När jag köpte mina första lägenheter för länge sedan såg bolånemarknaden annorlunda ut än idag. Jag tecknade bolån hos storbanker och uppfattade inte att det fanns några alternativ. Att vara kund hos storbankerna var dock inte så kul. Man tvingades köpa dåliga produkter, betala meningslösa avgifter och använda en kass internetbank. Så fort det dök upp alternativ med “fast ränta utan förhandling” så valde jag dessa. Jag uppfattade länge att jag var en vinnare på denna modell och det kan nog ha varit så också. Sedan har det hänt att jag fått en större och stabilare ekonomi med fler olika delar.
Jag har i princip alltid varit förhållandevis lågt belånad. De “straffräntor” som man drabbas av när man går över olika nivåer i belåning har jag därför aldrig behövt bry mig om. Att vara lågt belånad har på senare år ofta varit förutsättningen för att få de hyggligt bra räntenivåer som jag haft.
Min första fråga när det gäller det här området är om ni som tror på den här modellen har egna företag. Finns det någon förväntan om eller fördel av att ha företagets ekonomi och den privata ekonomin i samma företag?
Min andra fråga är hur ni ser på bundenhet. Jag uppfattar exempelvis kravet på att ha tjänstepensionen hos bolaget X som klart negativ. Skandia har ju exempelvis ett sådant krav. “Krav” jämställer jag nu med “förutsättning för att få absolut lägsta bolåneräntan”. Det är ju det som är målet och alla kompromisser är alltså naturligt dåliga.
När det gäller fonder och aktier uppfattar jag att det har blivit mer likvärdigt nu jämfört med förr. Den främsta skillnaden är att vissa banker har större utbud än andra. Alla har dock minst ok utbud. Om man vill hålla på med aktier kan informationsmängden vara bättre på vissa håll men frågan är om det är så relevant.
Storleken på befintligt kapital, nysparande samt bolånets storlek är förstås viktiga saker. Storleken på månadslönen också. Idag skulle jag kunna “boosta” allt detta rejält jämfört med på den tiden när jag förhandlade om räntan.
Att använda ett storbankskort går egentligen bort för mig. Jag bor utomlands och att ha kort utan valutapåslag är det enda möjliga. Sedan kan man förstås ha olika kort i byrålådan. Det har jag haft tidigare.
Jag tänker också att “förhandling” borde kunna delas upp i åtminstone tre delar. Det handlar om:
Ställa banker mot varandra / Byta bank - Om man inte är bunden till en bank via olika dumma konstruktioner så funkar ju det.
Köpa många tjänster av samma bank - Är tjänsterna bra så är det väl helt reko.
Vara slängd i käften - Den här punkten är jag lite osäker på men ska man tro media så verkar ju det vara en fungerande modell.
Just nu har jag bolåneräntan 4,17% hos IKANO bank. Det är rörlig ränta med ränteändringsdag i början av oktober. Om mitt mål nu är att komma ner ytterligare i räntenivå via “förhandling” - hur borde mina förutsättningar vara rent allmänt?
En egenhet som jag har just nu är att min taxerade inkomst är på en nivå medan det jag rent faktiskt får in på kontot varje månad är betydligt mer. Detta beror på att jag dels jobbar utomlands dels hyr ut huset i Sverige. Räknas det där andra? För banken borde det ju inte spela någon roll var pengarna kommer ifrån, så länge källan är tydlig. Samtidigt är den här inkomstnivån ju inte permanent. Jag kommer att ha det så här hyggligt länge men inte för alltid.
Tvärt om. Att ha mer än en inkomstkälla är ett jätteproblem (tydligen) för banken hantera. Dinosaurien SEB, som både jag (privat) och mitt företag (AB) är och har varit kunder i sedan start. Nu startade jag själv väl en sisådär 20 år före bolaget, men under några år där jag hade enskild firma så var den också via SEB.
Jag har bott i flera olika köpta boenden, och har tagit lånen i SEB.
Precis varje gång ville/kunde/kände de bara värdera min “primära” inkomst som min inkomst. Varken mer eller mindre. Den smått absurda situationen för några år sidan när jag köpte nytt boende, och kunde visa på ca 10 års historik av inkomst via eget företag på >100 000kr/år räknades som 0kr vid både beräkningen av hur mycket jag fick låna, och hur goda marginaler jag hade (vilket påverkade räntan).
På riktigt, de kunde i sina egna system se hur bra det gick för företaget, både historiskt och hur mycket som låg i kassan. Men nej. 0kr. Trots att “källan är tydlig”. Det enda jag kunde göra för att få ner min ränta var att flytta tjänstepensionen till dem och teckna dyra försäkringar via deras försäkringsbolag. Vilket på totalen så klart skulle bli dyrare.
Jag sa väl något i stil med att jag upplevde mervärdet att också ha bolånet hos SEB till 0kr och gick till en annan aktör. Som dessutom gav lägre ränta.
Det är intressant det du nämner men min situation är ju inte helt identisk. Att uthyrningen av huset inte ska räknas som inkomst kan jag acceptera. Hyresgästerna kan ju säga upp kontraktet imorgon. Däremot får jag ju allt det andra från min primära arbetsgivare. Jag kan alltså visa vilka belopp jag får in på kontot. Det syns ingen skillnad där på “lön” och “övrigt”. Utbetalaren är samma. Det var SEB jag var kund hos för länge sedan och att bli kund hos dem igen har jag ingen större lust med, om det nu inte skulle ha förändrats i grunden på något sätt.
Kort svar från mitt och vårt perspektiv: ja det är en bra idé. Håll alltid SBAB som målstock och allting på samma nivå eller högre ränta än vad de erbjuder är ett stort nej tack till alla andra aktörer.
Just nu skulle jag få 4,57 hos SBAB och det jag har är 4,17. Sedan vet jag inte riktigt om de två är jämförbara.
Vad har du “offrat” för att få lån med bra ränta? Vilken bank är du kund hos? Är du trogen kund där hela tiden (mer eller mindre) eller har du flyttat runt över tid?
Om det är rörlig ränta du har sätts den till din banks räntesats var tredje månad. Med dina förutsättningar är det 4,57% hos SBAB idag. Kolla vilken ränta din bank har idag, då det är den du kommer få nästa gång räntan uppdateras på ditt lån. Ibland har man tur och banken uppdaterar sin ränta (höjer) någon dag efter ens egen uppdatering. Det innebär att man slapp höjningen under den nya 3-månadersperioden. Skulle misstänka din bank har höjt sin ränta sedan senast du fick din ränta uppdaterat.
Som jämförelsepunkt skulle jag få 4,19% ränta på rörligt om min ränta sattes om idag på Handelsbanken, medan SBAB erbjuder 4,52%, Hypoteket 4,53% och Stabelo 4,69%. Med andra ord kan man numera potentiellt få betydligt lägre ränta hos långivare som tillämpar förhandling.
Jag har lönekonto och en ISK hos samma bank, men inte pension. Den sistnämnda skulle jag dock som sagt vara ytterst tveksam till att flytta. Så länge bankens utbud av fonder och aktier för ISK:n är bra (dvs. inte enbart egna fonder) så ser jag dock inget problem med att ha dem där. Det är ju heller inget som skulle hindra dig från att även ha en ISK på något annat ställe om du skulle vilja.
Är det här kopplat till att du har ett STORT bolån? Jag noterar att banker iallafall tidigare har gett lägre ränta till kunder med högre lånebelopp. Jag har själv ca 1,5 mkr i bolån och funderar över om typ det dubbla skulle vara bättre, om målet är specifikt att pressa bolåneräntan. Att flytta ISK har jag inga synpunkter på.
Visst har storleken på lånet samt belåningsgrad en avsevärd påverkan, absolut. Har tidigare i vissa räknesnurror sett att erbjuden ränta faktiskt går upp om belåningsgraden går för långt under 50%.
Har ca 3,3 miljoner i lån och belåningsgrad runt 50%. Det skulle med andra ord mycket till för att banken ska göra en kreditförlust.