Man ärver väl varandra inom äktenskap med fri förfoganderätt och inte äganderätt. Dvs regler kring efterarvingar måste användas om inget annat avtalats.
Ganska stor skillnad vid arvsskifte mellan fri föganderätt och äganderätt
Äganderätt
En arvinge enligt lag ärver med äganderätt. En testamentstagare ärver med äganderätt om inget annat följer av testamentet.
En efterlevande make eller maka ärver enligt lag inte med äganderätt utan med fri förfoganderätt men om den avlidna saknar legala arvingar ärver efterlevande make eller maka med äganderätt.
Fri förfoganderätt
Om ett testamente innehåller föreskrifter om efterarv ärver testamentstagaren egendomen med fri förfoganderätt. Testamentstagaren har då inte rätt att själv förfoga över egendomen genom testamente, men testamentstagarenkan under sin livstid t.ex. ge bort egendomen.
Om en efterarvinge avlider före den primära testamentstagaren utvidgas oftast den primära testamentstagarens rätt från fri förfoganderätt till full äganderätt.
Den primära testamentstagaren är dödsbodelägare i testatorns dödsbo och ska kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen. Efterarvingen ska också kallas till förrättningen och antecknas i bouppteckningen (20 kap. 2 § första stycket ÄB).
Japp - så har jag också uppfattat det. Då min biomor gick bort ärvde min biofar kapital som min mor erhållit fr gamla aktier och fonder (de var gifta). Det löste vi genom att min far gjorde ett sk arvsavstående för motsvarande summa som medförde att jag kunde överta min mors kapital direkt vid bouppteckning och arvskifte efter henne.
Då verkar det ju ändå som att man kan vikta en större del av arvet mot en arvtagare. Man kanske skulle kunna skriva testamente t.ex. att 50 % av värdet på bostadsrätten går till mig att att vi sedan delar på resterande 50 % eller något, förutsatt att det då att min halvbror inte får under sin laglott.
Kommer nog hur som helst börja med att boka in en tid för rådgivning hos en jurist inriktad på familjerätt för att reda ut mer i detalj.
Kan tillägga också att jag inte på något sätt har en dålig relation till min halvbror, men jag skulle känna mig extremt obekväm med att ta upp detta ämne med honom.
Allt går att göra. Men jag hade ett fel i min post ovan. Och det är att du har som påpekats ett efterarv efter din far som skall räknas in i arvet efter din mor. Sedan finns det ytterligare utrymme för att testamentera de delar som inte utgör efterarv och laglott.
Men jag rekomenderat en sittning med en familjejurist om du och din mor vill justera på något vis.
När det väl är dags att göra en bouppteckning och arvskifte efter din mor så är det nog extra viktigt att ha en duktig familjejurist som sköter allt om arvet kommer resultera i en ojämn fördelning. Det är inte alltid det hjälper men kan vara ett sätt att undvika konflikter och bråk genom en neutral 3e part som förklarar varför det blir som det blir.
så de 600 000 är öronmärkta för all framtid då, för om hon super upp 600 000 kr ska man räkna det som att hon inte söp upp arvet från sin man eller hur räknar man ut det ?
Nu har jag varit på en konsultation hos en jurist och det verkar som det där inte stämmer.
Enligt henne så kommer alla tillgångar som finns i dödsboet, vilket bör inkludera på bostadens värde vid tillfället att delas enligt följande: jag får 50 %, min halvbror och jag delar lika på resterande 50 %.
Jag är bara en lekman och kan ha fel, men så här tolkar jag det:
Om vi antar att din far och din mor delade precis lika vid bodelningen i samband med hans bortgång kommer efterarvets kvot vara 50% av kvarvarande tillgångar. Den delen ärver bara du. Sedan finns 50% som ni delar lika på då både ärver den del som inte är efterarv.
Det här förutsätter givetvis att det inte är några konstigheter med testamente, laglottskränkande gåvor eller dylikt. Men eftersom det är svaret du fått från jurist känns det rimligt att anta att det är så här det beräknats.
Ditt inlägg att frågeställaren skulle få sitt arv beräknat på ursprungligt värde 200 000 kt i stället för marknadsvärdet 2 miljoner var helt felaktigt. Det är ju för att sådana saker inte skall inträffa som vi har ett kvotsystem.
Vid ett arvskifte måste ju samma värden på tillgångarna vara lika stora för samtliga dödsbodelägare. Det vore helt absurt om en bostadsrätt skulle värderas till 200 000 kr för dödsbodelägare A samtidigt som dödsbodelägare B och C skulle få värdet 2 miljoner.
Jag vet inte vilken erfarenhet du har av bouppteckning och arvskifte. Själv har jag varit med om några stycken, men en sådan här udda konstruktion har jag inte ens hört talas om.