Har sparat till min dotter under många år, 100% aktiefonder på en kapitalförsäkring (barn) hos Avanza. Jag tänker att kapitalet ska gå till hennes första lägenhet. Hon fyller 15 i år. När ska jag börja ta ned risken?
Hon kanske köper sin första lägenhet om 5 år eller först om 10 år. Om pengarna behövs om 5 år bör jag ju ta ned risken till 50% aktier och 50% fonder. Men om de behövs först om 10 år tappar vi mycket avkastning i onödan. Hur ska man tänka?
Har hittills tänkt att jag chansar, behålla 100% aktier hela vägen och täcker upp från mellanhinken eller öka vårt eget bolån om det skiter sig
Svårt stt svara på när man inte vet exakt horisont. Ett alternativ kan ju vara att gå ner till en 50/50-portfölj för att hålla den tiden ut. Annars om ni är beredda på risken det innebär med 100% aktier och skjuta till pengar från annat håll om det behövs, om börsen går dåligt de sista åren.
Tack för svar. Ja, inte helt lätt. Jag fattar men det måste finnas flera därute som står inför samma fråga. Är det bara att sänka risken till 50/50 när det är 10 år kvar tills barnet kan behöva köpa sitt första boende eller finns det flera sätt att tänka?
Svår fråga som jag inte funderat på så mycket själv ännu. Min äldsta fyller 12 i år och jag tänker nog ligga kvar i 100% aktier rätt så länge till. Eventuellt hela vägen. Skulle det komma en börskrasch exakt då får man väl kompensera lite men målet behöver ju heller inte vara att sälja av exakt på toppen.
Dock finns det finns ju logik i att börja vikta över när de blir äldre. Men det finns även risker. Ponera att dottern tagit över sparandet år 2021 och man kört 50/50-portfölj sedan 2011. Då hade både bostads- och aktiemarknaden haft en enorm uppgång och man missat halva race’t. Dessutom hade räntefonderna haft en rätt så värdelös utveckling här.
På ett annat forum var det en skribent som förespråkade att man började vikta mot fastighetsbranschen om målet är en första bostad. Då korrelerar sparandet mer med bostadsmarknaden. Finns en viss logik med det resonemanget.
Får se hur man själv gör sedan men det hade varit intressant att höra hur fler har tänkt eller gjort.
Mina föräldrar (och även farföräldrar) sparade i mitt namn vilket gjorde att kontot hamnade i min ägo på 18 års dagen. Jag tog alltså över fondsparandet snarare än en hög pengar. Ett alternativ jag funderar över till mina barn med även om jag anser att 18 år är för tidigt. Jag visste att fonderna fanns där men var rätt så ointresserad och loggade inte in förrän 6 år senare när jag behövde dem. Sålde på botten av IT-bubblan och vet än idag inte vad kontot var värt före det. Blev en 6 månaders resa i Australien som senare banade iväg för en 15-årig karriär utomlands. Troligtvis det bästa beslutet jag gjort så jag är öppen för att mina barn kan använda pengarna till annat än en kontantinsats om de så önskar.
Jag hade kört på med 100% aktier då ni inte vet när de behövs och hur mycket som behövs. Men det handlar ju mer om hur orolig man är. Samtidigt tycker inte jag man ska vara orolig för att behöva sälja i en dipp antagligen slår det även mot bomarknaden så det jämnar ut sig en del.
Vissa köper första boendet tidigt och vissa först efter 40. Jag känner personligen att det är omöjligt att veta när barnen kommer att behöva kapital. Förhoppningsvis blir man inblandad i en diskussion om bostadsköp ett tag innan det händer.
Jag tänker nog likadant som dig annars. Månadssparar lite mer än vad som “behövs” och kör 100% aktiefonder tills jag har annan information. Skulle en mer akut situation uppstå så tar vi från andra konton.
Tack för jättebra svar. Ja, känns trist och inte så smart att vikta ner till 50/50 när dottern nu snart fyller 15. Det kan som ni skriver dröja 15 år tills hon vill köpa sin första bostad. Hon kanske vill ta över fonderna istället som ni skrev och då kommer hon inte tacka mig för att ha viktat ner 10 år för tidigt. Worst case kan vi överväga att öka på vårt eget bolån och ge henne ett lån om hon nu vill köpa mitt in en crash
