Men när klöversjukan kommer är inte problemet att man hade för mycket klöver. Då är problemet att inget växer och inga sommarängar längre finns. Dina futtiga försök att få vallmo och malvor att växa kommer inte ha någon betydelse över huvud taget eftersom de behöver klövern för att över huvud taget växa och alla kommer desperat få klövern att börja växa igen.
Ja, liknelsen stämmer väl när börsens olika sektorer rör sig upp, men vid olika tillfällen i tiden/trenden.
Men sedan kommer björn-marknaden (ofta med lågkonjunktur) och då är det väldigt få aktier som stiger. Generaliserar man så sjunker “alla” aktier på börsen och det hjälper inte att ha fler aktier.
När nästan allt på börsen faller behöver man kort & lång ränta, guld (och kanske fler råvaror). Fler aktier löser inte problemet.
För något år sedan när jag kollade hade Storebrand Global All Countries mer än 2000 aktier, men DNB Global med mer än 1200 aktier hade gått bättre de senaste fem åren. Länsförsäkringar Global Index avkastade ännu högre men med högre volatilitet och de sänkte antalet aktier till ca 950 st.
Fler aktier sänker kanske risken, men är inte någon garanti för bättre avkastning.
De senaste åren är det 7 stora bolag som bidragit mest till att globalfonderna stigit. Kanske ändrar det sig så småbolag och bredd lönar sig i framtiden, vem vet.
Det får du nog fråga Jan Bolmeson om. Han är den jag sett som förespråkar en (1) enskild indexfond. Förmodligen tänker han att en enskild fond är att föredra eftersom den är mer lätthanterad, trots att den inte äger *alla* bolag. Nånstans sker ju en tradeoff där.
Eller finns det nån billig “super-indexfond” som äger typ varenda noterat bolag i hela världen? I så fall får man ju det bästa av båda världarna och slipper välja.
SPYI, som jag nämnde tidigare, har drygt 4k innehav, och redan där är de minsta innehaven på mindre än en miljontedel, så att lägga in tusen bolag till skulle bredda den stacken med mindre än en promille men förmodligen kosta en hel del.