Är pensionsbortfall vid föräldraledighet ett missförstånd?

Ett rikare liv Pengar och relationer
1

Innan ni rasar över vad ni kommer läsa vill jag öppna det här inlägget med att det här inte är kritik mot någon person eller något överenskommet upplägg som man har med varandra. jag är inte ute efter att påstå vad som är rätt eller fel att göra. Vad som är rätt är det sätt som varje parrelation gemensamt kommer överens om fungerar för dem. Med det sagt, det här inlägget syftar enbart till att lyfta punkter som jag misstänker att väldigt få tycks veta om eller tänker på.

Jag upplever att väldigt många är djupt engagerade i frågan om att föräldraledighet utgör en ojämnställd ekonomiskt situation, inte minst för den som redan tjänar mindre i relationen och stereotypiskt ofta är hemma mer med sitt barn. I samband med detta predikas högt och brett att det inte är mer än rätt att den som tjänar mer ska pensionskompensera till den som tjänar mindre, eftersom pensionsbortfallet blir betydande på sikt.

Vad som aldrig nämns i dessa diskussioner är det som kallas pensionsrätt för barnår eller barnrättsår, och premiebefrielse. Det innebär att den som tjänar minst i relationen automatiskt blir kompenserad av staten för 100% av pensionsbortfallet under föräldraledigheten, både för allmän pension (pensionsrätt för barnår/barnrättsår) och tjänstepension (premiebefrielse, kräver dock kollektivavtal), upp till att barnet fyller 5 år (0–4 år).

Om den som tjänar mer ska pensionskompensera till sin partner innebär det att partnern faktiskt får dubbel pensionsavsättning, privat och av staten.

Räkneexempel

  • Åsa tjänar 30 000 kr brutto i månaden.

  • Magnus tjänar 40 000 kr brutto i månaden.

  • Båda har kollektivavtal.

  • Åsa är föräldraledig barnets 12 första månader.

  • Hon förlorar i lön cirka 6 500 kr brutto i månaden (78 000 kr brutto per år, cirka 55 000 kr netto) efter ersättning från Försäkringskassan.

  • 0 kr i förlust för allmän pension tack vare pensionsrätten för barnår.

  • 0 kr i förlust för tjänstepension tack vare premiebefrielsen.

  • Magnus är föräldraledig efterföljande 6 månader.

  • Han förlorar i lön cirka 9 000 kr brutto i månaden (54 000 kr brutto på halvåret, cirka 37 000 kr netto) efter ersättning från Försäkringskassan.

  • 1 550 kr i förlorad allmänpension per månad, eftersom han inte är berättigad pensionsrätt för barnår, cirka 9 300 kr på 6 månader.

  • 0 kr i förlorad premiepension tack vare premiebefrielsen.

Det här räkneexemplet är endast för barnets 18 första månader. Pensionsrätt för barnår och premiebefrielse gäller upp till och med barnets fjärde år. Vanligt är att båda föräldrarna är långtidslediga upp till och med 18–24 månader likt fördelningen ovan, och därefter tar de ut sina föräldradagar vid semester, högtidsledigt och klämdagar, snarare än att vara långtidslediga en gång till, och för de allra flesta som inte lever i någon form av bubbla så är den här fördelningen mer eller mindre lika.

Den enda slutsatsen jag kan dra av det här är att om Magnus ska behöva pensionskompensera till Åsa, så kan det bli orättvist Magnus egentligen förlorat mer, även om han varit föräldraledig kortare tid. Om vi ska vara helt jämställda och dela 50/50 på föräldraledigheten, då kommer Magnus förlora betydligt mycket mer pengar i egna pensionsavsättningar, plus att hushållet drar in mindre pengar, vilket i sin tur mer eller mindre minskar hushållsekonomins rörlighet.

På pensionsmyndigheten.se står det:

Störst påverkan får det på pensionen om du ensam tar hela föräldraledigheten och sedan arbetar deltid under många år.

Nyckelorden som jag fastnade på här är “ensam tar hela föräldraledigheten” och “arbetar deltid under många år”, varav den sista delen kanske är den mest anmärkningsvärda i hela det här inlägget. Att gå tillbaka till jobbet efter föräldraledighet på deltid eller heltid är i de allra flesta fallen ett aktivt val man gör. Som för alla regler finns där undantag, jag vet. Men, om man nu väljer att gå tillbaka till jobbet på till exempel 75%, då handlar det ju inte längre om en orättvisa i min mening, utan då handlar det om att du har valt att arbeta mindre till förmån för att få vara ledig en dag extra i veckan. Och återigen, det här är ingen kritik mot de som faktiskt vill göra så här. Jag förstår att man vill göra på det här sättet. Varför inte passa på när möjligheten finns? Skönt att vara ledig. Men för mig blir det helt snedvridet att Åsa ska kräva av Magnus att han ska pensionskompensera till henne när hon aktivt har valt att arbeta deltid och därmed tjäna mindre pension. I min värld finns det en skillnad på att vara långtidsföräldraledig under spädbarnsåren när det inte finns något val än att vara fysiskt närvarande för att barnet ska överleva, och att välja bort heltidsarbete till förmån för deltid när du rent krasst har möjlighet att arbeta heltid och låta barnet vara på dagis under tiden.

Och återigen, det här är ingen som helst kritik mot de som väljer att arbeta deltid efter sin föräldraledighet. Jag hade förmodligen gjort samma själv. Poängen är att deltidsarbete eller heltidsarbete är ett aktivt val, medan 100% föräldraledighet mellan alltifrån 6–18 månader mer eller mindre är ett måste.

Men, VAB-dagar då?

Vård av barn (VAB) är en annan faktor i diskussionen som inte går att bortse ifrån. När man är föräldraledig kan man inte vabba och därför är ekonomin oförändrad. Här är det trots allt desto vanligare att Åsa är hemma mer än Magnus eftersom hushållseknomin drabbas hårdare av det omvända.

Räkneexempel

Enligt statistik från Försäkringskassan vabbar föräldrar som har normalsjuka barn i snitt 7–9 dagar per år mellan barnet är 2–12 år. Under småskoleåren är dagarna fler och under mellanskoleåren är dagarna färre, därav ett snitt.

För Åsa och Magnus räknar vi på att de vabbar 8 dagar per år, vilket är snittet av Försäkringskassans statistik.

  • Åsa vabbar 80% av tiden, eller 6,4 dagar per år, eftersom hon tjänar mindre än Magnus.

  • På 10 år blir det 64 vab-dagar.

  • Åsa förlorar cirka 50 kr per vab-dag i allmänpension och cirka 62 kr per vab-dag i tjänstepension = 112 kr per vab-dag.

  • Åsa förlorar cirka 7 168 kr i vab på 10 år.

  • Magnus vabbar 20% av tiden, eller 1,6 dagar per år, eftersom han tjänar mer än Åsa.

  • På 10 år blir det 16 vab-dagar.

  • Magnus förlorar cirka 68 kr per vab-dag i allmänpension och cirka 83 kr per vab-dag i tjänstepension = 151 kr per vab-dag.

  • Magnus förlorar cirka 2 416 kr i vab på 10 år.

Gemensamt har de båda förlorat cirka 9 584 kr i vab-pengar på 10 år. Slår vi ut detta så det blir jämt fördelat 50/50, då handlar det om att Magnus behöver pensionskompensera Åsa för cirka 2 376 kr på 10 år, eller 20 kr i månaden.

7 168 + 2 416 = 9 584
9 584 / 2 = 4 792
4 792 - 2 416 = 2 376
2 376 / 120 = 20

Resultatet av att Åsa vabbar 80% av tiden är alltså att Magnus ska pensionskompensera Åsa för 20 kronor i månaden. Ska vi räkna av skatt på dessa 20 kronor också, då blir det ännu mindre.

Alternativkostnaden är att Magnus tar 50% av alla vab-dagar och att hushållskassan drabbas betydligt mer än 20 kronor i månaden.

Vad vill jag ha sagt?

Håll i hatten nu… Jag tror att diskussionen om att pensionskompensera sin partner är något överdriven, inte minst när man tar i beaktning om pensionsrätt för barnår, premiebefrielse och att de båda dels har en inkomst överhuvudtaget och inte minst när de ligger relativt nära varandra i lön, så som i exemplet med Åsa och Magnus. Om man bestämmer att Åsa inte ska förvärvsarbeta överhuvudtaget utan vara hemma 100%, då blir det en annan sak, men i ärlighetens namn så är det extremt sällan det ser ut så idag i Sverige, att endast en person i relationen har lön och att lönen är såpass hög att det har någon betydelse. Och även om båda arbetar men Magnus tjänar 70 000 kr i månaden och Åsa bara tjänar 20 000 kronor i månaden, så är min åsikt att pensionskompensering bör ske i proportion till vad man faktiskt förlorar och inte att Åsa automatiskt har rätt till 50% av Magnus pension rakt av.

I en relation får man lägga upp det precis hur man vill. Har man en överenskommelse som båda är nöjda med så finns det inga rätt eller fel i det upplägget.

Nu är jag jättenyfiken på hur ni andra resonerar kring det här. Visste ni om att staten redan pensionskompenserar? Är det rimligt att pensionskompensera sin partner 20 kronor i månaden, eller bör man alltid dela föräldraledighet och vab-dagar rakt av lika? Finns det några andra scenarion som inte har nämnts i det här inlägget.

Ordet är fritt!

2 gillningar
2

Det finns oändligt många kombinationer av inkomstnivåer, kollektivavtal, personliga situationer och andra variabler som gör att man inte kan dra så generella slutsatser som du gjort.

3

Å andra sidan är ju den öppna diskussionen generaliserade om något, men den lyfter inte dessa punkter som jag anser kan vara av stor vikt. Budskapet är alltid “den som tjänar mer ska kompensera den andra”, oavsett om det är ett Instagram-inlägg, ett samtal på jobbet, eller en politisk debatt, men aldrig några nyanseringar varken kring det som både du och jag poängterat. Håller du med?

1 gillning
4

Jag håller med om att de flesta som kommenterar på olika forum har begränsad koll på såväl privatekonomi som pension. Folk är som krokodiler, stora trutar och små öron.

2 gillningar
5

Precis. Jag tycker din poäng i att det finns oändliga kombinationer är rättfärdigad. Det är därför jag också tycker att det inte finns något rätt eller fel i hur man gör. Men om det enkelriktade budskapet till de som är hemma mer (oftast kvinnor) är att de alltid ska begära kompensation, utan att ens lyfta if’s and but’s, så är ju det helt missvisande och kan skapa större konflikter än nyttiga dialoger.

6

Intressant uppställt med räkneexempel. Jag har själv funderat i dessa banor lite grand och undrat vad det stora pensionsbortfallet är, givet de skyddsnät du listar ovan. Jag har inte heller fått det till SÅ stora summor som hävdas i debatten. Jag upplever tyvärr inte att det går diskutera detta utan att upplevas som lite misogyn, åsiktskorridoren är rätt stark. Så följer gärna debatten vidare här för att kanske lära mig något nytt jag missat.

Gällande deltid håller jag i stort sett med (att det är ett eget val), även om jag kan förstå att man kan resonera som så att personen (oftast tjejen) går ner i deltid för familjens bästa och därför bör bli kompenserad till viss grad. Ofta upplever jag dock att det är en stark önskan från dessa personer att gå ner i arbetstid för att få mer luft i livet och de är OK att inkomsten blir lägre. Livet är viktigare än pengarna så att säga. Är det så, ett helt fritt val, och inte ett val av nödvändighet, så tycker kan man diskutera huruvida man bör kompenseras av sin partner.

Ps. Med ovan sagt har jag för egen del fört över mina ppm-rätter till min fru i många år som gått ner i tid, så har alltså själv kompenserat. Tror att min fru gått plus på detta rätt bra, vilket jag såklart unnar henne.

2 gillningar
7

Sista punkten i första exemplet ska väl vara premiebefrielse för tjänstepension avseende Magnus?

Annars bra exempel som fångar den sits många befinner sig i.

1 gillning
8

Jag skulle gissa att berörda myndigheter har tillräckligt med data och statistik för att avgöra huruvida ojämnt fördelad föräldraledighet, pensionsintjäning och val att gå ner i arbetstid under småbarnsåren är ett utbrett fenomen eller ej. Att en delmängd av nyblivna föräldrar är tjänstemän med flexibla arbetstider i superjämställda relationer är väl bra, men det finns ett stort antal som inte är det. De hänger inte på det här forumet heller.

Jag har inga exempel på småbarnsföräldrar i min närhet där mannen är den ende som gått ner i arbetstid till 75% för att få vardagen att gå ihop eller för att han tycker det känns bättre att barnen inte är så sent på förskolan.

1 gillning
9

Tycker du förenklar situationen vid deltidsarbete. Småbarnsföräldrar väljer inte att jobba deltid för att “vara lediga” utan för att få ihop livet för familjen, och låta den andra parten maxa sin karriär. Dessutom hamnar man bakom i karriär och livsinkomst så det är klädsamt att paret väger upp den uppoffringen tycker jag.

5 gillningar
10

Varför folk väljer att deltidsarbeta är absolut en diskussion i sig. Det finns förmodligen hundra anledningar till varför. Jag tycker att folk får ha vilka motiv de vill när de väljer sin arbetstid. Det lägger jag mig faktiskt inte i.

Det jag är mer intresserad av är varför den öppna debatten bland vanligt folk kring om man ska eller inte ska pensionskompensera helt saknar information om att de flesta faktiskt redan blir kompenserade av staten, och med “de flesta” menar jag inte de där få procenten som sticker ut och från normen. Med budskapet som sänds ut just nu, inte minst av etablerade ekonomiprofiler på sociala medier, så är det lätt för folk att tro att pensionskompensation från en partner är rätt och att det alltid borde vara på ett visst sätt, när det egentligen finns fler än en “sanning”.

1 gillning
11

Jag vet tyvärr för lite om hur pensionsbortfallet och systemet faktiskt ser ut för att bidra där men vill ha ett inspel i deltidsfrågan.

Tyvärr är det fortfarande så att i en majoritet av relationerna idag är det kvinnan som drar det tyngsta lasset. Så frågan om deltids är sällan en fråga om preferens eller enskilt val utan en förutsättning för många att klara av vardagen och själva orka.

2 gillningar
12

Instämmer. Och jag har lärt mig att “det tyngsta lasset” i det sammanhang inte betyder “tungt arbete” utan mental load.

1 gillning
13

Skillnader i FL-uttagen, och kvinnors betydligt lägre pensioner är ju själva grunden till att staten kompenserar för pensionsbortfall under föräldraledigheten. De stora ekonomiska skillnaderna är livslönen och ägande.

14

Vad som är ”klädsamt” är ju upp till var och en. Medan part A ”maxar karriären” så maxar part B kanske anknytningen och tiden med barnen. Hur ska B kompensera A för den ojämlikheten tro?

1 gillning
15

Betyder detta att jag som tog nästan hela föräldraledigheten trots att jag tjänade mest inte fick någon kompensation av staten under barnaåren? Fasen vad orättvist!

16

Premiebefrielsen i ITP1 och en del andra planer gäller när en person får ersättning från försäkringskassan. Så en person som är hemma första 12-18 månaderna och då inte tar ut 7 dagar föräldrapenning i veckan förlorar tjänstepension.

Många kvinnor är hemma utan att ta ut full föräldrapenning under den perioden. Även vid deltidsarbete är det vanligt att göra det utan föräldrapenning.

Vid vab får personen ersättning från försäkringskassan och då går premiebefrielsen in i ITP1.

I andra tjänstepensionsavtal gäller andra modeller. AKAP-KR ger full tjänstepension oavsett uttag av föräldrapenning: Bra att veta om din tjänstepension AKAP-KR och KAP-KL - OFR