Skrev detta på hemsidan precis; men dubbelkollar gärna med er i forumet att det är korrekt?
Ett supervanligt ekonomiskt misstag som många gör är att inte tänka på att om man har barn från ett tidigare förhållande och man går bort, då ska dessa ”särkullbarn” ha sitt arv direkt.
Det kan få stora ekonomiska konsekvenser om man lever i ett nytt förhållande – extra stora om man är sambos – på grund av arvsreglerna. Om man bor med en partner och har gemensamma barn och man går bort, då får barnen arvet, men din partner har full förfoganderätt. Så är det inte med särkullbarnen.
Låt oss ta ett scenario. Man har tre barn, varav ett särkullbarn. Man bor med sin nya partner och är gifta och har ett gemensamt hus värt 6 miljoner, belånat med 3 miljoner, fördelat 50/50. Om man går bort då får dödsboet hälften, 3 miljoner och 1.5 miljoner i lån. Dvs. ett värde på 1.5 miljoner. Då ska särkullbarnet ha 0.5 miljoner direkt när arvet skiftas ut medan 1 miljon går till ens partner via förfoganderätten.
Om det då inte finns en livförsäkring för att täcka detta belopp så kan det ställa ens partner i en väldigt tuff ekonomisk situation. Därav att vi alltid rekommenderar att man ska ha en livförsäkring om man har särkullbarn. Detta gäller oavsett särkullbarnens ålder.
Om scenariot är att om man är gift och och ena partner tex mannen går bort.
Mannen har ett barn - särkulle barn.
Paret har ett hus som ägs gemensamt och ett bo lån, samt gemensamt sparkapital (ISK/KF/Sparkonton).
Hur delas det då upp mellan makan och särkulle barnet?
En analog eller digital variant med “frågebubblor” av typen:
Är du singel → (ja) → bor ni ihop → (ja) → är ni gifta — etc med (nej) pekandes åt andra håll.
Som sedan leder till olika rutor med saker värda att tänka på samt länkar till avsnitt.
Låt det marinera, men jag tror defintivt att det är något folk skulle googla på och uppskatta.
Det sker ändå ganska ofta, kanske främst för att stärka nya maken/makans möjligheter att kunna behålla boendet. Den vanliga konstruktionen då är att särkullbarnet får ut sin laglott samtidigt som efterlevande maken/makan ärver den andra halvan av särkullbarnets arvslott med fri förfoganderätt. I det scenariot får alltså särkullbarnet ut ”resten” av arvet när båda makarna gått bort, med förbehåll för att värdena ofta förändrats ganska mycket mellan make 1 och make 2s respektive bortgång. Finns givetvis för- och nackdelar med olika upplägg.
Skönt med enkla exempel. Lite mer komplicerat om man tar med KF, och vad som händer med det kapitalet. Jag tror många inte ha koll på vad som händer med den efterlevandes KF.
Ja, skulle jag vilja påstå, utan att ha belägg för det. Då jag själv kommer att “utsättas” för detta upplägg när min kvarvarande förälder går bort har jag gjort lite research. En väldigt vanlig fråga är just hur möjligheterna ser ut att begränsa särkullbarns arv, oftast i syfte att låta en yngre fru kunna bo kvar i parets gemensamma bostad efter mannens bortgång.
Läs på lite snabbt om laglott och arvslott. Det definierar det som ett barn(gemensamt eller särkull) alltid har rätt till och inte går att justera via t.ex testamente. Det andra reglerar vad som händer om inga handlingar eller testamenten finns vid bortgång.
Snabb ChatGPT summering:
Arvslott
Arvslott är den totala del av arvet som en arvinge (t.ex. ett barn) enligt lagen har rätt till om det inte finns testamente, eller innan ett eventuellt testamente påverkat fördelningen.
Exempel:
En person dör och lämnar efter sig två barn. Arvet är 1 000 000 kr.
Arvslotten = 1 000 000 / 2 = 500 000 kr per barn.
Laglott
Laglott är den del av arvslotten som bröstarvingar (barn, barnbarn)alltid har rätt att få, även om det finns ett testamente som säger något annat.
Laglotten = hälften av arvslotten.
Den gäller bara bröstarvingar.
Med samma exempel ovan:
Arvslotten = 500 000 kr
Laglotten = 500 000 / 2 = 250 000 kr per barn
Det betyder att ett barn alltid kan kräva sin laglott, även om den avlidne har testamenterat bort allt till någon annan.
Notera att laglotten inte är en fast % utan du delar halva arvslotten delat på antalet bröstarvingar. Rent tekniskt så kan det det vara hur många som helst om man är en Elon Musk typ som vill avla fram 100+ barn. Så laglotten är större del i arvet ju färre barn den avlidne har.
Sen kan särkullsbarn avstå sitt arv och gå in som efterarvinge. Men det är inget som den avlidne kan bestämma eller foga över hur det blir.
Jättebra att du skriver om detta med arv, särkullbarn m m.
Men jag har ett litet förslag:
Kanske skulle en advokat granska detta?
Juridik är ju ett område där det är av extremt stor vikt att alla detaljer blir korrekta. Det kan räcka med att ett kommatecken hamnar på fel ställe, eller något litet syftningsfel som i andra sammanhang hade varit strunt samma, så är risken att innebörden blir lite otydlig, eller att man kan göra feltolkningar.
Som tidigare nämnts här så borde väl en Kapitalförsäkring vara lösningen för att säkra upp boendet för en sambo (såvida man har kapital i en sådan då). De går väl som standard till sambo, men man kan ju också välja barn eller annan valfri förmånstagare. Om man har en avsatt pott på en KF så borde väl detta vara ett enligt mig trevligare sätt än att betala för en livförsäkring?
Arvslott
Laglott