27% är det enligt SCB. Att det skulle vara enda parametern är givetvis osannolikt. Men eftersom vi vet att arbetslösheten är högre i denna grupp är det givetvis en del.
Har ingen bra källa för Danmark men de jag hittade var mellan 10-14%.
Under 2023 ökade Sveriges befolkning med 30 200 personer. Ökningen utgjordes helt av personer med utländsk bakgrund, som blev 39 600 personer fler medan de med svensk bakgrund blev 9 400 personer färre. Vid årets slut var 2 866 700 personer, eller 27 procent av befolkningen, antingen födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.
Tjänstepensionerna är ganska så flexibla. Du kan starta uttag när du är 55. Och ta ut allt mellan 5 år och livslångt.
Den allmänna pensionen är inte så stor. Även om du betalat in mycket. Startar man den tidigt så ökar man under gränserna för bidrag. Och det är ju inte meningen att man skall kunna sluta jobba och parasitera på andra. Även om en del gör så.
Det problemet skulle försvinna om man tog bort alla bidrag. (Dvs det blir en fråga för privat sektor).
Det jag dock ville lyfta fram med min kommentar var bland annat att när du arbetar mindre betalar du in mindre pensionspremier och ditt pensionskapital blir mindre. Då får du antingen jobba längre eller acceptera en svält-pension.
Jag har inget emot att du väljer det ena eller det andra. Problemet här är att du tar dig under bidragsnormerna och börjar parasitera på andra. Om ni är många som gör det måste staten plundra mer och levnadsstandarden sjunker.
En uppenbar kandidat är väl att trögrörligheten med LAS och så vidare på svensk arbetsmarknad leder till en mindre effektiv matchning av anställda och anställare jämfört med andra länder. Dock är det inget man kan räkna på med några enkla linjära modeller.
Med ändrade avtal så höjs även den åldern. Har för mig att en del av min (Akap-Kr) nu är 60 års ålder för tidigast uttag. Men med längre arbetsliv har också pengarna längre tid på sig att växa, trots lägre avsättningar pga lägre veckoarbetstid.
Fast Danmark har likande regler eller hur? Så det borde inte påverka mer än marginellt mot Danmark.
Däremot har vi 7,7% arbetslösa och Danmark 2,9% detta gör stor skillnad. Fast det överlappar med invandrar bakgrunds siffrorna.
En anledning skulle kunna vara så enkelt som att vi har låg befolkning i förhållande till storlek på landet vilket gör oss mindre effektiva.
Det stämmer, mycket enklare att både anställa och säga upp i DK. Dock svårt att omsätta i siffror.
En dansk medianlön ligger idag på 36KDKK vilket är skyhögt över den svenska medianlönen på 35KSEK givet växelkursen på 1,5x. Så prisläget är förmodligen rejält högre i Danmark. Men ändå ingen bra förklaring heller eftersom kursen var 1,1x så sent som 2012.
Dock oklart hur köpkraften skiljer sig. Anekdotisk tycker jag den är ganska lika även om det generellt är lite dyrare i Danmark (helt egen åsikt och inte fakta).
Att jämföra danska och svenska så kallade bruttolöner är missvisande eftersom en stor del av löneskatten i Sverige räknas som arbetsgivaravgift som inte räknas med i bruttolönen. Man bör jämföra antingen nettolöner eller lönekostnader.
@havsekorre Så hittills har vi alltså ingen stark förklaringsparameter till varför DK har mycket högre BNP per capita samtidigt som de jobbar 8 % färre timmar?
Det skulle handla om en killgissning som inte för diskussionen framåt, så jag avstår. Jag nöjer mig med att konstatera att effektiviseringen på de flesta håll inte avstannat sedan förra arbetstidsförkortningen, så det finns nog utrymme.
Vi har ju delförklaringar i form av invandringen och arbetsmarknadsflexibiliteten, men vi vet inte hur stora dessa effekter är, särskilt inte den senare. Själv lutar jag ändå åt att det är arbetsmarknadsstelheten som är den stora förklaringen till Sveriges förhållandevis låga produktivitet.
Ett skäl till att det kanske ändå krävs en politisk statlig intervention på området är att svenska förhandlingsmodellen fungerar rätt dåligt inom många offentliga yrken. Se på sjuksköterskestrejken där resultatet blev rätt kasst för facket trots stridsåtgärder. Varför? Jo, för att arbetsgivarsidan i form av SKR-kartellen sparar pengar på en strejk. Deras intäkter kommer från skatt, som inte påverkas av en strejk. Kan man ge mindre vård och samtidigt skylla på facket så minskar man på utgifterna utan att minska intäkterna. Samtidigt är den privata arbetsmarknaden för de anställda minimal, vilket leder till att konkurrensen uteblir. Väljarna har heller ingen aning om hur regionpolitiken fungerar. Allt detta leder till att SKR knappt behöver bry sig utan kan fortsätta lägga pengarna på byråkratisering, fler chefsled och överadministration, medan kärnverksamheten blir lidande. Det var annorlunda när jag arbetade inom transportsektorn. Strejkades det där var det miljoner som gick upp i rök dagligen för arbetsgivaren. Självklart kommer man få bättre avtal då.
För jämförelse så har offentliganställlda i Danmark inte enbart 37-timmarsvecka utan även betald lunchrast. En vän som arbetar i Danmark slutar någonstans runt 15:20 om dagarna. Dessutom högre lön än mig för samma arbete, även om man tar hänsyn till pensionsavsättningar. Ändå snurrar hjulen.
Det har ju redan diskuterats i tråden att danskar har ungefär 30% högre produktivitet per arbetad timme än svenskar. Inte konstigt då att de får högre lön.
Absolut, nu är dock marknadskrafterna rätt svaga för många offentliganställda, vilket var min poäng. Även om produktiviteten inom vården höjs betyder det inte att löneutrymmet blir större. Antingen ger vi istället mer vård, eller så anställs det några fler vårdutvecklare eller andra kontorister. Grundproblemet är monopsonin. Därav finns det svårigheter med att komma till rätta med problem via förhandlingar mellan fack och arbetsgivare när facket och arbetstagarna är så pass svaga.