Hej.
Har en syster som är gift, hennes man är betydligt äldre än henne och har barn sen tidigare…de har en köpt lägenhet i Göteborg, ca 7 miljoner i värde.om han dör skall ju barnen ärva sin del, då har min syster inte möjlighet att bo kvar…
Finns det nåt sätt att runda detta?..
Mvh Tomas
De kan teckna livförsäkring så att hon har råd att lösa ut särkullsbarnen.
3 gillningar
Tolkar det som att det inte finns några gemensamma barn och att de äger boendet tillsammans?
Kvarlåtenskapen/arvslotten efter maken är i så fall halva värdet av boendet, 3.5 miljoner, och laglotten hälften av det 1.75 miljoner. Maken kan testamentera sin del av bostaden till frun men barnen kommer alltid ha rätt till minst laglotten - som alltså inte kan testamenteras bort.
Däremot finns som sagt möjlighet att säkra upp med en livförsäkring så att frun i händelse av dödsfall får ut en summa så att hon kan lösa ut barnen - utan att behöva sälja bostaden.
3 gillningar
Tror inte det är möjligt att teckna försäkring…hennes man är 78 år…
Barnen måste köpas ut, då de har rätt till sin laglott.
Men borde gå att köpa ut och behålla om hon kan låna 1,75 miljoner på bostaden och ge till barnen om hon tvunget vill bo kvar själv i en svindyr lägenhet.
Det finns olika möjligheter, där var och en själv får bedöma om vilka möjligheter man vill använda. Flera juristfirmor har detta som specialitet. Det kan till exempel vara
- livförsäkring, svårt och dyrt för äldre
- kapitalförsäkring till makes fördel, ingår inte i dödsboet
- testamentera det som inte är laglott (hälften av tillgångarna)
- skriva över tillgångar som enskild egendom
- skriva in i testamente att man vill att barnet väntar med sin laglott och att om den tas ut så blir det bara denna laglott men om barnet väntar så ärver barnet även den efterlevande makan.
Det kan leda till att arvingar anser att laglotten kränkts med efterföljande konflikter. Så det är viktigt att det hanteras juridiskt korrekt.
3 gillningar
https://lagen.nu/1987:230#K12P2S1
Är det någon som förstår detta, om det är en väg att gå?
Förstår givetvis din synpunkt
Det är min svåger som vill göra detta för min syster…dessutom är hans barn inte fattiga precis, så minskat arv gör inte så stor skildnad för dem när det kommer till levnadstandard osv…
Men det betyder mer för min syster, det är så min svåger resonerar…
Bara det…
Men förstår din ståndpunkt🙂
2 gillningar
Han kan ge henne sin del av lägenheten.
Finns det inte risk att detta betraktas som att man kränker barnens arvslott?
Bara funderar,
Men eftersom det är frågan om en hel del pengar bör man investera i att tala med jurist som har detta som specialitet.
2 gillningar
Håller med Ester om att det låter som den vettigaste lösningen om han verkligen vill att hon ska få hela huset. Så länge man är i livet kan man ge bort vad som helst.
Då arvet ska lösas ut kan det betraktas som att hon fått förtida arv och att hennes del av det resterande arvet kan därmed bli minimal, men man kan aldrig i efterhand förlora det man fått i gåva från personen då den var i livet (i vart fall inte om det fåtts när den var vid sina sinnes fulla bruk).
1 gillning
Det är skrivet så att han äger 10% och min syster 90% av lägenheten pga situationen…
Men tror att det ej hjälper …
Jag upplever obehag varje gång denna fråga uppstår. Barnen är väl det viktigaste mannen har. De bär ju på hans gener. Den nya frun har ju alltid vetat om deras existens. Hon får precis som alla andra anpassa sitt liv efter ekonomin efter bodelningen, alltså där hon äger hälften av lägenheten. Sedan kan hon ev ärva hälften av mannens del, men resterande tillfaller barnen.
Att som barn ställa upp på att efterlevande fru ska låta barnen vänta på sitt arv i avvaktan på att ärva efter henne, kan bli en riktig fälla. Beroende på hur det är skrivet, så kan frun förslösa barnens arv. Hon kan också gifta om sig, med allt vad det innebär…
7 gillningar
Jag har hört om andra som skriver över majoriteten till den andre parten. Jag tror att man behöver äga 1% för att kunna nyttja ROT-avdrag.
Det är en jämkningsregel så att den rikare maken kan behålla sin andel i gifteboet.
Det första som görs är att makarnas egendom bodelas. Efter att det har skett så fördelas makens egendom ut som arv. Eftersom din syster äger 90 % av bostaden kommer de 90 % i så fall tillfalla henne. Sedan kan han testamentera de sista 10 % till henne så får barnen resten av hans egendom. Utgör 10 % av lägenheten mer än 50 % av hans egendom (350 000 - 500 000) får hon erlägga en likvid.
Rekommenderar dock ingen att göra en sån här lösning om inte hans barn sedan ärver henne i nästa led så att de får sina pengar längre fram.
Går även att gåva bort lägenheten eller bodela över den inom äktenskapet och upprätta äktenskapsförord.
Din syster kan ju också köpa en soft tvåa för 3,5 miljoner så är problemet löst.
1 gillning
Troligen så räknas det som giftorättsgods, så om man inte vill det måste det till ett äktenskapsförord där det anges som enskild egendom
1 gillning
Gäller vid giftemål och sedermera bara dödsfall.
Vid en ev. skilsmässa dessförinnan blir det att man delar lika på giftorättsgodset.
2 gillningar
Bara för att barnen är det viktigaste man har kanske man inte vill att ens partner ska bli av med sitt hem om något händer?
De här reglerna måste ändras, de fungerar inte i ett samhälle där det är vanligt att skilja sig och på ett eller annat sätt börja om senare i livet.
5 gillningar
Har man satt barn till världen, kan man inte stryka ett streck över det och börja om från början med en ny partner - ekonomiskt sett. I stället måste den som gifter sig med en ”barnafader” se om sitt hus i tid. Det är bara att läsa på om gällande lagstiftning och anpassa sig till den.
En änka kan inte heller veta om maken har testamenterat bort den fjärdedel av lägenhetens värde, som inte tillfaller barnen. Det är enbart gifta med gemensamma barn, där den efterlevande ”sitter i orubbat bo”. Eftersom 50% av alla äktenskap slutar i skilsmässa lutar det nog mer åt att gemensamma barn kommer att behandlas på samma sätt i framtiden som särkullbarn, också beroende på att ingen särskild hänsyn tas till änkor (typ änkepension) numera utan alla förväntas ta eget ansvar för alla delar av sitt liv. Äger man enbart en halv lägenhet, så gör man det.
Man kan också beakta vad som gäller gemensamma barn till föräldrar som inte är gifta, dvs sambor. Om en av föräldrarna dör, så ärver barnen direkt den döde, precis som särkullbarn gör. Detta kan innebära en katastrof om barnen är omyndiga. Barnens förmyndare kan kräva att barnens arv sätts in på ett sparkonto till dess att barnen är myndiga.
Om familjen bor i villa eller bostadsrätt så kan inte den överlevande bo kvar, eftersom omyndiga barn inte kan bli delägare i en fastighet, dvs vad gäller den dödes andel. Detsamma gäller den dödes lån i fastigheten.
Man kan inte sluta förvåna sig över att föräldrar inte väljer att ge barnen den trygghet ett äktenskap innebär. Det går inte på något vis att skapa samma trygghet som ett äktenskap ger. En borgerlig vigsel är enkelt avklarad.