Skrev detta på hemsidan precis; men dubbelkollar gärna med er i forumet att det är korrekt?
Ett supervanligt ekonomiskt misstag som många gör är att inte tänka på att om man har barn från ett tidigare förhållande och man går bort, då ska dessa ”särkullbarn” ha sitt arv direkt.
Det kan få stora ekonomiska konsekvenser om man lever i ett nytt förhållande – extra stora om man är sambos – på grund av arvsreglerna. Om man bor med en partner och har gemensamma barn och man går bort, då får barnen arvet, men din partner har full förfoganderätt. Så är det inte med särkullbarnen.
Låt oss ta ett scenario. Man har tre barn, varav ett särkullbarn. Man bor med sin nya partner och är gifta och har ett gemensamt hus värt 6 miljoner, belånat med 3 miljoner, fördelat 50/50. Om man går bort då får dödsboet hälften, 3 miljoner och 1.5 miljoner i lån. Dvs. ett värde på 1.5 miljoner. Då ska särkullbarnet ha 0.5 miljoner direkt när arvet skiftas ut medan 1 miljon går till ens partner via förfoganderätten.
Om det då inte finns en livförsäkring för att täcka detta belopp så kan det ställa ens partner i en väldigt tuff ekonomisk situation. Därav att vi alltid rekommenderar att man ska ha en livförsäkring om man har särkullbarn. Detta gäller oavsett särkullbarnens ålder.
Bara en liten “korrigering” som troligen är mer av en semantisk fråga, för om man är gift och en av makarna går bort så ärver efterlevande maka/make allt med fri förfoganderätt under hela sin livstid.
De gemensamma barnen ärver sedan både den först avlidna föräldern och den efterlevande makan/maken med det som finns kvar och blir dödsbodelägare efter sist avliden förälder. Men det finns inget som säger att efterlevande make/maka måste spara något visst belopp efter den först avlidna. Det enda man inte får göra är att testamentera bort arvet och de gemensamma barnen ärver det som finns kvar när sist avlidna förälder går bort.
Om scenariot är att om man är gift och och ena partner tex mannen går bort.
Mannen har ett barn - särkulle barn.
Paret har ett hus som ägs gemensamt och ett bo lån, samt gemensamt sparkapital (ISK/KF/Sparkonton).
Hur delas det då upp mellan makan och särkulle barnet?
En analog eller digital variant med “frågebubblor” av typen:
Är du singel → (ja) → bor ni ihop → (ja) → är ni gifta — etc med (nej) pekandes åt andra håll.
Som sedan leder till olika rutor med saker värda att tänka på samt länkar till avsnitt.
Låt det marinera, men jag tror defintivt att det är något folk skulle googla på och uppskatta.
Man kan testamentera mellan sambor, men testamentet kan aldrig ta bort laglottsrätten för barn till den som gått bort. Men testamentet kan iaf halvera gemensamma barns arvslott till laglotts-nivån som är halva arvslotten. Vilket tex kan innebära att ett gemensamägt hus kanske inte behöver säljas, utan den mindre laglotten kanske förhoppningsvis kan lösas genom sparade pengar eller liknande.
Sammanboende med gemensamma barn bör verkligen överväga att gifta sig… om det värsta skulle hända.
Det sker ändå ganska ofta, kanske främst för att stärka nya maken/makans möjligheter att kunna behålla boendet. Den vanliga konstruktionen då är att särkullbarnet får ut sin laglott samtidigt som efterlevande maken/makan ärver den andra halvan av särkullbarnets arvslott med fri förfoganderätt. I det scenariot får alltså särkullbarnet ut ”resten” av arvet när båda makarna gått bort, med förbehåll för att värdena ofta förändrats ganska mycket mellan make 1 och make 2s respektive bortgång. Finns givetvis för- och nackdelar med olika upplägg.
Skönt med enkla exempel. Lite mer komplicerat om man tar med KF, och vad som händer med det kapitalet. Jag tror många inte ha koll på vad som händer med den efterlevandes KF.
Ja, skulle jag vilja påstå, utan att ha belägg för det. Då jag själv kommer att “utsättas” för detta upplägg när min kvarvarande förälder går bort har jag gjort lite research. En väldigt vanlig fråga är just hur möjligheterna ser ut att begränsa särkullbarns arv, oftast i syfte att låta en yngre fru kunna bo kvar i parets gemensamma bostad efter mannens bortgång.
