Jag har i några tidigare trådar skrivit om hur jag tänkt kring mitt köp av hus. För mig var husköpet till väldigt stor del kopplat till olika “ekonomiska ambitioner”. På forumet upprepas ofta att “boende köper man för att bo”. Det verkar ställas i relation till en idé om att “köpa boende som investering”. Med det menas då, som jag förstår det, att man köper boende med utgångspunkten att det ska öka i värde över tid, att man ska “bo gratis” och liknande saker. Jag tror iofs att mitt köp av boende på lång sikt kommer att visa sig ekonomiskt lyckosamt men det var inte specifikt den ekonomiska fördelen jag konkret ville uppnå. De idéer jag hade var istället följande:
Kunna hyra ut huset i lönsam form under längre perioder som boende utomlands.
Kunna genomföra husbyten för att få gratis semester med familjen utomlands.
Kunna hyra ut huset under semester
Kunna erbjuda mina barn att bo kvar hemma efter avslutade studier; i väntan på att ha råd med att köpa eget boende i önskat läge.
Kunna bo kvar som äldre i ett avbetalt hus med låg driftskostnad
I händelse av min död ska min sambo kunna hyra ut delar av huset (till exempel till någon kompis) och på så sätt finansiera att själv kunna bo kvar.
Jag skulle kunna lista fler punkter men dessa är de viktigaste. Jag undrar nu om det är några fler som haft tydliga ekonomiska planer kopplade till sina bostadsköp. Det behöver inte handla om punkterna ovan. Andra möjliga exempel skulle kunna handla om “synergier” med eget företag där man har sin arbetsplats i garaget, att ha attefallshus på tomten, skogsmark som hör till huset, uppfödning av djur i trädgården, uthyrning av Airbnb-rum med hög hyra i centralt läge eller annat. The sky is the limit.
För mig fanns de här planerna med i bilden när jag köpte huset. Att kunna realisera dem ingick alltså i “paketet” som jag köpte inbakat i huset. Om andra har haft andra förhållningssätt initialt och kanske kommit på en massa smarta sätt att “använda huset för ekonomiska ändamål” senare så vore det förstås lika intressant. Inte minst kan ju situationen där barnen flyttar ut vara en tid när nya möjligheter öppnar sig.
Vi har inga lån på vår villa och planen är att vi bor kvar till uppskattningsvis 75 års ålder (motsvarande din punkt 5)
När vi sedan säljer flyttar vi till hyresrätt inne i stan och får loss kapital som täcker hyreskostnaden tills vi dör.
Jo, tänkte likadant som alla dina punkter. En vän sade “du får mycket för den sista miljonen” på husköpet jämfört med liknande lägenheter osv och det är jag glad att jag fick höra. Det var precis de möjligheterna du beskriver.
Jo, det här är också relevanta bitar. VI har två hemmakontor på olika våningar i huset och stör inte varandra.
Frågan om kommunikationer är relevant i mitt fall i så motto att jag bor “strategiskt” i förhållande till centrala Stockholm. Många hus ligger ute i “villamattor” eller på andra platser som inte är särskilt praktiska. Det kan ofta vara väldigt fina miljöer men för det specifika ändamålet att möjliggöra smidig pendling till maximalt antal kontorsarbetsplatser i hela regionen är de inte optimala. Man kan ju som förälder vara snäll och låta barnen bo kvar hemma så länge behov finns och ge dem bra med utrymme. Utifrån antagandet att deras första jobb inte är belägna på “optimala” platser i förhållande till boendet blir det ändå påtagligt opraktiskt om pendlingen medför långa restider.
Min andra punkt gällande kommunikationer är att jag själv har cykel- eller gångavstånd (vid behov) till kontoret och alltså inte behöver vare sig bil eller periodkort till kollektivtrafiken. Min sambo har också hittills haft gångavstånd till sitt jobb. Det tror jag inte att hon kommer att ha långsiktigt men det är heller inte fel att ha ett periodkort till kollektivtrafiken. Det kan man ofta använda på fritiden för olika aktiviteter med barnen och annat man behöver göra.
Att bo så nära jobbet var inget jag hade planerat för. Det var något som hände senare men det gjorde att min “ekonomiska plan” för huset förbättrades ytterligare en bit. Jag kalkylerar alltså med att jag kommer att arbeta hos min nuvarande arbetsgivare fram till pension. Det är inte otänkbart att kontoret kan ligga kvar där tills dess. Jag kan förstås ta tjänstledigt för andra uppdrag om jag vill det.
Först tittade vi på ett hus där källaren skulle kunna delas av och hyras ut för att finansiera driften. Det blev dock ett radhus istället som vi inte hyr ut men blev lägre lån och driftskostnader. Hade varit skoj med någon längre period utomlands o hyra ut i framtiden.
Våra viktigaste faktorer för valet var följande:
Möjlighet att klara oss på en bil vilket går det finns kollektivtrafik och kan cykla till både jobb och delar av intressen och handling.
Lagom dyrt vilket ger pengar över till investeringar eller nöjen eller vad vi nu vill prioritera
Trevlig omgivning med grönområden mm
Lagom mycket underhåll och skötsel. Sparar både tid o pengar. Stor villa o trädgård kräver mycket tid och eller pengar beroende på hur mycket man outsourcar och beroende på ambitionsnivå.
Mitt perspekiv är nog rätt så annorlunda till de flest på forumet då jag äger en gård på landet istället för villa/BR inne i en stad
Jag planerar på att antigen låta barnen ta över företags-delen av gården eller sälja den
Boningshuset och ~ 15 hektar vill jag själv ha kvar. Huset har haft flertalet dyra tillval och jag tror inte jag behöver göras något speciellt med det innan år 2100. Marken är för självförsörjande så väl som om jag får nya planer (t.ex. utöka växthus för att hjälpa sparpengarna och pensionen)
Efter att ha provat villalivet några år har vi landat i typ exakt dessa faktorer också.
Hade tidigare uthyrningsdel men vetefan om det egentligen är någon vinst i det om man räknar med kapitalkostnaden för att köpa/bygga uthyrningsdelen. Om man prompt vill bo kvar i samma hus (men inte hela då) kan det ju vara en idé. Annars tveksam.
Det här överensstämmer med min egen bild helt och hållet. Dock är mitt radhus av den större modellen och mer av “villaformat”. När jag nu hyr ut gör jag det till två hushåll parallellt. Det är två ensamstående föräldrar med barn som hyr gemensamt. De är inte kompisar sedan tidigare utan hittade varandra kopplat till uthyrningen. Med ett mer normalstort radhus hade det varit svårt att få till och då hade det krävts en mer kapitalstark hyresgäst som kunde hyra helheten själv.
Det här med att hyra ut på det här sättet var inget jag hade planerat för. Det hade jag inte koll på ens som teoretisk idé när jag köpte huset. Dock kan jag konstatera så långt att det verkar fungera. Nu är detta i Stockholm är bostadssituationen är svår och då finns också en större öppenhet för okonventionella lösningar. Att bo i hus med trädgård är ju klart roligare än att bo i någon trist betonglägenhet. När du inte hör till gruppen med högst betalningsförmåga är möjligheterna inte alltid de bästa.
