Jag lutar åt nej, av exakt de anledningar du nämner i ditt inlägg.
Jag har förstått det som att Captor delar denna uppfattning, och att det är en av anledningarna till att de huvudsakligen använder svenska bostadsobligationer (+ ränteswappar för att förlänga effektiv duration) istället för statsobligationer i sina räntefonder Iris och Aster. Tittar vi på förväntad yield-to-maturity för Captor Iris (~10 års duration) i skrivande stund så ligger den på ca 3,5%, jämfört med motsvarande ränta på en svensk 10-åring som ligger på ca 2,5%, och jag har förstått det som att detta är regel snarare än undantag. Man kan undra om det verkligen är rimligt att det skiljer en hel %-enhet, med tanke på att bägge dessa obligationstyper är AAA-klassade.
I ett tidigare avsnitt (tror det var detta) uttrycker Captor att svenska realräntefonder har ett underläge eftersom realränteobligationer utges av i princip enbart stat, och därmed måste följa “fel” räntekurva. Även “Investerarfysikern” Hemming Hammar skriver detta i sin analys av realräntor.
Men jag tror inte detta är något praktiskt problem när vi pratar svenska nominella “säkra” räntefonder, eftersom i princip alla jag tittat på (Captor Iris, Storebrand Obligation, AMF Lång) innehåller huvudsakligen icke-statsobligationer. Tittade nu även på AP7 räntefond och den innehåller bara 8,7% stats/kommunobligationer, resterande huvudsakligen bostadsobligationer.