Om jag var i din sits skulle jag fråga mig själv “Kommer den här utgiften göra så att jag måste dra in på något annat som jag hellre vill ha?” och “Kommer den här utgiften sätta mig i en besvärlig situation som kräver extra energi och engagemang att ta sig ur?” Om svaret är nej på de frågorna skulle jag ta uppgraderingen.
Efteråt skulle jag fråga mig “Gav det något mervärde (ej strikt ekonomiskt utan ex mer avslappning, mer utrymme för familjen att hänga på rummet för att umgås/spela spel etc, en bättre känsla på morgonen när du vaknar och tittar på havet osv), eller var det ingen skillnad?” Svaret på sista frågan skulle vägleda mig till hur jag gör i kommande liknande situationer.
Om det ändå vore så enkelt att skapa en ny vana – när den gamla är skriven med permanent tusch .
Enligt min erfarenhet: betydligt lättare sagt än gjort
Ja. Tror dock att det är något mer än vana som spökar om man inte klarar av att spendera några tusenlappar extra när man är ekonomiskt säker? Har betydligt mindre pengar och är ekonomisk och sparsam av mig men nog tar jag av mitt kapital om jag vill eller behöver nåt. Tror min relation till pengar är ganska balanserad. Tacksam för det.
Vad skulle det kunna vara? Bara allmänt personlighetsdrag eller någon typ av diagnos? Eller tänker ni på något djupt kulturellt mönster? Det kan väl inte vara helt obotligt, eller?
Åh vad många intressanta tankar ni delar med er av, Tack!
Känner att jag behöver uppdatera er lite om hur det gått. Man kan säga att det gått både åt pipsvängen men ändå tagit en vändning åt ett intressant och förhoppningsvis bra håll.
Den primära resan och uppgraderingen är helt avbokad. Ett av barnen fick sommarjobb som innebar en obligatoriskt utbildning mitt i den planerade resan och medan vi strulade med nya datum försvann objektet för vår uppgradering framför våra ögon då någon annan gäst slog till snabbare än vi. Superdeppigt, när vi kommit så långt och fått så höga förväntningar på resan! (Dock kändes det så viktigt att barnen ska lära sig sommarjobbets vikt att det var 100% värt att avboka eller flytta på resan. Ränderna, ni vet… )
Hur som helst hade vi då ändå vant oss vid tanken på en ny budget och lyfte efter nån dag blicken mot de riktigt lyxiga boendena på ett närliggande resmål. Nu har vi bokat om helt och landat en bokning på vad vi tror är en magiskt resort och destination. Vi har inte presidentsviten, men även juniorsviterna vi bokat ser ut att överträffa det vi vanligen bokar.
Pengamässigt fanns denna resa att boka till olika priser - nu valde vi lite obekväma tider och inte närmste flygplatsen men sparar hela 60 000 kr på det. Låter helt galet, men det kan verkligen skilja galet mycket. Så summa summarum - vi spenderar en rejäl slant men min vana trogen tror jag att jag fick en hyfsat bra deal. Blundade och bokade deras “ultra all inclusive” så hoppas på både nöjda barn och vuxna. Som någon som klokt skrev - nu kör vi detta och får utvärdera känslan efteråt och får försöka tänka bort prislappen och gå själva upplevelsen.
Precis så, pengarna varken “känns” eller ger oss lycka i den form de har på banken eller på börsen. Det är nog det som också gör att man blir lite snopen när de där summorna inte har större effekt bara genom att finnas där. Och kanske att man inte ens känner att de är verkliga förrän man faktiskt börjar realisera dem i något som har ett verkligt värde. Och absolut du har rätt, dessa summor är inte resultatet av idogt sparande och rabatthäften. Ett ekonomiskt tänkt har absolut byggt en stabil grund, men det är hårt jobb som mynnat ut i bolagsförsäljning som gett oss den största slanten.
Tack för ditt kloka inlägg, det kändes verkligen !
Haha, vi har Amex guld och Blue (?) i familjen och min spontana tanke när du skrev Platinum var att det måste vara tokdyrt. Men låter som riktigt bra deals, ska kika lite närmare på det ändå. I alla fall om vi faktiskt får smak för det goda livet med sviter istället för familjerum.
På senare år har jag börjat köra med devisen “Pay once, cry once” när det gäller inköp. Oftast gäller det något som är / ska vara bestående. Av högre kvalite’ och därmed oftast högre pris, verktyg, möbler etc. Sådant som behåller sin funktion och gör en nöjd över tid. Det kan ju också gälla semestrar och upplevelser. Semestern har sitt slut men riktigt goda minnen ifrån den lever kvar.
Jag har svårt att se poängen med att ha 70 miljoner och fortsätta jämföra priser i vardagen (skillnad på sällanköpsvaror). Vad har man kämpat för och vad ska man ha pengarna till om inte för att använda dem? Har man 70 miljoner går man sannolikt rejält på plus i stort sett varje år. Kör, tänker jag. Här är det verkligen läge att känna YOLO.
Alltså det är ju en omställning. Vi är i den och jobbar på det mer eller mindre varje dag. Inte lyckats med att göra av med budgeten så det är en resa. Så man får som @Malvina skrev jobba på det i både det lilla (mataffären) och stora (galna hotellägare )
Man får sätta mål och mäta mot det, så lossnar det väl lite efterhand. Tålamod.
Sen tycker jag inte heller att man helt ska glömma vad som tog en dit man är, dvs ha kvar förmågan att spara - även om man inte använder den just nu - utifall det behövs i framtiden. Man vet aldrig typ
Många ser inte att kapitalet genererar en inkomst, eller väljer att inte räkna den. Mitt tipps är att kolla upp hur stor den inkomsten är. Hur mycket har kapitalet stigit i år? Ibland är det svårt att veta på allt. Då väljer man en avgränsad del som all avkastning på börsen och räntor på bankkonton.
Det är lättare att göra av med avkastning än pengar man tjänat ihop. Speciellt när man ser hur stor avkastning man faktiskt har i förhållande till vad det är man vill köpa.
Personligen har jag avkastningsfinansierad lifestyle creep som mål med hela sparandet.
Kanske kan ni varje år sätta av en del av årets avkastning till ett livsförbättringskonto. Om det gör det lättare för dig att köpa bättre hotellrum ifrån ett konto för just sånt.
.
Tror dock att det är något mer än vana som spökar om man inte klarar av att spendera några tusenlappar extra när man är ekonomiskt säker? Har betydligt mindre pengar och är ekonomisk och sparsam av mig men nog tar jag av mitt kapital om jag vill eller behöver nåt. 
)
!
