Ett klokt beslut som jag också tagit om jag vetat bättre😊. Men jag har varit helt okunnig och ointresserad och det är ju sådana som jag som banken tjänar extra på. Men nu är det slut på det . Önskar dig stort lycka till
Minns precis den känslan för snart 10 år sedan.
Det va svårt att greppa. Satt hos vår kontakt på banken och undrade vad jag skulle göra…Jag har alltid haft bra rådgivare på banken och minns att hon liksom fick skaka om mig lite och förklarade sedan lugnt o stilla att: - Det är inte pengarna du ska leva på, det är avkastningen från de…. Då tror jag att jag började förstå.
Vi valde att lösa våra lån, trots att banken rekommenderade att behålla lånen och istället investera. Idag är det otroligt skönt att vi inte gjorde det. Älskar verkligen att inte ha några som helst lån.
Annars lever vi precis som innan, med matlåda och samåker till jobbet. Men ser pengars värde på ett lite annat sätt. Inte om jag har råd, utan om det är värt det.
Lycka till med allt
8 gillningar
Bra, skit i den där porschen. :-)
3 gillningar
Beklagar sorgen.
Jag var i samma situation för några år sedan. Eller är fortfarande på sätt och vis. För jag har inte gjort mer än att investerat pengarna på samma vis jag gjorde innan.
Det jag däremot gjort är att räkna ut hur lång tid pengarna skulle räcka om jag slutade jobba.
Det ger en otrolig trygghetskänsla och ett lugn vid löneförhandlingar att man klarar sig x antal år utan jobb om man skulle vilja skola om sig eller nåt annat.
Jag hade visserligen redan börjat. Men efter de nya pengarna blev det ännu mer tydligt för mig att jag ska skoningslöst investera i livsförbättringar för relativa småpengar. Skor och kläder ska tex va snygga, bekväma och hållbara. Inget annat accepteras som prisvärt. Och samma princip gäller annat. Inga halvbra grejer för att det var billigt.
Sen har jag funderat mycket på vad som är bästa lifeinvestments i övrigt. Kanske att en del kommer förstärka min kontantinsats på ett hus. Men målet nu är annars att de ska va fortsatt investerade som en del i min pengamaskin. Och att avkastningen ska finansiera nöjen som resor, städhjälp, roliga bilar och vad annat jag kan komma på.
På såvis berikar pengarna mitt liv hela tiden men finns ändå kvar.
3 gillningar
Tack för att du delar med dig. Uppskattas verkligen!
2 gillningar
Hmm, är det ett skämt som du har totat ihop? Jag har tidigare i år hanterat kvarlåtenskapen efter mina föräldrar, inte så enkelt, jag hade nog inte fått in ett öre på kontot utan att ha kontaktat skatteverket med insända fullmakter etc, för att sedan med fullmakt ifrån Skatteverket som dödsbodelägare kontakta olika banker, en av bankerna ville ogärna släppa ifrån en mindre summa från min Mor som gick bort för åtta år sedan min far orkade aldrig ta tag i det, så några kulor rasar knappast in utan att man tar tag idet!
Hmm, är det ett skämt som du har totat ihop?
Om det är ett skämt? Nej, det är inget skämt. Jag har röjt i ett hus som bäst kan beskrivas som misär. Legat på knä och skrubbat blod och annat. Slängt många containrar fulla med skräp och bråte. Det har tagit hela våren, hela sommaren och hela hösten. Och därtill då allt pappersarbete. Bouppteckning, banksamtal, inskick och utskick och jag-vet-inte-vad. Men till slut hände det - banken förde över de pengar som fanns. Och då skrev jag den här tråden.
14 gillningar
Jag kan notera att du har helt andra känslor än jag som sakta men säkert gnetat ihop ett stort belopp. Jag känner mig inte rik, jag tänker inte att jag får bättre service hos banken, jag reflekterar inte över allt onödigt jag kan köpa etc. För mig känns det precis som vanligt… Eller snarare att när det gått dåligt på börsen ett tag känner jag mig snarare fattig medan jag det känns lite tryggare och bättre när det gått bra ett tag. Jag får nån slags ankring till ett visst belopp som i princip känns som nollnivå. Den nivån ökar i takt med att jag vänjer mig med högre belopp på kontot. En sak jag dock känner igen är det där med att prata med andra om ekonomin. Det gör jag aldrig. Ingen får veta vad som finns på kontot. Finns ingen som helst poäng för mig att berätta. Bara nedsidor.
3 gillningar
Kondolerar.
Om det var en positiv upplevelse för dig med arvet är det kanske något du vill att dina barn också ska uppleva. Och att de ska slippa vänta på arvet till du dör.
Så ge det som gåva istället.
6 gillningar
En liten uppdatering. Idag hade jag möte med en “kapitalrådgivare”. Var det ett vettigt möte, eller var det säljmöte som jag befarat?
Faktiskt det första alternativet. Väldigt vettigt. Jag upplevde att han lyssnat in mig och mina behov väldigt väl, och kom med ett förslag som vi kunde diskutera kring.
Det landade i att sätta av den stora majoriteten av pengarna på ett fasträntekonto, en summa till räntefonder (kortsiktigt) och en summa till långsiktigt fondsparande i bl.a. globalfond, Europafond och Sverigefond samt två till. En summa sparas på kontot för att bekosta lite grejer vi har framför oss, bl.a. ett bilbyte som jag hellre kontantköper än att stå med dryga räntekostnader.
Jag upplevde inte mötet som säljande på det negativa sättet. Av totalt åtta fonder var bara tre LF-fonder. Ett bra samtal med lyhördhet inför min önskade risknivå. Kändes allmänt bra att ha någon utomstående att bolla de ekonomiska tankarna med!
8 gillningar
Skönt att höra att du fick ett bra möte med någon som lyssnade ordentligt. Den enskilda banktjänstemannen gör verkligen mycket för hur man upplever banken.
Kan säga att vi valde bank senast lite utifrån det, tyvärr finns personen inte kvar på vårt kontor längre så nu känns det mer öppet inför att bolånet går ut.
1 gillning
Hej
Jag är 78 år och gift och har inga lån och bra pension så jag har sålt av alla mina Aktier och fonder och som över tiden gett en bra avkastning och har nu ett kapital på 7 miljoner som jag har placerat i olika bankkonto med olika löptider och med 4-4,4 % ränta och månadssparar till mina barnbarn med en större summa samt gett en gåva (500 000kr) till mitt äldsta barnbarn som grundplåt till en bostad, vikare så reser vi väldigt mycket samt ger olika bidrag till Cancer, Hjärt-Lung , Alzheimer, Barncancer fonderna.
Så vi lever ett gott liv
12 gillningar
6 gillningar
Hade också en anhörig som jag dumt nog berättade om mitt ISK för när jag skulle hjälpa denne att börja spara för framtiden. Tänkte att det gav en annan tyngd i mina ord, att jag kan lite om saken.
Hen: oj, har du så mycket pengar?
Jag: ja, jag har prioriterat sparande.
Hen: då kanske jag kan få låna lite?
Jag: varför och till vad behöver du låna?
Hen: Jag vet inte, vill bara ha mer pengar.
Jag: nej…alltså…nej, bara…nej!! 
2 gillningar
Samtidigt inte särskilt mycket pengar, det beror helt på hur du avser använda dem 
1 gillning
Håller med i sak. Det är inte nog för FIRE om man är 35 år. Men medellönen i Sverige är 35 k/ månad. Kanske 27 netto. Om du då sparar 50% av nettolönen varje månad tar det över 12 år att komma upp i den summan. I rent sparande alltså, utan ränta-på-ränta. Det är alltså en rejäl summa för gemene man. tror det är lätt att glömma det när man sitter på RT där det är så många som tjänar rejält med pengar i månaden, löneväxlar, sparar mycket och äger mycket. 
4 gillningar