Syster A gifter sig i början på 60-talet.
Syster A är hemmafru och lever på makens “normala” inkomst tills maken avlider 1970 inga barn finns.
Maken har vid sin död både föräldrar och syskon i liv.
Efter något år skaffar sig syster A ett arbete och lever ett normalt singelliv fram till sin död 2024 och efterlämnar nu överraskande ett ansenligt arv i form av solida bankkonton och värdepapper.
Inget testamente finns och endast en känd arvinge, syster B.
Finns det någon som helst möjlighet att syster B inte blir ensam arvinge?
Kan det vid makens död 1970 skrivits något som gör att makans nuvarande tillgångar även skulle delas med efterlevande på makens sida?
Är inte expert på detta, men det finns något som kallas efterarvingar i ärvdabalken. Som amatör tror jag att makan ärver i första hand med fri förfoganderätt (det vill säga att hon får spendera hur mycket hon vill, dock inte testamentera eller ge bort arvet i gåva). När makan i sin tur har gått bort har makens arvingar rätt att ta del av det som är kvar av arvet efter bodelningen efter maken.
Om jag förstår detta rätt är det för att slumpen inte ska avgöra vilken sida, makans eller makens, som ska få ärva i slutändan, det blir inte rättvist.
Om de inte hade barn så blir makens arvingar sk efterarvingar och har rätt till sin del, vanligtvis 50 % när den efterlevande dör. Detta bör framgå i den bouppteckning som gjordes efter maken.
På maken sida är arvingarna: föräldrar, barn, syskon och dess arvingar. Har för mig att det stoppar vid kusiner
Måste detta ha dokumenterats i makens bouppteckning eller gäller det generellt?
Om det är så att arv utfaller till makens efterarvingar, gäller det då endast den del som maken efterlämnade vid sin död, och inte den del som makan skrapat ihop under sitt fortsatta liv?
Tror det gäller generellt, enligt lagstiftningen. Däremot kan man nog behöva påtala sin rätt för att faktiskt få den.
"Efterarvingarna har rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt. Eftersom man tittar på andelar av boet så innebär detta att efterarvet kan komma att minska eller öka beroende på hur tillgångsmassan ser ut när den efterlevande maken avlider…
Exempel:
Johanna och Erik hade, när skulderna var betalda, giftorättsgods värt 400 000 kr. Dessutom hade Johanna enskild egendom för 100 000 kr. Hon fick 200 000 kr genom bodelningen. Av totalt 500 000 kr var 300 000 kr hennes eftersom det var hennes enskilda egendom och hennes bodelningsandel. Det innebär att hon ärvde 2/5 (200 000/500 000) efter Erik.
När Johanna dog fanns det 1 milj kr. 2/5 av dem (400 000 kr) får Eriks systrar (Eriks efterarvingar) dela på. Resten, 600 000 kr, går till Johannas dotter."
Det verkar som att man får ta del av ökningen efter makens dödsfall också. Alltså jag sitter bara och googlar nu, men det verkar ju finnas möjlighet för makens släkt att få ta del av arvet. Så tillhör du makens sida av släkten, kontakta en expert.
Men… sedan är det väl kopplat till vad som hänt med förmögenheten från 1970, inte det som syster A sedan (eventuellt) adderat i form av inkomst. Den är ju/väl hennes egen?
Nä, jag tycker egentligen att det låter orimligt att makens släktingar ska få ta del av vad makan har jobbat ihop efter makens dödsfall. Men vet inte vad som gäller juridiskt, det framgår inte i exemplet jag citerade hur värdeökningen har gått till.
Det borde ha gjort en släktutredning i den bouppteckningen där det framgår vem som är den dödes arvingar, och således ska bli efterarvingar.
Men jag tror att man kan ta upp det vid bouppteckning 2 om det förbisetts/missats vid den första.
Som Hastigast skrev är det samma fördelning (kvot) mellan makarna i båda bouppteckningarna. Det skulle ju annars vara väl enkelt att göra efterarvingarna arvslösa genom att sälja just det som fanns vid första bouppteckningen.
Att vara efterarvinge är lite av ett lotteri för det kan finnas mer i det andra boet liksom den efterlevande kan ha satt sprätt på allt inkl belånat huset (har ett sådant fall på nära håll)
Tack för hjälpen, detta är minst sagt knepigt!
Det är rätt sjukt om detta stämmer, nu har jag inte sett bouppteckning 1 men som exempel:
Maken dör 1970 och efterlämnar 33 000:- Makan som ärver har mycket små besparingar, säg 7000:- Detta plus lite lösöre och en bil i boet för 20 000:- Summa 60 000:- varav makens del är 43 000:- och makans del således 17000:- 43/60= 70% Det skulle innebära att makan ärver 70% av boet. (vilket idag skulle motsvara ca 450 000:-) Detta levs mer eller mindre upp under ett par år innan makan skaffar sig utbildning och ett jobb.
Att makan i sitt fortsatta liv på egen hand gnetat ihop säg 5 miljoner ger då en efterarvinge rätt till 70% eller 3,5 miljoner medan den enda systern får 1,5 miljoner?
Fanns det någon enskild egendom vid bouppteckningen efter makens dödsfall? Om inte borde de delat 50/50 på giftorättsgodset. Jag kan ha fattat fel dock .
Och det skulle i så fall motsvara 2,5 miljoner OM kvoten ska avse hela makans dödsbo. Håller med om att det låter osunt om man skulle ärva det 50 år senare. Nu håller jag mig nog tyst framåt eftersom allt jag skriver är okvalificerade höftskjutningar haha.
Har googlat lite och hittat:
Värdet i boet kan öka exempelvis genom att den efterlevande arbetar eller får ett arv mm. Om boet vid efterlevande makes död har ett högre värde än det hade vid först avlidne makes död ska överskottet generellt bara delas ut till arvingarna till den efterlevande, och inte till först avlidne.
4 § Överstiger boets värde vid efterlevande makens död dess värde vid den först avlidnes frånfälle, skall denna förkovran tilläggas den efterlevandes arvingar, såvitt visas att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente eller ock må antagas att boets förkovran härrör från förvärvsarbete, som efter den först avlidne makens död drivits av den efterlevande.
Har efterlevande maken gjort sig skyldig till förfarande som avses i 3 §, skall, vid beräkning huruvida förkovran föreligger, kvarlåtenskapen ökas med ett belopp, motsvarande den minskning av boet som orsakats av efterlevande maken.
5 § Vid delningen av boet efter den sist avlidne maken äga vardera makens arvingar på sin lott erhålla egendom, som under äktenskapet tillhört den maken, och den sist avlidnes arvingar jämväl egendom, som sedermera förvärvats av denne. Fastighet må, även om den i värde överstiger vad å lotten belöper, uttagas, om penningar lämnas till fyllnad av andra sidans lott.
I övrigt skall beträffande förrättningen i tillämpliga delar gälla vad om bodelning är stadgat.
Och på svenska:
I 3 kap. 4 § ÄB finns en regel som säger att om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger värdet vid den först avlidnes död och ökningen beror på arv, gåva, testamente eller förvärvsarbete ska förkovran tilläggas arvingarna till den efterlevande maken. I sådana fall kan alltså det ökade värdet gå till den efterlevande makens arvingar eftersom ökningen i dessa situationer kan tillskrivas den efterlevande maken. Paragrafen handlar dock inte om när boet ökat på grund av exempelvis allmän värdestegring.
Är du säker på detta? Jag trodde att syskon bara fick ärva om det inte finns några andra närmare arvingar? Eftersom mannen hade en fru så undrar jag varför hans syskon skulle ha rätt till något arv, det verkar ologiskt. Det borde bara vara frun som ärver och sedan enbart hennes arvingar (om inget annat är skrivet).
Om det är så att syskon har rätt att ärva när det finns en make/maka så skulle ju samma konstiga situation kunna uppstå som med särkullsbarn. Syskon borde i så fall kunna kräva ut sitt arv direkt. Jag har aldrig hört talas om en sådan situation.
Ja maka/make ärver med full förfoganderätt men när denna personen dör inträder den legala arvsordningen. Det är bara när båda är döda som efterarvingar inträder. Särkullbarn inträder direkt efter förälderns död
"När man diskuterar reglerna avseende den legala arvsordningen och arvsklasserna måste man även ta hänsyn till den efterlevande makens arvsrätt. En make ingår inte i någon av arvsklasserna och en makes arvsrätt är inte grundad på dessa regler.
Huvuddragen avseende den efterlevande makens arvsrätt är att om makarna endast har gemensamma barn ärver den efterlevande maken all den avlidne makens egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att de gemensamma barnen får ut sitt arv efter den avlidna föräldern först när även den efterlevande föräldern har avlidit. När det finns en efterlevande make och det endast finns gemensamma barn går den efterlevande makens arvsrätt före ovan angivna regler om den legala arvsordningen och de olika arvsklasserna. Det är först när båda makarna har avlidit som dessa regler blir tillämpliga.
Den legala arvsordningen tar sin utgångspunkt i tre arvsklasser; första arvsklassen, andra arvsklassen och tredje arvsklassen.
Den första arvsklassen består av den avlidnes barn och barnbarn.
Den andra arvsklassen består av den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn.
Den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- eller farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar eller morbröder. *
Tillägg:
*När jag letade annan information stötte jag på detta när det gällde makar utan bröstarvingar
" Något som måste uppmärksammas i denna situation är att rätten till efterarv för arvingarna till den först avlidne maken endast gäller för de två första arvsklasserna. Detta innebär konkret att mor- och farföräldrar, fastrar, farbröder, mostrar och morbröder inte har någon rätt till efterarv."
Detta var helt nytt för mig att makar inte ingår i arvsklasserna och inte ärver varandra på riktigt utan enbart har fri förfoganderätt. Vore intressant att veta varför det är så. Just i detta fall blir det lite märkligt att släktingarna till en make som dog för 50+ år sen ska ha rätt till tex ett halvt hus och en ev aktieportfölj osv som mannen potentiellt ägde.
Det råder ofta missförstånd kring i vilka situationer som makar ärver varandra.
Så inleds en sida om makars arvsrätt när man inte har barn, endast har gemensamma barn eller när det finns särkullbarn. Den tar endast upp hur det ser ut, inte varför vår arvslagstiftning ser ut som det gör.
Har ögnat igenom. Den förklarar inte riktigt varför men andemeningen tycks vara att efterlevandes försörjning ska tryggas. Det gäller framför allt barnen. Detta är förstås en kvarleva från bondesamhället när gården var det en familj/släkt levde av. Kanske är detta med att syskon ärver en sedan länge död person också bara en rest från dessa tider. Resonemanget numera tycks vara att ingen är beroende av arv för sin försörjning men eftersom många har sina största tillgångar i sitt boende är det framför allt makan/maken som drabbas om det måste splittas upp.
En sak till: om systern hade gift om sig så tolkar jag det som att mannens efterlevande, tex syskon, hade haft rätt att få ut sitt arv innan hon var död.
Jag fattar texten i bif länk som att man får vänta tills hon är död men att man då först gör en bodelning med den döde maken och sedan en med den nya maken
Kan iofs vara logiskt om detta med att slippa sälja av bostaden är motivationen.
Dock kan jag verkligen förstå känslan om den kvarvarande maken gifter sig med någon man, rätt eller fel, kanske uppfattar som någon form av golddigger. Samtidigt som syskon verkligen borde klara sig utan arv.
När någon i eft gift par dör delar man ju giftorättsgodset i två delar, 50/50 om inget annat är sagt. Halva giftorättsgodset ärver den efterlevande maken sedan så att hen äger 100% av giftorättsgodset (i standardfallet).
Säg att det är en 90-årig man som dör och en månad senare (eller en dag eller bara en timme senare) dör även hustrun. Inga barn finns. Om inte bestämmelsen om efterarvingar skulle finnas skulle det i så fall innebära att hustruns släkt får hela parets egendom, och mannens släkt får inget, trots att båda nyligen dog. Det blir slumpen som avgör vilken sida av släkten som får ärva beroende på vem som dör först. Det är inte rimligt, i synnerhet inte om dödsfallen är nära inpå varandra.
.
