Avgiftsförändringar i BRF

Hej,

I dessa tider är många BRFer nervösa över kostnadsökningar och många boende nervösa över avgiftshöjningar. Det hade varit intressant att ta pulsen på Sveriges BRFer. Ni som bor i bostadsrätt;

  • planerar er förening att höja, behålla eller sänka avgiften? Hur mycket?

  • planerar er förening att t.ex. energieffektivisera eller på annat sätt minska kostnaderna? Eller öka intäkterna?

Vi planerar att höja avgifterna med 10% nästa år. Gammal förening med låg belåningsgrad i storstad.

Vi höjer med 9% nästa år, men kommer eventuellt behöva höja med ytterligare 20-30% kommande åren om räntorna stiger enligt senaste prognoserna (4-5%). Det blir i samband med att bindningstider löper ut.

Hyfsat nybildad förening med lån på ca 12-13 000 kr/kvm.

Det är såklart tråkigt att höja, men känner ingen större oro då nästan alla är i samma sits. Hade varit mer orolig om bara vår förening hade behövt höja.

I ett värsta scenario kommer min avgift kosta ca 2500 kr mer än idag (utöver räntekostnaderna). Dock först om 2-3 år.

Höjde 4% i förebyggande syfte för ett halvår i samband med årsredovisningen. Balkong- och entrédörrsbyten är i antågande men annars inga betydande renoveringar. Det finns kassa att ta av för renoveringarna.

Under 1 000 kr/kvm i lån och bindningstider som går ut om ett par år.

Inte mig veterligen. För att vara 50-talshus är effektiviteten redan OK på runt 90 kWh/kvm och fjärrvärmen ser ut att vara fortsatt billig!

Höjer runt 14-15 % för 2023, runt 8000 i lån per m2.

Bor i nyproducerat radhus och det fanns redan ett meddelande att avgifter kommer höjas januari 2023. 12500kr lån/kvm. Antar att det kommer bli ungefär 20-25%.

Gammal förening, låga skulder och god ekonomi i storstad och större delen av lånen är låsta till låga räntor i flera år framåt. Ingen avgiftshöjning senaste 13 åren, men vi kommer nu att höja preventivt med ca 4 % då vi ser att kostnader för snöskottning, sophämtning, el etc har gått upp ganska mycket

Ingen avgiftshöjning 2023, skuldfri föreningen. Letar konton med hög 12 månaders sparränta (insättningsgaranti).
Fjärrvärmen höjs med 2% 2023.
Elkostad bundet avtal 2022 c:a 200.000
Beräknad elkostnad 2023 c:a 600.000
Sänkt avgiften med 11% senaste 10 åren.
Avgift 2 rok 55 kvm = 2.354:-

Ingen extraordinär höjning i brfen jag just flyttade ut från, vi har höjt i små steg i förebyggande syfte sedan bildningen (nybyggd, färdig år 2018, marginalerna var mycket små). Det knorrades en del om att vi höjde med 2% per år eftersom det “fungerade ju fint” just då, men det hörs inga klagomål nu… :stuck_out_tongue:

Föreningen jag flyttat till är från 80talet och lågt belånad, inga höjningar har aviserats ännu.
EDIT: Precis efter jag skrivit detta :joy: det blir en höjning med 5%, vilket jag inte kan klaga på.

2 gillningar

17% nybygge betonghus plåttak inget underhåll som kostar pengar dom närmaste 50 åren 13300 kvm i lån.

Har vart ordförande i föreningen och även haft endel hantverksföretag. Tror inte det är nya föreningar med fjärrvärme och betongstomme som kommer ha det tufft.

Är äldre hus med dåliga konstruktioner som kommer få det jobbigt när dom ser hur snabbt kostnaden på matriel och personal stiger just nu.

Tror att små hus från 70talet och föreningar runt 1930-50 kommer att få det värst.

Mvh
Fredrik

1 gillning

Min förening är ca decenniet gammal men huset är från 70-talet. Har gjort många av de stora grejerna de senaste åren (tak, hiss, relining, dränering, många dörrar, fönster för 10 år sedan). Vi kommer troligen inte behöva höja just nu, men vi ska checka av det sista mot underhållsplanen i helgen. Det är på gränsen. Om vi lyckas renovera och sälja en tidigare hyresrätt under året så kan vi faktiskt hålla oss från höjningar några år till. Har varit aningen hög avgift i föreningen de senaste åren på grund av alla arbeten men det är nog skönt för medlemmarna om vi kan hålla emot nu i år.

Vi har pratat om ny fläkt och kanske ta in en expert på energieffektivisering. Men det har varit så mycket annat så det har lagts på framtiden. Har F i energiklass så det finns säkert lönsamma förbättringar.

1 gillning

Kan bli lite missvisande när man presenterar avgiftshöjning enbart i %.
Låg avgift ger många % och tvärtom, på samma höjning i kronor.

Jag fick lapp i brevlådan idag om en extrastämma för att besluta om gemensamhetsel i föreningen… jag har inte hunnit sätta mig in i (googla) vad det innebär, kanske någon här vill hjälpa?

Mäts alltid enskild persons förbrukning? Eller blir det bågon snittkostnad?
Kostnad för tvättstuga ligger väl (?) redan i månadsavgiften…eller? Jag har aldrig satt mig in i sånt här förut.

Ekonomin sägs vara rätt ok, men avgiften är hög. 4 300 för en tvåa (53kvm) i Malmö. Dock är mycket arbete gjort, relining, skorstenar, trapphus osv. 50-tals byggnad. Och det verkade som att det inte skulle bli mer än den vanliga, årliga höjningen 2-3%) när jag frågade för en månad sedan…

1 gillning

Intressant att man kan resonera så olika. Ser störst risk i nya föreningar med små marginaler och risk för barnsjukdomar, låga avgifter för att locka köpare etc

Äldre föreningar med hanterbar belåningsgrad och hus från 30-50 talet utan hissar, avancerade ventilationsystem, dörrautomatik etc ser jag som säkrare förening då kåkarna ofta står i bättre lägen då städerna växt utåt. Gärna stambyt och nya tak.

4 gillningar

Gemensamhetsel betyder att hela huset bara har 1 abonnemang. Man sparar primärt pengar på att varje medlem inte behöver betala abonnemangsavgift enskilt, vilket brukar motsvara en betydande del (ungefär hälften) av elkostnaden över ett år. Till gemensamhetselen “måste” föreningen också skaffa Individuell Mätning och Debitering (IMD), som gör att föreningen sedan kan debitera medlemmarna för deras enskilda förbrukning. Den verkligt gemensamma elen (hiss, tvättstuga etc) betalas fortfarande av föreningen.

2 gillningar

Man skulle kanske kunna summera det med att nyare hus i regel har större ränterisk (större lån) och äldre hus i regel är mer exponerade mot stigande energikostnader eftersom husen är mindre energieffektiva.

Ett äldre hus är i princip omöjligt att få lika energieffektivt som ett nytt, utan att göra ingrepp som kostar så mycket att man nästan lika gärna kan riva och bygga nytt. Däremot är det hyfsat lätt att genomföra vissa energibesparande åtgärder. För en ny förening med stora lån är det däremot svårare att minska lånen, speciellt när de som du säger redan har små marginaler…

4 gillningar

Fast håller inte helt med. I en ny förening har du en fastställd synlig låneskuld som du kan räkna på. Väldigt få verabler att ta hänsyn till annat än räntan.

Äldre förening har du en latent underhållskuld som har otroligt många ej kända faktorer. Men i stora drag har du rätt. Sen är ju inte detta ett problem om en förening har lån enligt mig. Ända gången föreningens lån är relevant är om jag kan kontanta alla lån. Kan du inte det så är det mindre relevant om du eller föreningen sitter på dom. Detta gäller speciellt vid ny byggen skulle jag säga

Mvh
Fredrik

1 gillning

Du är nog inne på rätt spår vad gäller mark osv. Iaf om trenden att adressen är viktigt håller isig.

Men lite off då du tror att mer avancerade ventilationssystem innebär en större risk än självdrag. Med ftx som är vanligt idag har du med två fläktar och lite rör i princip gjort kåken garanterad fri från mögel radon osv. Med självdrag är du mer eller mindre garanterad problem förr eller senare. Speciellt dom hus som byggdes med att en varm murstock skulle vara grunden till självdraget.

Samma gäller lås dörrautomarik och fönster osv vad gäller inbrott.

Detta gäller inte alla hus men man kan tänka på att det mesta var värdelöst på 70talet. Husen totalt avsaknar isolering ventilation vettiga lösningar osv. Majoriteten av Sveriges hippie befolkning vid tiden trodde sig vara snickare men hade knappt sätt en hammare. Och inte blir det bättre för att en massa äntligen hemma tittar köpte 70tals husen under 00 talet och försökt sig på egna lösningar. Den ena sämre än den andra.

Mvh
Fredrik

1 gillning

Jag vet inte hur det ser ut i övriga Sverige men i Stockholm så är ju frågan om egen mark eller tomträtt lite av en tickande bomb, speciellt för mindre föreningar som idag har tomträttsavtal som är på väg att omförhandlas.
Stockholm Stads prislapp blir rätt saftig.
Friköpa marken riskerar också att bli en dyr affär med hänsyn till ränteläget…

1 gillning