomsten för lite tidigare pensionering precis som @Indigo väldigt klokt beskrev tidigare. Min viktigaste lärdom av livet hittills är att det oftast inte blivit som man planerat men med en väl tilltagen buffert kan man ofta(st) byta spår och leva livet i princip som man vill och önskar.
Om du vill effektivisera/miximera så är väll tipset att skaffa ett högavlönat jobb. Känner programmerare som drog till USA och håvade in miljonlöner utan att vara chef. Utskickade/utlandsstationerade personer på Ericsson som drar in +100k i månaden på arbetsuppgifter som inte skiljer sig nämnvärt från svenska kontoret. Sen får de nöjet att leva utomlands, resa runt etc. Andra lär sig kontorspolitik och klättrar i roller och lönenivåer. Allt detta ska såklart kombineras med konsekvent sparande/investerande i diversifierade tillgångar. Allt är möjligt för den som har lite ambition och är normalbegåvad.
20år är trots allt en ganska stor del av sitt vuxna liv. Mycket hinner hända.
Själv skulle jag inte kunna rekommendera FIRE tänket. Jag skulle vilja påstå att utan rejäla uppoffringar i livet så ser det mörkt ut att lyckas. (Även om du påstår att just du inte offrar något)
Att ha 40årsutgifter (om man blir 85år) på börsen vid 45 är inte lätt, men allt går såklart.
Kommentarerna du har fått är helt valida - det är svårt att förutspå sina egna framtida beslut.
Men det är klart det går att nå FIRE vid 45. Dina utgifter kommer sätta ribban. Jag och min fru kommer nå FIRE inom 15 år, mest realistiskt om 12 år (när jag är 46 år gammal). Då har vi tre barn, hus och bil inkluderat i beräkningen. Vi kommer nog jobba på ändå (men jag lovar inget 
) och det känns framför allt bra att samla resurser som ger oss möjligheten att göra som vi vill. Personligen lider jag av att den här stan saknar ett riktigt bra brädspelscafé…
3 gillningar
Går alldeles utmärkt. Är 40 år precis fyllda och slutade arbeta i somras. Startade min resa för 15 år sedan ganska exakt och hade då drygt 500 000 i skulder.
I mitt fall så har jag dock haft mycket tur, men skulle också säga att de flesta också har bättre förutsättningar än jag haft.
9 gillningar
Grattis! det är bra jobbat. Tur är ju inget som går att räkna med i kalkylen dock.
1 gillning
Ganska många har under en period varit arbetslösa och det kan ge viss indikation hur man klarar att inte gå till ett jobb. En del mår dåligt och klättrar på väggarna av att inte ha något arbete att gå till, andra gör det inte. Jag har varit arbetslös i knappt tre år och hade då inga problem att fylla mina dagar.
3 gillningar
Jepp det där med att kunna välja är det sim är härligt.
Jag nådde fire ganska nyligen om man ska tro på 4 procentsrä regeln och är ca 30 år MEN väljer ändå o arbeta men är så skönt att veta att den dagen jag trööttnar på jobb så kan jag sluta alternativt ta något mindre påfrestande jobb men med sämre betald då jag ändö gillar gemenskapen/rutinen ett arbete ofta bjuder på 
Sen skulle det bara kännas sjukt kosntigt o sluta arbeta när jag typ enbart gjort det några år i mitt liv 
5 gillningar
Klart det är möjligt. Sparar man lika mycket som man slösar tar det 20 år med 5% avkastning och 3% SWR att bli FI. Sparar man dubbelt så mycket som man slösar tar det bara 13 år.
1 gillning
Jag jobbar för att det är något särskilt för människan att känna sig behövd. Dessutom är det tråkigt att gå hemma för mycket. Jag siktar mer på att kunna begränsa min tid att arbeta för att någon annan ska tjäna pengar på mig. Jag tror att min hjärna skulle dega ihop om jag satt på en stor hög pengar och stannade hemma hela dagarna. Ideell verksamhet kanske. Så för mig är fire inte något jag strävar efter. Jag kallar det hellre “fuck off”-kapital.
2 gillningar
Är ett arbete nödvändigt för att kunna känna sig behövd, låta sin hjärna arbeta och för att ge sig själv allt det andra positiva man får från ett arbete? Finns det sätt en anställning begränsar allt det?
2 gillningar
Nej, men det är ett sätt som funkar. Och ger betalt. Det går som sagt att ha husdjur, barn, barnbarn och ideella prylar, men det kostar ju generellt pengar eller genererar inga.
1 gillning
Har du kikat på bloggare typ Miljonär innan 30 ?
Uppoffring är ju ett vitt begrepp.
Startade min FIRE-resa 2016 och på 7 år med 70% sparkvot har jag nått siffran för min FIRE.
På dessa 7 år har jag inte behövt offra en enda sak av betydelse i min värld.
På dessa 30% har det under dessa 7 år även rymts 3xMaldiverna, 5x Seychellerna , Australien, Filippinerna, Italien, Grekland etc dvs sådant som verkligen är viktigt för just mig.
5 gillningar
Tänk om det finns andra sätt…
Nu är väl poängen med FIRE att man inte ska behöva generera mer pengar genom vanligt arbete?
3 gillningar
Allt är ju relativt. Har man mycket kulor in, så är det ju inga problem, men då borde ju själva FIRE strävan med sparkvoter osv inte vara lika viktig.
Jag har numer också pengar så jag klarar att sluta arbeta.
Men vägen dit har ju inte gått i termer som sparkvot och beräkningar direkt.
Men visst jag kan hålla med om att skippar man att köpa villhöver prylar kan man klara sej rätt bra.
Sedan är det ju viss skillnad på behovet av kapital om man bara räknar sej själv, eller en hel familj som ska klara sej på kapitalet.
Resa en familj på fyra fem personer kan ju enkelt handla sexsiffriga belopp per resa.
1 gillning
Absolut, finns många parametrar och varje case är unikt. Men en hög sparkvot eller att spara sig till FIRE behöver inte alls likställas med ett måste att göra stora uppoffringar.
1 gillning
Kanske inte per automatik, men som ”vanlig” medelsvensson med anställning villa vovve osv så vill jag nog påstå att det är lätt i teorin, men svårare att få till i verkliga livet utan att avstå eller välja bort saker.
Man kan ju ha uppnått ”sin” FIRE men för den delen ligga långt under det kapital som dom allra flesta nog skulle behöva.
Såklart att exempelvis en nyexad student med nytt välbetalt jobb inga lån osv har möjlighet att nå FIRE utan att avstå något för tillfället.
Ställ det emot en 30åring som just betalat kontantinsatsen till nya villan och har barn, fru, anställning fritidsintressen osv, så är det inte lika lätt med FIRE.
Dom allra flesta väljer eller hamnar ju med familj, jobb osv.
2 gillningar
Jepp detta med uppoffring kan tolkas lite olika.
Många skulle säga att jag gör en uppoffring genom att ej äga en bil o bo litet men jags er snarare fördelarna med min livstil vilket innebär mer cyklande/promenader till ställen ist för bil enkelt hem att ta hand om/mysigare boende (enligt mig) sen är vi nog alla olika öagda som personer jag har alltid gillad o hushålla med mina resurser etc o får en härlig känsla av det.
Alltså att spendera pengar behöver i min värld inte betyda bättre livstil för mig kan ej boende på en grekisk ö med härligt väder men som spenderar väldigt lite pengar och mestades gör billiga aktiviteter så som fiska etc ha en bättre livstil än en boende i sverige som äger den nyaste bilen har en stor bostad etc.
1 gillning