Jag har förståelse för vikten av att ha ett långsiktigt sparande, sparar i indexfonder, har ett 10-årsperspektiv. Har svårt att motivera det när jag träffar ekonomer i min närhet som pekar på börsens utveckling, drar en linje från 30 år och framåt och säger att börsen, efter 2022, fortsatt är sjukt övervärderad och kommer komma ner 40-60% för att komma i fas. De garvar när jag säger att det innebär att tajma marknaden. De hävdar att det inte är att tajma marknaden utan att bara inse att den inte kan fortsätta vara övervärderad utan måste korrigeras. De säger att sannolikheten för en uppgång närmaste 1.5 åren är så otroligt mkt lägre än en uppgång.
Hur tänker ni om detta? Det är klart att det kommer ta en satans tid att återgå till blå siffror efter en brutal nedgång på 40-60%.
Om man tror sig veta att sannolikheten för en nedgång är långt större än för en uppgång är det väl bara att köpa säljoptioner eller liknande? Vi som inte tror oss veta sådant får dock fortsätta med våra indexfonder.
Undrar vad detta baseras på. Som redan nämnts så är det ju enkelt att göra bra affärer på börsen om man känner till dessa faktum. Vi övriga som inte sitter på svaren får glatt spara regelbundet i indexfonder
Låter som rena dumheter och misstänker att dessa ekonomer finner det jobbigt att du (som inte titulerar sig ekonom?!) har en enkel, forskningsbaserad strategi som motsäger deras gissande.
En del av problemet med att tajma marknaden är ju att man måste ha rätt både i sak och tid. Dom kanske har rätt om 40-60 % nedgång men om det händer först om 5 år och vi har en stabil uppgång tills dess så blir utfallet inte så bra.
På ett sätt har du rätt, den framtida förväntade årsavkastningen minskar när börsen går upp, och ökar när börsen går ner. Därför är den förväntade avkastningen idag högre än den var för ett år sedan, men kanske fortfarande lägre än för 10 år sedan.
Med det här är statistik, och beror endast på att rent matematiskt om årsavkastningen har varit högre än genomsnittet ett par år så måste årsavkastningen förr eller senare vara lägre än genomsnittet för att det långsiktiga genomsnittet inte ska förändras. Men det går inte att för den skull säga när börsen kommer att gå lite lugnare, och det behöver inte komma en krasch. Vi kan t.ex. ha 5 år av 0% avkastning för att komma ner till ett rimligt genomsnittsvärde.
Eftersom det är statistik så kan du inte veta när din avkastning för detta decennium kommer att inträffa, det kanske är de 5 första åren som ger 15% per år, och sen ger de 5 sista 2% per år. Om du då lägger dig utanför marknaden de 5 första åren för att börsen redan är övervärderad så kommer du att missa majoriteten av din avkastning.
Sa dina ekonomivänner att du skulle gå all in på OMX30 den 29 september? Sen dess har det gått upp typ 22-23%.
Problemet är väl att man bara vet i efterhand hur marknaden agerar
Många härinne rekommenderar indexfonder som sparform, men jag håller med om det du skriver.
Därav kan det vara bra att ha tillgångar som har förutsättningar att gå betydligt bättre än index i sämre tider.
Inget jag personligen lägger någon vikt vid. Kanske tar 5-10 år innan den där nedgången på 60% kommer? Att vara utanför börsen under den tiden lär avkastningen mer än att vara investerad hela tiden oavsett vad man tror att börsen är på väg?
Är det långsiktigt sparande så ser jag ingen anledning att fundera på vad ska hända inom närmsta 1-2 åren på börsen.
Det som är intressant tycker jag är om man egentligen genom att kolla på utvecklingen för börsen i stort och titta på hur avkastningen för bolagen skulle behöva vara för att börsen ska kunna fortsätta gå upp kan säga att det föreligger en extrem övervärdering? ( lång mening)
Innan börskraschen på 90-talet hade vi en rätt extrem värdering, 2007 samma sak. Och nu.
De (mina vänner) hävdar även att enskilda daytraders väldigt ofta slår index och att forskningen runt att det är svårt att slå index kontinuerligt rör aktiva fonder. Inte enskilda investerare. Jag har svårt att bemöta detta för den forskning jag sett rör egentligen bara index kontra aktiva fonder.
Är det någon som vet om det finns ngn forskning på enskilda investerares framgångar vad det gäller att spöa index?
Jag anpassar risken efter magkänslan. De gånger jag varit helt utanför marknaden de senaste årtiondena så har det berott att jag behövt stålar till annat.
Har de visat upp sin avkastning de senaste 1, 3, 5 etc åren för dig så att du kan jämföra? Jag tror säkert det kan vara så att de är slipade och har rätt, men det är också väldigt riskfritt (och oansvarigt) att slänga ur sig prognoser utan att redogöra för vad ens tidigare prognoser resulterat i.
Men svaret på grundfrågan är självklart ja, det är att försöka tajma marknaden.
Sen är a) att se hela marknaden som övervärderad utan att värdera enskilda branscher/aktier, och b) att ha ett så stort spann som 40-60 %, inte särskilt förtroendeingivande. En framgångsrik daytrader ligger ju inte ute ur marknaden fram till denna påstådda nedgång, det handlar om att välja rätt tillgångar.
Jag tror många här som har sparat / varit på börsen länge har lyckats tajma marknaden vid ett eller annat tillgälle. Problemet är att det är väldigt mycket tur och chansen att man lyckas igen är väl inte jättestor- så har man väl gjort en sådan resa med god avkastning så bör man nog vara glad över det.
Det finns ju andra handlingar som nog rent teoretiskt handlar om att tajma marknaden. Tex. de som öknade sin exponsernig i september eftersom markanden fallit. De visste inte då att de träffade botten den gången, det hade lika gärna kunnat sjunka mkt mer.
Det stora problemet är att korrigeringar kan ta mycket lång tid, i värsta år kan du missa år av avkastning.
Om du sysslar med “stockpicking” så har du ett annat läge, du har då möjlighet att hitta lågt värderade bolag oavsett hör högt börsen är värderad över generellt. Problemet med detta är dock att du inte får samma riskspridning.
Då och då, väldigt sällan, kommer det fantastiska köplägen. Det svåra är att ha både modet och stålarna att gå in då.
Själv hade jag en mille på kontot att leka med när Swedbank stod i 40,57 efter Lehman Brothers i oktober 2008. Tyvärr hade jag inte modet att gå in. Å andra sidan hoppade jag över att investera i isländska banker också som en bekant talade om den del.
Swedbank-caset hade dock funkat fint med några 100 % på stålarna efter några år.
Har lovat mig själv att aldrig mer missa en sådan möjlighet - då gäller det att ha torrt krut i pengapåsen och tillräckligt med testosteron i den andra påsen när det smäller.
Principiellt håller jag med att börsen känns väldigt högt upp OM det nu blir en lågkonjunktur. Det borde bli det enligt alla konstens regler men, men, börsen lever alltid sitt egna liv.
Klart det är att tajma genom att gå ut och in på börsen. Per definition
Jag skulle snarare säga att man bör se över sin riskprofil. Känns börsen högt värderad, jag har haft stora uppgångar och jag behöver en lägre riskprofil framöver (även när börsen är uppe igen) då kan det vara läge att gå ur med en del av kapitalet för att nå rätt risknivå.
Om man däremot har 20+ års sparhorisont med samma risknivå så är det tveksamt om man ska gå ur för problemet är (som andra skrivit) att man ska in igen. Om börsen fortsätter upp så riskerar man ligga utanför under lång tid.
Det man kan tillåta sig, som jag gör, är att låta aktieandelen variera något över tid, eller åtminstone passa på att ombalansera om man har räntor i portföljen.
Själv tillåter jag aktieandelen variera 15-20%enheter upp och ner beroende på situation. Kalla det partiell tajming om du vill . Gradvis sänker/höjer jag aktieandelen med 5%enheter steg. Jag gör det i steg för det är så förtvivlat lätt att hamna fel. Svårt nog ändå. I slutet av 2021 var jag nere på min miniminivå. Såklart får man vara beredd på att förlora avkastning för att skydda en del av kapitalet.
Jag tror även att @janbolmeson gjorde en riskökning mitt i Corona kraschen, från 90/10 till 100/0 om jag kommer ihåg rätt. Det var en extremt lämplig tajming, om ändå en tajming. Osäker på när han gick tillbaka till 90/10.
Så jag tycker man kan vara pragmatisk, utifrån sin egen sparhorisont och sitt eget kynne att låta aktieandelen variera, om man tycker det passar sig. Återigen man väljer då att riskera en del av sin avkastning för att skydda en del av kapitalet. Så är det bara för ingen vet på kort sikt vart börsen tar vägen, ekonom eller inte
Att börsen är högt värderad är nog många eniga om, problemet är att ingen vet ifall detta leder till en korrigering i närtid eller om 5 år. Av den orsaken har dessa individer heller inte belånat huset för att gå all in i OMX Bear X20 - de förstår att de inte vet vad som kommer ske och när.
Alltså det räcker inte att man har god magkänsla, bra luktsynne och utmärkt självförtroende . Det är bara fingertopp känslan som fattas eller hur @Nightowl ? . Eller god spelinstingt?
Ingen kan veta detta. En del är domedagsprofeter, en del är obotliga optimister, de flesta är någonstans däremellan. Börsen har ju börjat positivt i år i alla fall. Ingen vet hur året slutar förrän det är över. Även om börsen som helhet/index backar så brukar det alltid finnas några marknader som går bra, då kan man satsa på dessa. Eller gå ur helt då om man bara ser indexfonder som det enda alternativet för investering.
Jag har ansett att den svenska bostadsmarknaden varit extremt övervärderad i många många år, men ändå så tuffade det tills alldeles nyligen på som tåget. Samma med Tesla och Bitcoin.
Och det var ändå svårt/omöjligt att tajma nedgången.
. Det är bara fingertopp känslan som fattas eller hur 
. Eller god spelinstingt?