Jag har alltid haft en negativ inställning till att ta personliga lån. Jag har undvikit att skuldsätta mig, även i situationer där det kanske hade varit rimligt, till exempel under studietiden. Anledningen är att jag har sett människor i min närhet få problem med skulder, vilket har påverkat min syn starkt. Jag kommer troligtvis aldrig att ta ett lån i mitt liv, inte ens för något som ett bostadslån. Är det här ett destruktivt tankesätt?
5 gillningar
I Sverige är det norm att många har CSN, bolån och ev. billån, vilka alla är rimliga och generellt sett okej och subventionerade lån.
Förstår din känsla, men är det kanske blanco-lån som gjort att de råkat illa ut? Kan ju vara 25% ränta och utan statlig subvention.
Statligt subventionerade lån med relativt låg ränta är inom min riskprofil, så därför har jag de lånen, och investerar resten långsiktigt i indexfonder. Min strategi har fungerat otroligt bra senaste 20 åren.
Beror på vad du vill optimera för och om du vill optimera. Med ett bolån får du en jäkla hävstång, särskilt om boendet ligger i Stockholm.
Men tror man inte att man själv klarar av lån är det kanske lika bra att låta bli. Men de flesta människor verkar göra det, åtminstone bolån.
1 gillning
Destruktiv är väl att ta i. Men otroligt svårt att skaffa en bostad utan lån om man bor i en större stad och inte vill enbart spara pengar i 10-20 år baserat på vad man vill ha. Det känns inte rimligt. Då har man väl bara hyresrätt att välja på.
Att inte ta lån för en bil känns rätt klokt om man kan det. Ett studielån bör man väl få igen givet att man kommer ut i arbetslivet och har studerat till något som ger bra lön.
Rent ekonomiskt, ja.
Rent personligt, nej inte nödvändigtvis.
4 gillningar
Tyvärr bygger vårt ekonomiska system på lån och ränta, så antingen ska man vara väldigt rik för att inte behöva eller så får man nyttja det rådande systemet för att göra smarta ekonomiska val.
Ja det bygger på ett destruktivt tankemönster eftersom det inte bygger på fakta och dina egna omständigheter. Lite som att man skulle undvika förhållanden eftersom ens föräldrar skiljde sig. Bättre i så fall att göra jobbet att läsa på hur lån funkar och reflektera över vad det var som gjorde att lån inte funkade för dina släktingar/bekanta.
Sen måste man ju inte ha lån. Men det är bättre att göra en ärlig och saklig genomlysning i stället för att vara fast i gamla mönster och rädslor.
23 gillningar
“Den som är satt i skuld är icke fri” är ju ett uttryck av en anledning. Alla skulder medför risker och begränsar din framtida frihet. Men att ta risker i ekonomi kan ju också (men inte nödvändigtvis) leda till ökad avkastning.
Vi har i dagsläget inga lån förutom mitt gamla CSN-lån (som måste vara det mest riskfria lån som finns eftersom räntan är väldigt låg och avbetalningarna indexeras till inkomst), och jag kan inte tänka mig att vi kommer att ta några lån i framtiden heller. Även om det kanske i snitt skulle vara mer ekonomiskt fördelaktigt att göra det.
1 gillning
Ja, du ger upp möjlighet till hävstång.
En balanserad inställning är den bästa.
Lån göder girighet i själen. Du gör helt rätt!
3 gillningar
Förstår dig. Lånade 100kr från en kollega för några år sedan, för att jag glömde plånbok och telefonen hemma och hade slut på havregryn till lunchen. Och fy fan va dåligt jag sov den natten.
Simino “professor kalkyl” har rätt i att vi borde ändra våran inställning till lån.
Men har full förståelse för motståndet/rädslan för lån.
2 gillningar
Välkommen till klubben! Jag ser det dock inte som destruktivt snarare tvärtom!
Jag har dock lyxen många andra inte har att jag slipper ta lån och ändå kunna bo i en bostadsrätt etc vet att de inte är något de flesta har som alternativ i så ung ålder som jag gjorde det så jag förstår att folk lånar men för egen del blir det skuldfrihet livet ut trivs bäst så. När börsen stormar eller räntorna tickar upp med krigsrubriker i tidningarna så sover jag som en björn i ide!
Destruktiv är väl inte rätt ord. Men möjlighetsbegränsande.
Lån är ett ekonomiskt verktyg precis som extraknäck, hemstäd, bil eller investeringar. Rätt använt kan det förbättra ens liv och förmåga att tjäna pengar. Fel använt kan det göra en utbränd eller ruinerad.
Du förvägrar dig ett viktigt verktyg för att du sett andra använda det fel. Om det varit en cirkelsåg hade du kollat några tutorials, funderat på hur dina bekanta lyckats såga sig i handen och tänkt: så jobbar inte jag.
Själv har jag tex använt lån både till bil tidigare och numera till hus för att min ekonomi är mer robust med en hygglig summa investerad på börsen istället för i en bil eller i ett hus. Och jag mår och jobbar bättre med bra hus, bil och ISK ihop med lånet än utan de sakerna.
3 gillningar
Beroende på var man bor kan det ju vara svårt att inte ta bostadslån, åtminstone på kort sikt.
Jag håller med dig. Lån
Jag har fått betydligt högre hävstång på mina bostadslån än mina övriga investeringar. Så för egen del har bostadslån varit min bästa investering med högst avkastning till en låg subventionerad kostnad. Relativt låg risk också skulle jag vilja påstå? Men det är många parametrar som avgör.
Bostadslån har även varit min krockkudde för inflation.
Jag ser inget negativt med bostadslån. Samtidigt har jag aldrig lånat över skorstenen och framförallt inte över min ekonomiska situation.
Jag har även CSN-lån, men utan det hade jag inte haft det jobb jag har idag som jag trivs väldigt bra med, och därmed troligen inte den lön jag har. Det var en billig investering med låg kostnad och risk för att få den avkastning det har gett.
Har billån på min nu 4 år gamla Tesla. Det lånet är snart avbetalt och bilen behåller vi troligen 10 år till. Det har gjort att vi har låga utgifter i övrigt på bilkontot. Här tar vi kostnaden ganska mycket från nöjeskontot också eftersom att bilar är min hobby. Det kanske inte alla kan försvara på samma sätt. 
Blancolån inkl kreditkortslån och SMS-lån avskyr jag.
Det finns en kulturell acceptans (som också är rationellt förankrad) kring belåning som fenomen. Här på RT-forumet är den bättre förstådd än i befolkningen i stort skulle jag påstå.
@Bosse2003 Det var intressant att du valde ordet “destruktivt” i din avslutande frågeformulering. Kan du använda fler ord för att måla upp vad det är du funderar kring?
Till exempel så förespråkar Dave Ramsey att sträva efter skuldfri privatekonomi och hänvisar ofta till bibeln, specifikt “The rich ruleth over the poor, and the borrower is servant to the lender.” Proverbs 22:7. Men även i Ramseys metodik så accepteras bolån (om än med tydlig uppmuntran att amortera bort bolånet inom 15 år).
Att se belåning som ett verktyg till en snabbare ekonomisk framtid är ju något annat än att se det som en förskjutning av suveränitet och frihet.
För ofta går det att nå målet (lycka/kvalité) både utan och med belåning, det kommer bara ta väldigt mycket längre tid för den som väljer att göra det utan belåning. Den som argumenterar att belåning är ett positivt verktyg och att det är nära riskfritt så länge det tillämpas på rätt sätt…. den har förstås en poäng. Men om dina grundvärderingar går emot konceptet med belåning så skulle jag argumentera att belåning inte är nödvändigt eller värt det för dig.
Jag tror alltså inte att det alltid handlar om “obefogad rädsla som kan botas”, ibland handlar det om värderingar & principer. Men vilket av dessa det är för dig @Bosse2003, kan bara du svara på. Självklart kan du leva skuldfri hela livet och nå målet (lycka/kvalité). Om du är övertygad om att det är viktigt för dig.
4 gillningar
Det är viktigt att komma ihåg att amerikanska förutsättningar är genomgående väldigt annorlunda än i Sverige. Det finns flera stora skillnader, anställningstryggheten i Sverige är en av dem, en annan är att man i princip inte får någon pension i USA. En svensk som har ett hyfsat jobb kan leva från vaggan till graven försörjd. Hen behöver aldrig tänka på att planera för ett gäng år utan inkomst eller att riskera att åka på svindyra räkningar i sjukvården som äldre.
3 gillningar
Jag hör din invändning och tycker personligen att den är helt irrelevant i sammanhanget. Du argumenterar för att belåning är mer eller mindre rimlig beroende på samhällets omkringliggande strukturer. Jag argumenterar (i delar du inte citerade från mitt inlägg) att grundläggande värderingar trumfar verktygets potentiella värde.
Men så klart har det sitt pris. Som alla andra val.
Jag håller också med dig i sak, att risken med belåning är större i en kontext där samhällskontraktet är svagt. Men jag tycker samtidigt det missade min poäng.
1 gillning
Mycket välskrivet och tankeväckande. Till skillnad från mig och många andra här på forumet verkar du ha en mer nyanserad syn på ämnet. Det är annars lätt att fastna i ett svartvitt perspektiv.
Det verkar som att du inte riktigt uppfattade vad Symbol försökte få fram.
1 gillning