Vi har precis köpt ny bostadsrätt och för att få ner våra fasta kostnader som mycket som vill vi gå in så mycket kontant att vi kommer ner i 1% ammortering på lånet.
Det innebär att vi får gå in med rätt mycket pengar som vi tidigare haft på börsen. Vi kommer få en liten del kvar på börsen + en buffert på banken.
Fördelningen skulle bli ungefär så här.
Ca 1.4 miljoner insats i bostaden.
Ca 500 tkr kvar på börsen.
Ca 50 tkr i buffert på banken.
Tänker vi rätt? Finns det någon anledning att inte gå in med 30% kontant i bostaden? Lägenheten är i ett populärt område i en av sveriges storstäder.
Jag har tänkt på om vi skulle gå all in lasta in allt vi kan kontant men vi har också redan nu tankar på att boka en nyproduktion för ytterligare en lägenhet som då skall köpas inom ca 4 år och tänker att vi då kommer behöva pengarna från börsen till handpenningen.
Ja, du kan t ex välja att placera en del av kapitalet i värdepapper som du tror kommer ha en bättre utveckling än din bolåneränta. Det är givetvis förenat med risker, men detta är ju i princip så alla gör om de har tillgångar på börsen samtidigt som de fortfarande har bolån.
De två extremerna är ju att gå in med minimal kontantinsats, eller maximal. Trött huvudmatte säger att ni kan komma ner till 0 % amortering också, varför vill ni inte göra det? Och varför vill ni inte gå in med så lite pengar som möjligt?
Kanske kommer du fram till något om du funderar på varför du inte vill göra någon av de andra extremerna. Inget av dem, eller mellanvägen som du är inne på, är särskilt fel tycker jag.
Att vilja komma med i amorteringagrad är bara mental bokföring. Det är ingenting som förbättrar din ekonomi i verkligheten.
Bostadslån har idag ofta under 1% (inkl. ränteavdrag). Så länge du kan få en avkastning över 1% så gör sig pengarna bättre där.
Är du inte sugen att ta risk kan du låta pengarna ligga på ett sparkonto där sparräntan är något högre eller lika med bostadsräntan. Då tar du lika stor risk som ifall du gått in med större kontant insats, men har inte pengarna låsta i bostaden.
Endast om räntan på lånet är eller inom snar framtid kommer bli väldigt hög (menar då över 3-4%) så skulle jag hellre lägga minimalt (15%) i kontantinsats och istället investera överskottet och förhoppningsvis få en långsiktig avkastning mer än dessa 3-4%.
De senaste 10-15 åren har de som maxat sin belåning och risk varit de stora vinnarna. Eventuellt kanske räntan höjs några punkter snart, men då kommer vi från en nivå som är den lägsta som nånsin uppmätts.
Jag hade inte lagt en krona
mer i kontantinsats än jag behövde. Om ni inte får en kraftigt lägre ränta genom att göra så.
Vi valde att lägga in ca 26% och binda bolånet i två år (2årsräntan var vid det tillfället lägre än den rörliga). Detta innebär för vår del någon sorts kompromiss där man efter två år med amortering når gränsen för 1% amortering men samtidigt kan investera 4% extra.
Säger inte att det är optimalt men kan vara ett alternativ
En anledning till att ha lite lägre belåningsgrad är att du har lite större utrymme för att byta lånegivare. Ex via avanza får du inte ha högre än 70-75% belåning för att de ska bevilja lån. Och det sänker ju räntekostnaden om ni skulle ha svårt pga den kostnaden.
Vi har tänkt om och kommer troligtvis lägga in minimal del till att börja med. Precis som någon sa så är det mycket det mentala som gör att det är skönt att komma ned i ammorteringsgrad.
Vi har precis fått första barnet och lever på bara ena personens lön för att spara föräldrarpenningen till nästa år. Men har räknat och vi kommer få ihop vardagen ändå på 2% amortering.
Så vi behåller pengarna på säkra långsiktiga investeringar istället, så har vi också mer kapital att tillgå om det blir aktuellt med en framtida nyproduktion osv.
Sedan är det ju så att vi alltid har möjligheten att lägga in mer pengar i framtiden om vi känner för det - har man väl gått in med dom så sitter dom ju där dom sitter sen.
Ekonomisk teori säger ju det du kommit fram till, välj högsta avkastning. Har dock sett exempel där investering varit lätt tillgängliga för långa semestern, tätare bilbyte etc.
Vinsten kräver ju att du låter pengarna vara investerade, har du självbehärskning så kör som du tänkt, är du tveksam om du kan hålla tillbaka köpimpulsen kan ett tvångssparande i form av amortering vara bra.
