Allt beror på din livssituation. Bor du i hyresrätt och är sambo med någon som jobbar i en annan bransch, och ni klarar er på en lön så kanske ni inte behöver A-kassa. Har ni hus, barn, bil etc så är det kanske mer nödvändigt.
Eftersom det ändå är så billigt så förespråkar jag alla att ha A-kassa (och även inkomstförsäkring via facket om du når upp till brytpunkten).
Det är så lite pengar i det stora hela, och någon gång under arbetslivet kommer det säkert behövas.
Det som inte nämnts är scenariot, jag blir utan jobb.
Som Robert K. Säger tror jag att jag hade blivit uttråkad som person att leva på bidrag och är beredd på att byta jobb helt vid kris eller starta egen inkomstkälla. Känner att ett sådant krisläge även kan vara en möjlighet att utvecklas som person.
Sen visst, börjar familj osv skapas kanske focuset ändras i framtiden och man blir mer i behov av att ha samma jobb, på samma ort?
Jag tycker det är lite dumsnålt att inte betala för en så pass billig försäkring som a-kassan ändå är.
Minns fortfarande alla som blev arbetslösa inom flera sektorer under pandemin, många saknade a-kassa. Ena månaden skrek deras brancher efter arbetskraft och månaden efter så var läget det motsatta.
Idag kan läget vara att det är lätt att hitta jobb inom sektor x och y, men imorgon så kan nästa kris komma och läget är ett helt annat. När samhället hamnar i en svacka eller företaget man är anställd i börjar krisa, då kan det vara skönt med ett skyddsnät.
Har man flyt så hittar man fort ett nytt jobb, men mycket kan hända i livet och samhället och det kan ta längre än ett andetag att hitta ett nytt jobb.
Facket är en helt separat diskusion, men a-kassan känns som en billig ”keep it simple stupid” försäkring för de som får sin största inkomst från arbete och som inte har en fungerande spåkula. 
Men upp till var och en att välja själva.
Ja är du inte med i någon a-kassa får du grundersättningen. Det är en vanlig föreställning att man inte får någonting. Det är bara ett år du lyfter högre ersättning som medlem i a-kassan (förutom om man har barn om jag minns rätt). Så värdet av försäkringen är skillnaden mellan grundbeloppet och den högre ersättningen första året.
A kassan är väl bra att ha se det som en försäkring.
Däremot facket är något helt annat.
Dessa pengar går till Socialdemokraterna då stöder du detta parti
Man kan vara med i a kassan utan facket förut var det tvångs anslutning om du ville ha a kassan
För mig handlar det också om hur mycket man är beredd att stå ut med för att få a-kassa om man blir arbetslös. Är man beredd på att göra allt de kan tänkas hitta på?
Leka i skogen och skrika “GEMENSKAP”? Inte jag!
Beror på vilket fack.
Jobbat närmare 20 år sen man slutade skolan. Aldrig varit arbetslös. Aldrig varit med i facket eller A-kassa. Beror nog lite på branch man jobbar i och om man är orolig av sig.
Mycket bortkastade pengar i mitt tycke om jag hade betalat under alla år. Kommer nog aldrig gå med.
Argumentet som flera lyfter:
Behovet av arbetskraft kan plötsligt minska, tänk om du inte hittar något jobb! Under pandemin ändrades ju allt exempelvis!
Vettigt om man jobbar i privat sektor tänker jag. Men skulle vi plötsligt inte behöva sjuksköterskor? Lärare? Väldigt osannolikt. Tvärtom ser exempelvis framtiden för vården mörk ut på så vis att vår åldrande befolkning kommer behöva mer vårdpersonal än vi har tillgång till trots att politiker skär ner på vårdplatser och inte inser vikten av att erbjuda vettiga löner etc.
Och A-kassan är som sagt en försäkring mot arbetsbrist, inget annat. Sjuk-/olycksfallsförsäkring är nog viktigare om man arbetar inom dessa sektorer.
Vilket kan hända av diverse olika anledningar som är svåra att förutse. Din kompetens kanske blir överflödig p.g.a. AI. Jag är runt de 50 och har trots mycket god kompetens inom mitt gebit, ett segment på arbetsmarknaden som varit bristyrke (bortsett från när IT-bubblan sprack) och väldigt driven som person. Jag har blivit uppsagd tre gånger hittills och räknar nog med att det händer någon gång till innan jag hinner bli pensionär. Att tro att man inte kan bli uppsagd någon gång under ett yrkesliv är naivt, jag tror snarare vi går mot en framtid där det det blir vanligare och man måste hitta nya inkomster inom helt andra områden och har man otur så tar det en stund.
Tror du får tänka utanför boxen, personligen ser jag lärare som i stort sett överflödiga redan idag, ungarna anskaffar sig mycket kunskap på helt andra sätt idag om man bortser från lågstadielärare som lär ungarna den basala grunden i att läsa/skriva/räkna. På högskolenivå skulle man redan idag kunna gå över till ondemand/it-baserad inlärning och då är behovet av lärare som skapar utbildningsmaterialet minimalt. Lägg sen till generativ AI som kan assistera vid skapandet…
Anekdotiskt från sonen som går sista året på gymnasiet, händer relativt ofta han inte fattat vad fysik/matte-lärarna försökt förklara utan han koller en youtube-video och greppar först då vad tusan det var de försökte lära ut i skolan… kanske kass skola, jag vet inte, men det kan inte vara enda eleven i sverige som det är så för idag.
40+k i lön och 130 spänn i A-kasseavgift i månaden i mitt fall. Även om jag förmodligen skulle ha lätt att få nytt jobb så kan jag se många bra mycket sämre försäkringar än a-kassan.
(Facket är däremot en annan femma och där handlar mycket om bransch och avtal.)
Ok, du har en poäng, men jag har svårt att se att man skulle våga fatta beslutet att lärarna ska bytas ut mot maskiner och att man fullständigt ska lita på att eleverna tar fullt ansvar själva för att de använder sig av maskinerna som de ska istället för att scrolla TikTok. Någon lärare eller motsvarande måste väl rimligtvis finnas tillhands ändå.
Egentligen är vården min bransch men jag försökte vidga vyerna, så jag kan ha helt fel 
Inte för att jag varken är med i någon fackförening eller någonsin har tänkt att bli, men du vet att det finns en mängd olika fack…?
Värt att tänka på som ex ingenjör är väl att man generellt sett vill ha inkomstförsäkring också så man inte får extremt mycket lägre i ersättning om man hamnar snett.
Men det kostar också mer såklart…
Både Sveriges Ingenjörer och Unionen har inkomstförsäkring som en del av medlemskapet.
Eller så låter man bli att ställa två Teslor på uppfarten till det högt belånade huset, om man nu tjänar så bra att man måste försäkra sin inkomst…
Om du går med i Sveriges Ingenjörers a-kassa så blir det en av de billigaste a-kassorna, eftersom Ingenjörer har så låg andel arbetslösa. Avgiften ökar nämligen för de a-kassor som har högre arbetslöshet.
Jag har a-kassa och inkomstförsäkring för att kunna slippa oroa mig. Jag har ändå barn att tänka på. Skulle jag få sparken eller min arbetsgivare lägga ner, så skulle det vara 11 månader med 80% lön, om jag inte får jobb.
Man behöver inte tjäna vansinniga summor eller för den delen bränna pengar på skit för att bränna av år av sparande på ganska få månader om man inte har någon inkomst.
Jag är ca 30 och skulle kunna vara arbetslös i kanske 1-1.5 år innan det ens skulle bli ett problem. Problemet är väl att det sen kommer ta ett helt gäng år att samla ihop den halvmiljonen+ igen och du får börja från scratch med ränta på ränta etc.
Lätt att vräka ur sig saker utan att ens tänka efter först. Då kan jag väl lika gärna säga till dig att sluta ha en låg lön, men det känns som att bråka om trams. Försäkrar man sig till x procent på 25000 lön via akassa så bör man väl försäkra sig till x procent vid 65000 också tänker jag.
Men som alltid på det här forumet fortsätter det dumma mantrat “man ska inte ha lån” flöda. Trots att jag precis förklarade att man kan lösa hela problemet med en inkomstförsäkring på 3-4k/året inkl fackligt medlemskap… Så får man väl lite avdrag på skattsedeln för det också.
Exakt. Har en av dessa. Men man kan såklart vara med i en a-kassa utan att vara med i facket och då brukar det vara meckigare med inkomstförsäkring.
Jag uppfattar a-kassa som en hygienfaktor. Att man “har råd att vara arbetslös” är inte ett rimligt argument för mig. Att “jag jobbar i ett bristyrke” är i min värld inte något rimligt argument heller. Det tar tid att få ett nytt jobb. Att ens yrke är efterfrågat är bra och då bör man också kunna kosta på sig att tacka nej till jobb. Man bör alltså ha a-kassa och kunna ta 2-3 månader på sig att välja ett riktigt bra jobb, inte ta första bästa av ekonomiska skäl.
Att vara med i facket eller inte är mer av en öppen fråga. Man kan vara med av ideologiska skäl om man vill det. Själv skulle jag inte fokusera på de frågorna utan utvärdera den personliga nyttan mer. Med personlig nytta menar jag då inte enbart rent individuell nytta utan mer fackets roll på den egna arbetsplatsen. Den dag det blir uppsägningar är det relevant att vara med och bidra, även om det inte är just jag som primärt riskerar att bli uppsagd.
Jag uppfattar att många idag är naiva när det gäller arbetsmarknaden. Man är van vid att det ska råda “permanent hög efterfrågan” på vissa roller, bara för att det sett ut så under en period. Det är fullt möjligt att det kan bli uppsägningar och svårare tider, även för roller som det i grunden finns en stark efterfrågan på. Säkert kommer man att kunna göra comeback senare men det behöver inte gå så snabbt eller lätt som man tänkt sig. Det gäller särskilt inte om man har preferens för att jobba inom en viss sektor eller mer specifik roll.