Sverige har en av de lägsta ersättningarna för arbetslöshet inom hela EU
Detta enligt en kartläggning från OECD som släpptes i dagarna (Sverige hamnade på plats 21 av 27).
Jag har personligen varit naiv här och tänkt att “i Sverige har vi bra ersättning” och jag misstänker att många har tänkt likadant.
Vore därför intressant om ni kan ta reda på vad ni skulle få i ersättning och svara på frågorna nedan.
*Är ni varken med i facket eller a-kassan så är det lätt att beräkna, då får ni grundersättningen på maximalt 510kr per dag, alltså max 10.200kr/månad. Detta skall det en betalas skatt på.
(Var lite snabb med intervallen nedan, men tänk: 0<=x<25, 25<=x<50, 50<=x<80, 80<=x<=100 )
Vid arbetslöshet så kommer jag får en ersättning som utgör en såhär stor del av min nuvarande inkomst (efter skatt)
0-25%
25-50%
50-70%
80%-100%
0röster
Jag hade klarat mig upp i 6 månader på denna ersättning utifrån mina nuvarande utgifter
Jag räknade med inkomstförsäkringen från mitt fackförbund. Får då 25000 kr i månaden. Det klarar jag mig finfint på. Behöver inte ens ändra mina vanor.
Ersättningsnivåerna från a-kassan är ju för närvarande höjda (gjordes i samband med pandemin). Tror överlag att jag har sett att de avgifter som betalas in (genom de så kallade sociala avgifterna) är större än det som betalas ut, t.ex. sjukförsäkringsavgiften:
10,21% Ålderspensionsavgift.
0,60% Efterlevandepensionsavgift.
3,55% Sjukförsäkringsavgift.
0,20% Arbetsskadeavgift.
2,60% Föräldraförsäkringsavgift.
2,64% Arbetsmarknadsavgift.
11,62% Allmän löneavgift.
I en privat lösning, finns ju exempel från t.ex. Fora, där utbetalningarna från AGS har vida understigit inbetalningarna i premier, då har Fora beslutat om avgiftsnedsättningar etc under flera års tid.
Den enda utav ovanstående avgifter som någorlunda “öronmärks” är ålderspensionsavgiften, den blir ju virtuellt bokfört mot den person som betalar in avgiften. De senaste årens laboreringar har ju visat på behovet av att det bör finnas alternativ som inte drivs av staten. Som det är nu så är ju allt en mer eller mindre dold skatt, en av mina tidigare arbetsgivare redovisade den skatt som arbetsgivaravgifterna (eller egenavgifterna) faktiskt utgör.
De som är med i en a-kassa är ju utöver dessa även med och betalar en medlemsavgift till a-kassan och i många fall även en avgift för inkomstförsäkring.
Är med i AEA och får 26400 kr brutto de första 100 dagarna. Detta är lite mer än hälften av vad jag tjänar. Således svarade jag 25-50% för att det ska vara rättvist även efter 100 dagar.
Betalar 140 kr i månaden för detta. Var sedan länge med i facket och betalade närmre 400 kr i månaden, trots att jag aldrig utnyttjade deras tjänster. Gick ur facket för 3 år sedan och har sparat 14400 kr på det.
Jag tycker mig ha god koll på min ekonomi men just vad gäller arbetslöshet har jag absolut noll koll på. Vet inte alls vad som händer om jag blir arbetslös i karriären efter jag är klar med mina studier. Någon som har koll eller tips på vad som kan göras?
För att få ersättning från a-kassan så ska du ha varit medlem i 12 månader och arbetat i sex månader. Gå med i en a-kassa ett halvår innan studierna tar slut så har du sedan fullt skydd när du arbetat i ett halvår. Du kan också gå med i ett fackförbund med inkomstförsäkring för att få högre ersättning.
Jepp. Detta är Akademikernas maxtak, 6000kr/vecka under de första 100 dagarna som du refererar till (månader med färre veckor så blir det naturligtvis lite mindre dock). Nu under pandemin så är även dagarna efteråt ganska generösa, men i vanliga fall går det ner en hel del efter de första 100 dagarna.
Hade varit lite intressant med en kalkyl på detta för att svara på frågorna:
Vid vilken inkomst är det av intresse att vara med i en A-kassa?
Vid vilken inkomst är det av intresse att även vara med i facket (för att få inkomstförsäkringen)?
Vid vilken inkomst är det av intresse att teckna en ytterliggare tilläggssförsäkring (utöver A-kassa och fack)?
Personligen så lutar jag allt mer emot att A-kassan alltid är värd att vara med i, men att facken har blivit mindre attraktiva sedan man avskaffade möjligheten att dra av avgiften på skatten.
Jag resonerade kring detta när jag lämnade. I mitt fall förhandlade de skitdåligt och jämförde med andra på andra arbetsplatser utan att resonera med mig. Nå’t år blev de t o m helt stumma när min chef presenterade ett motförslag som låg över deras föreslagna procentpåslag. Att de sedan inte ens hörde av sig och meddelade resultat etc efter förhandling gjorde att jag tappade all tro på facket.
Med allt detta gnäll sagt: Är man i en bransch där det ofta är konflikter, otydliga anställningar och strul (Hej restaurang!) så ska man absolut ha en bra fackkontakt och vara med. För mig är facket till för den dag det skiter sig mellan dig och arbetsgivaren kring anställningsvillkor m m.
Hade ingen koll, så kollade upp det nu. Tydligen skulle jag få €8.68 om dagen, sex dagar i veckan, alltså runt €226 i månaden, om jag blev arbetslös. Har knappt tusen i hyra och några hundra i övriga utgifter, så det där skulle inte räcka långt, utan jag skulle få leva av mina besparingar, vilka borde räcka ett par decennier. Rätt låg risk att det blir aktuellt, dock.
Det där är klurigt. Finns ju en poäng med en stark och stor kollektiv motkraft. Hur hade löntagarna haft det utan denna motkraft.
Även jag tycker det borde vara billigare. Om staten inte sätter minimilön och förhandlar, borde de ersätta facken mer, så att avgifterna kan minskas för löntagarna.
Som med allt annat är de personerna i din klubb som avgör, är det stolpskott som bor på söder och har stickad väska är de tyvärr kört med hjälp, är de vettiga vanliga arbetare kan de vara väldigt positivt…
Höll på att bli utslängd från en föreläsning på gamla sif när jag frågade varför inte alla där röstade på M så de kunde få en bra arbetsmodell, ironi funkade dåligt hos facket redan på den tiden.
