Nu så…
Jag fattar helt hur du tänker, och håller med om att varken historisk korrelation eller volatilitet fångar hela verkligheten. Men att säga att man inte kan dra nån slutsats alls om portföljstruktur bara för att verktygen inte är perfekta känns lite väl ”binärt” i min värld. Det blir lite som att kasta ut alla verktygen bara för att dom inte ger en exakt bild av framtiden. Vi vet att dom är förenklade, men de är fortfarande användbara.
Dessutom finns det en hel del forskning som visat att portföljer med bättre riskbalans som riskparitet har har gett bland annat:
Lägre drawdowns, jämnare avkastning i olika marknadsklimat, och ofta bättre risk justerad avkastning än klassiska 60/40 eller marknadsviktade portföljer.
Exempel på studier:
Asness, Frazzini & Pedersen (2012) – “Leverage Aversion and Risk Parity” visade att riskparitet slog 60/40 i riskjusterad avkastning över flera decennier, även efter kostnader.
Ilmanen & Kizer (2012) – “The Death of Diversification Has Been Greatly Exaggerated” visade att riskbalanserade portföljer gav bättre diversifiering än kapitalviktade i praktiken.
Bai, Koijen & Schotman (2016) – visade att den globala marknadsportföljen inte är mean-variance optimal om man antar rimlig framtida osäkerhet.
Så jag försöker inte säga att man kan modellera framtiden exakt, men man kan bygga på strukturella egenskaper som hållit rätt bra över tid. Tex att olika tillgångar reagerar olika i olika regimer (tillväxt, inflation, recession osv).
Och CAPM är ju elegant i teorin, absolut. Men det bygger på rätt hårda antaganden, som tex:
Attt alla investerare är lika.
Att alla har tillgång till samma information.
Att alla investerar i samma tillgångar.
Att framtida riskpremier är konstanta och förutsägbara.
Det håller liksom inte i verkligheten. Och det är just därför riskparitet är mer teoretiskt rimligt. Det bygger på att man inte vet exakt hur framtiden ser ut, och försöker fördela risken jämnt mellan olika typer av ekonomiska miljöer. Det är inte bara en praktisk lösning, det är ett mer generellt och robust sätt att tänka portföljkonstruktion, även i teorin.