Det finns olika strategier för att hantera kursrörelser allt från att vara väldigt passiv till väldigt aktiv. Men det jag egentligen argumenterar för här är att hur man beskriver upp och nergångar i procent, och ibland lite vilt jämför både olika basvärden och tidsintervall, inte ska användas som ett argument, varken för eller emot en viss strategi.
De olika sätten att beskriva skeendena i procent visar ingenting, och bör där med inte användas som underlag för att agera på ett eller ett annat sätt.
Jag vet inte om du syftar på vad jag skrev om upp- och nedgångar men om du gör det måste jag ändå tycka att nedgångarna går fortare än uppgångarna. Det handlar om de stora rörelserna, de som vi kallar krascher, inte det vanliga bruset upp och ner. Titta på IT-kraschen, finanskrisen, nedgången 2015 och nu Coronakraschen. Från toppen till botten och sedan tiden det tar innan vi är tillbaka till utgångsläget.
Coronakraschen var ju inget symmetriskt V precis. Botten var visserligen spetsig men återhämtningen tog ju väldigt mycket längre tid än nedgången.
Det blir ju väldigt mycket mer komplicerat att inte använda procent. Frågan är om vinsten med att använda nominella tal gör det värt att skippa procenten? Jag skulle inte tro det för min del.
Nej men du har helt rätt i det . Det är inte rimligt att använda något annat än procent för att beskriva upp och nergångarna i tillgångar. Det är inte att man använder procent för det som är problemet.
Problemet kommer när man säger som Pelle skriver ovan, eller någon variant av det
Då får man det att låta som att det krävs en dubbelt så stor uppgång som nergången för att hamna på noll, vilket inte riktigt stämmer
Upp och nedgångar handlar inte bara om matematik. Det jag skrev handlar uteslutande om den matematiska effekten. Detta beroende på att 50%-100%-uttalandet är ett rent matematiskt uttalande som inte inbegriper börspsykologi. Det finns hur många V-formationer som helst i börsgraferna om man kikar efter.
Vi lever i samma enkla värd, nu är det bara jag som krånglar till det här . Halvering och dubblering är betydligt mer intuitivt och välbeskrivande än. -50% och + 100%, även om det självklart i praktiken är samma sak.
Ett problem dock att halvering och dubblering bara fungerar bra för just det scenariot, jag hittar inte ord för att säga samma sak om ett scenario där en tillgång går från 100 enheter, till 20 enheter och tillbaka till 100 enheter igen till exempel.
Procent är ett farligt begrepp att använda och som ofta missanvänds utan åtskillnad mellan procent och procentenheter, hänsyn till “ränta på ränta” eller inte etc.
ooooh, dont get me started on “skillnaden mellan procentenheter och procent”. Hade en lång diskussion med min bankman sist vi pratade räntor och belåningsgrad.
Procent, Procentenheter, punkter (som bara det är en egen diskussion) hamnar sällan i rätt fack
Räknat i procent är det förstås sant att det krävs en större uppgång än nedgång för att återhämta en förlust. Exempelvis måste man ha en uppgång på 100 % för att återhämta en nedgång på 50 %.
Vill man inte ha det så finns andra relativa avkastningsmått som är symmetriska. Det vanligast använda i finansiell ekonomi är den logaritmiska avkastningen (engelska: logarithmic return) som ges av ln(Värde före / Värde efter). En nedgång på 50 % ger en logaritmisk avkastning på -0,69 medan en uppgång på 100 % ger 0,69. Logaritmiska avkastningar är, till skillnad från procent, additiva och vi får därför den totala logaritmiska avkastningen som -0,69 + 0,69 = 0.
Att presentera avkastning med olika avkastningsmått svarar dock inte på frågan om det krävs en större uppgång än nedgång för att återhämta en förlust. Det visar bara att det finns olika sätt att kvantifiera värdeförändringar och att påståendet är sant i vissa och falskt i andra. Det som behövs är en omformulering av frågan som är oberoende av avkastningsmått. Jag tror den fråga som bör ställas är:
Är det under en fix tidsperiod mer sannolikt att börsen halveras än att den dubbleras?
Om det är så blir det lättare att tappa halva sina tillgångar i ett börsras än att återhämta dem. Jag är dock ganska saker på att det är aningen mer sannolikt att man i en bred portfölj dubblerar tillgångarna än halverar dem eftersom börsen tenderar att gå upp över tid. För en enskild aktie - särskilt i ett förhoppningsbolag - tror jag däremot det motsatta gäller. Oftast förlorar man då nästan allt.
Sammanfattningsvis tror jag alltså att @DaB huvudsakligen har rätt i sin analys.
Tror även denna frågan tar en ut på irrvägar. Jag skulle tro att ja, för en viss tidsperiod (tillräckligt kort) är sannolikheten mycket högre att man halverar än man fördubblar sitt kapital. Men börsen går ju upp i snitt? Hur går det ens ihop? Svaret är asymmetrisk fördelning av avkastningen. Lite positiv avkastning under längre tid och stora förluster under kortare tider.
På en tidsperiod (tillräckligt lång) så är sannolikheten därmed större att man dubblerar än man halverar sitt kapital. Så det finns en brytpunkt i tid då sannolikheten för fördubbling relativt halvering av instoppat kapital är lika stor.
T.ex. är sannolikheten för fördubbling av ens kapital på 3 marknadsdagar nästan 0, medans sannolikheten för halvering på 3 marknadsdagar är mycket större.
Eftersom den brytpunkten vid tillräckligt lång tid finns så skulle jag vilja påstå att det i någon mening är mycket lättare att halvera sitt kapital än att fördubbla det. Då det sistnämnda kräver mer tid för att vara mer sannolikt och vi lever en begränsad tid.
Ja, du har förmodligen rätt i detta. Jag hade i åtanke en längre tidsperiod där det är stor sannolikhet för bägge utfallen. Det skulle vara intressant att se empirisk statistik över hur sannolikheterna ser ut för olika långa tidsperioder. Min gissning är att risken för en halvering är större för korta tidsperioder men att det för längre tidsperioder blir tvärtom, att chansen för en dubblering är aningen större.
Uppenbarligen finns det utrymme för att ytterligare förbättra frågeställningen. Jag tror dock fortfarande att min frågeställning är att föredra framför den ursprungliga eftersom den är oberoende av avkastningsmått (men tyvärr istället introducerar ett beroende på tidsperiod).
Kanske kan man kringgå även beroende på tidsperiod genom att istället fokusera på sannolikheterna för vad som inträffar först, att kapitalet halveras eller att det dubbleras.
Jag tror det är helt rätt att titta på avkastningen som en faktor gånger ens insatta kapital. Men det blir ju i praktiken samma som procentuell förändring, bara att man flyttar referenspunkten.
Jag tycker inte det heller är något “tyvärr” alls att den introducerar ett beroende på tidsperiod, utan det är precis den parametern som saknas i den ursprungliga frågeställningen.
Tjaa, givet att det jag menade på så är svaret att det alltid är kortare tid tills man har högre sannolikhet att halvera kapitalet än att fördubbla det. Eftersom det finns en brytpunkt senare då sannolikheten för fördubbling är högre. Implicit betyder ju det att all tid före den brytpunkten (som inträffar först) är högre sannolikhet för halvering. Vilket också ger det jag menar på, det är enklare att halvera sitt kapital än att fördubbla det då det sistnämnda tar mer tid (statistiskt).
Jag tror att det i någon mening måste vara så att chansen för en fördubbling av kapitalet i en bred portfölj är aningen högre än risken för en halvering eftersom börsen på sikt tenderar att gå upp. Det är inte helt enkelt att precisera detta, men jag tror att det går.
Samtidigt är det som du påpekar under en kortare tidsperiod troligen större risk för en halvering än en fördubbling. Detta eftersom börsfall ofta kommer tvärt medan uppgångar typiskt sker över längre tid. Det gör att det kan ta lång tid att återhämta en nedgång.
Vad jag kan se har detta inget samband med att det krävs en uppgång på 100 % för att återhämta ett fall på 50 %. Det hänger bara ihop med valet av avkastningsmått. Väljer man att räkna i logaritmisk avkastning istället behövs en uppgång på 0,69 för att återhämta ett fall på 0,69.
Jag tycker inte det går att säga så utan att ta hänsyn till tidsperioden. För kort period är sannolikheten för halvering större än dubblering. Tillräckligt lång så är sannolikheten för dubblering högre. Men eftersom tid är en begränsad resurs så är det “enklare” att förlora hälften.
100% upp är en fördubbling, 50% ner är en halvering. 0% är ingen förändring alls.
Medans om vi istället mäter som faktor gånger kapitalet så är gånger 2 en fördubbling, delat med två en halvering och gånger 1 lika med ingen förändring alls. Just den där gånger 1 är att referenspunkten är flyttad. Det är bara ett annat avkastningsmått precis som procent eller logaritmisk.
Jag menar att det är svårare att få en fördubbling eller avkastning på plus 0.69 (logaritmiskt) eller upp 100% än det motsatta oavsett mått. Just för att längre tid krävs för att kommer över brytpunkten och tid är en begränsad resurs.
Vi lever i samma enkla värd, nu är det bara jag som krånglar till det här 
. Halvering och dubblering är betydligt mer intuitivt och välbeskrivande än. -50% och + 100%, även om det självklart i praktiken är samma sak.