Jag funderar på vad som är mest lönsamt i längden: att spara på ett ISK eller ett AF-konto (Aktie- och fondkonto). Om man har en sparhorisont på 15-20 år och inte planerar att röra pengarna under tiden, är det bättre att:
• Betala schablonskatt varje år via ISK
eller
• Spara på ett AF-konto och betala 30 % i skatt på vinsten först när man tar ut pengarna?
Med dagens schablonskatt (och att ISK blir skattefritt upp till 150 000 kr 2025 och förväntas höjas till 300 000 kr 2026) känns ISK ofta som det enklaste alternativet.
Själv sparar jag i Lysa, och där går det inte att välja något annat än ISK. Jag har försökt räkna på vilket som är mest lönsamt, men får inte riktigt ihop det. Jag tänker på hur kostnaden skulle se ut om vinsten i portföljen går upp procentuellt varje år och schablonskatten fortsätter ligga kvar på nuvarande nivå.
Är det någon här som lekt med siffrorna eller räknat på detta? Vad tror ni är mest värt i slutändan? Dela gärna era tankar och erfarenheter!
En annan nackdel jag ser med depå är att det försvårar ombalanseringar samt byten av fonder (om t.ex bättre, billigare, bredare fonder skulle dyka upp)
I en perfekt värld är det matematiskt bättre med aktiedepå som har reavinstskatt.
Köp en tillgång och sälj den om 40 år, betala 30 % eller kanske t o m mindre om du kan använda schablonmetoden. Då blir det en väsentlig skillnad i skatt.
I praktiken är KF/ISK bättre, eftersom det är extremt osannolikt att du vet att pengarna inte behövs innan 40 år har gått. Dessutom vill man inte bygga matematiken på att man skall hålla samma tillgång i 40 år. Inte ens den bästa indexfonden nu lär vara den bästa om 40 år.
Om jag har kommit fram till rätt uträkning, så lönar det sig för mig att ha ett ISK-konto framför ett AF-konto, trots att det är lite högre just nu med statslåneräntan och schablonskatten. Men allt kan ju hända i framtiden, så ingen vet exakt. Kan ju bara gå på det jag vet nu!
Tvärtemot vad man kanske kan tro så är ISK mer lönsamt vid höga räntenivåer än vid väldigt låga. Två faktorer orsakar det, dels ökar den förväntade avkastningen ju högre räntan är (så man betalar också högre skatt på AF eftersom vinsten är större), och dels har ISK ett golv för vad man betalar (räknas alltid som minst 1,25%, så är räntan lägre än så blir man beskattad “extra”).
Ett extremexempel är om räntan är -4%, så börsen förväntas ge runt 0% avkastning. Då betalar man ju ingenting på AF, men fortfarande 0,375% (eller i närheten av det) varje år på ISK.
(Blir lite mer komplicerat med schablonbeskattningen dock.)