Är mitt resonemang om riskpremie helt tokigt som en YT-kommentator anser? 🤔

[slow (Slow Investor)]

@Kanske

Det känns konstigt om inte det pågående kapitalinflödet till världens börser får priskonsekvenser. Alldeles oavsett hur bra/dåligt företagen går.

Kapitalinflöde flyttar avkastning tidsmässigt. Realiserad avkastning ökar (“börsen stiger”) vid stora inflöden på bekostnad av att framtida förväntad avkastning faller, då återföring av vinster till ägarna kommer bli en mindre andel av totala börsvärdet. Det förändrar dock inte den totala avkastningen mätt från tidpunkten före det avvikande stora inflödet.

Sedan är tillgångsinflation inte en riktig sak utan ett begrepp som bygger på ett missförstånd av vad inflation är, men det vågar jag knappt skriva eftersom det rimligen kan sticka i ögonen med tanke på hur vitt använt begreppet är.

Men, kort: inflation handlar om att en valutas värde urholkas över tid, vilket kan ses genom att relationen mellan bytesvärdet för aggregatet av allt som kan bytas mot en valuta (“priserna”) stiger uttryckt i valutan. Att tillgångar stiger i pris i förhållande till varor är inte inflation utan relativprisförändringar. Det är exempelvis helt förväntat att lägre riskfri ränta eller lägre riskpremier leder till ökade tillgångspriser utan att valutans värde urholkats, det vill säga utan inflation.

Att inflation leder till att även tillgångar stiger i pris är en annan sak.

[Nightowl]

@slow

Kapitalinflöde flyttar avkastning tidsmässigt. Realiserad avkastning ökar (“börsen stiger”) vid stora inflöden på bekostnad av att framtida förväntad avkastning faller, då återföring av vinster till ägarna kommer bli en mindre andel av totala börsvärdet. Det förändrar dock inte den totala avkastningen mätt från tidpunkten före det avvikande stora inflödet.

Bortser man från utdelning/återköp (utflöde) och IPO så är nettoflöde alltid noll på börsen. För varje krona som någon köper är det någon annan säljer. Alltså det finns inget flöde varken in eller ut i vanlig börshandel. Oavsett om priserna går upp eller inte.

Det är ganska lätt att försäkra sig om det, om någon betalar x i valuta A för en aktie så är det ett inflöde på x i valuta A. Men det går inte att köpa en aktie utan att någon annan säljer samma aktie. Den personen säljer för x i valuta A. Således tar säljaren ut x i valuta A (ett utflöde).

Nettoflödet av transaktionen blir då x - x i valuta A. Vilket blir noll.

Alla transaktioner (förutom utdelning/återköp och IPO) är som ovan, oavsett hur många nollor man summerar blir det fortfarande noll (om vi inte ger oss in i matteträsket med oändligheter).

@janbolmeson

Hmmm. Har faktiskt inte koll på hur mycket inflödet påverkar.

Det finns inget varken in eller utflöde enligt resonemang ovan så det spelar ingen större roll…

Realvärdestillväxten på börsen kommer ju från kassaflödet som de underliggande bolagen har.

[Marknadstajmarn]

Enligt standardmodellerna så får man bara betalt för en viss sorts risk på börsen – “non-diversifiable risk”.

The capital asset pricing model introduced the concepts of diversifiable and non-diversifiable risk. Synonyms for diversifiable risk are idiosyncratic risk, unsystematic risk, and security-specific risk. Synonyms for non-diversifiable risk are systematic risk, beta risk and market risk.

If one buys all the stocks in the S&P 500 one is obviously exposed only to movements in that index. If one buys a single stock in the S&P 500, one is exposed both to index movements and movements in the stock based on its underlying company. The first risk is called “non-diversifiable”, because it exists however many S&P 500 stocks are bought. The second risk is called “diversifiable”, because it can be reduced by diversifying among stocks.

The capital asset pricing model argues that investors should only be compensated for non-diversifiable risk. Other financial models allow for multiple sources of non-diversifiable risk, but also insist that diversifiable risk should not carry any extra expected return.

Diversification (finance)