Jag har rätt mycket pengar som bara sitter på ett bankkonto. Planen var att de skulle in in på börsen men nu har jag börjat fundera på om det är smartare att betala av så mycket jag kan på bolånet istället.
Saken är att jag köpte en lägenhet för drygt ett år sedan, i princip med max belåning. Nu har vi fortfarande råd att bo här men det känns inte bra att så mycket pengar går till räntekostnader varje månad . Vår plan är därför att sälja lägenheten när vi väl hittar en köpare till rätt pris och sedan köpa en lite mindre lägenhet.
Eftersom vi inte vill stressa med försäljningen utan bo kvar i lugn och ro tills vi hittar rätt så tänker jag att vi går in med alla pengar som ligger på bankkontot istället för att gå in på börsen med dom så var min egentliga plan.
Gör vi det så kommer vi ner i 69% belåning vilket såklart minskar räntekostnaderna rätt mycket men ger oss också möjlighet att amortera 1% istället för två vilket ger lite mer andrum i vardagen tills vi bytt ner oss till en lite billigare lägenhet.
Rätt tänkt? Kommer inte ha mycket löst kapital kvar förens vi säljer men känner att detta är en vettig lösning just nu? Eller missar jag något?
Behöver ni byta ner er till en mindre lägenhet? Om ni verkligen gillar den?
Ni kan redan nu komma ner till 69% amortering, dvs både lägre räntekostnad och lägre amortering. Få lite löneförhöjning och dra in lite på utelunch eller streamingtjänster etc och ni har ännu större marginal. Ge det några fler år med sparande och du hamnar under 50% belåningsgrad och behöver inte amortera alls.
Helt rätt. Vi måste inte sälja, särskilt inte om vi kommer till 70% belåning. Men vi har egentligen större än vi behöver just nu och om vi hittar rätt köpare så vill vi ändå byta till en motsvarande lägenhet men med ett rum mindre och spara rejält under 5, 6 för att sen köpa något större där vi verkligen vill stanna.
Men, tills dess vi hittar en köpare som betalar det vi vill ha så kommer vi bo kvar och vem vet, i slutänden kanske vi stannar.
Oavsett känns det väl som ett vettig investering just nu? Att betala av bolånet istället för gå in på börsen?
Vad räknar ni med att spara i boendekostnad om allt går som önskat? Själv har jag svårt att tänka mig att en lgh med ett rum mindre skulle betinga ett så mycket lägre pris att det skulle vara motiverat, och hade nog om möjligt bott kvar.
Betänk nedan:
Du får dra av ca 30% av räntekostnaden i deklarationen, alternativt ansöka om jämkning för att mindre skatt ska dras varje månad
Det kostar att sälja en lgh (mäklararvodet främst).
Om ni säljer först får ni vara beredda på att mellanbo nånstans innan rätt lgh dyker upp till rätt pris. Om marknaden vänder är det inte heller omöjligt att ni hamnar i en sits där ni köper en mindre lgh för samma peng som ni sålde den större.
Jag hade försökt behålla nuvarande lgh och försökt hitta sätt att minimera utgifter och få in extra inkomster.
Först och främst tänker du rätt att inte investera pengarna på börsen eftersom du har en relativt kortsiktig plan för pengarna. Därmed finns det två alternativ kvar: spara eller amortera.
Om jag var du/ni skulle jag fundera på hur jag kan slippa överbryggnadslån när jag säljer nuvarande bostad och köper nytt. Kommer det att täckas av försäljningen (osäker men tror att man får 10% av försäljningspriset direkt)? Om inte, spara undan mellanskillnaden på sparkonto med ränta. Resten kan du med gott samvete använda för att amortera ner ditt lån.
Alternativt att du amorterar ner till 70% rakt av och sedan lägger upp en sparplan de närmaste månaderna för hur du ska komma upp till handpenningen vid nyköp.
Sen är ju frågan om det är lönt att down siza för att sedan gå upp i storlek igen. Ett sälj. Ett köp. Ett sälj. Ett köp. Blir rätt mycket i mäklararvode. Risk för att sitta med dubbelt boende ett tag eller dyr brygg-bostad mellan.
Beror såklart på hur många år det rör sig om, men om ni trivs i lägenheten och redan nu kan komma under 70% belåning så tycker jag väl att man med viss ansträngning (mer inkomst, jobba smartare med utgifterna) kan komma ner till 50% belåning och vara i bra hamn inom rimlig tid.
Jag hade också avsatt den där 1%en i lägre amortering till månadssparande, först en buffert (om den töms) och därefter indexfond portfölj. Så ni inte urholkar sparandet
Många kloka tankar, dock. Realräntan just nu är -6%. Detta om du har runt 3% i ränta på ditt bolån och att inflationen är 9%. Så om du inte amorterar och lägger pengarna på banker som har rumt 2.75% (SBAB) ränta betyder det att du “tjänar” nästan 9% på det kapitalet. Om du i stället amorterar så blir det en besparing på räntan minus de 30% för avdrag räntekostnad.
Det är svårslaget att ha nästan 9% OCH samtidigt ha kapital som man snabbt kan nyttja om läget förändras (investeringar, extra amortering, oförutsedda utgifter osv). Jag skulle om jag var du sitta still i båten. OM du har mer pengar än den statliga garantin tillåter finns nu många banker som erbjuder liknande ränta och behöver sprida pengarna mellan de olika.
Här hänger inte jag med. Att ha pengarna på sparkonto till 2,75% och en inflation på 9% så är det väl ändå bättre ur ett ekonomiskt perspektiv att ta sparpengarna och sätta dem i något som har ett fysisktvärde tex bostad som gissningsvis följer inflationen över en längre period?
Tycker @Anonym tar upp en bra synpunkt. Är bra att ha kontantinsatsen redo så att du inte är beroende av en försäljning av gamla bostaden för att få köpa den nya.
Även @JFB tar upp en bra synpunkt. Mäklararvode blir rätt mkt pengar kan vara så att besparingen du gör på räntor äts upp av mäklararvoden om vi pratar för kort tid.
Det är viktigt att ha en kontantbuffert för oväntade utgifter som t ex ny tvättmaskin, ny bil etc.
En fördel med att betala av på lånet är att det gör er mindre sårbara om t ex er bostad faller ännu mer i värde och banken börjar dra åt kring överbelånade bostäder.
Att amortera en stor summa för att slippa amorteringskrav är ju typ lika logiskt som att kasta mobilen i sjön därför att du är rädd för att bli bestulen på den
Det absolut bästa vore så klart om pengarna kunde investeras 100% säkert till högre avkastning än inflationen. Men då trådskaparen sagt sig inte vara intresserad av att ta risker så blir det näst bästa att lägga pengarna i sparkonto med ränte garanti (“100%” säkert) och INTE amortera. Att amortera blir sämre avkastning. Sen är det klart att om 1 % mindre amortering “känns” bra är då en annan aspekt än att vara det “bättre” finansiella beslutet.
Amortering ger en besparing på 23 100 i sparad ränta på årsbasis (efter rännteavdrag) med andra ord 2,31% i mindre kostnad (avkastning) samt att vi inte tappar 93 000 kr i värde pga inlationen.
Om man i stället sätter pengarna i sparkonton och INTE amorterar är effekten att inflationen minskar värdet av skulden med 93 000 kr (inflationen “amorterar”, avkastning) samt att man får de 2,75% i räntan. Med andra ord ju högre ränta du kan få (t ex binda pengarna i 12 månader ger 3,5%) desto mer blir skillnaden mot att amortera.
Lång harang till slut. Kontentan är att pga ränteavdraget som man ser ovan så är det fortfarande (just nu) mer ekonomiskt att inte amortera.
Men alltså så kan man inte räkna. Skulden minskar inte pga av inflationen, det är ett feltänk. Skuldbördan minskar dock med löneökningarna som på lång sikt följer av en hög inflation.
Jag skulle säga att i rena pengar är det mest ekonomiska att amortera på kort sikt.
Ni hade maxat belåningen nu.
Får ni ens vad lånen är på vid en försäljning?
Gäller att ha handpenning vid köp så att göra av med dem och sedan gå back kanske på försäljningen så har ni svårare att köp nytt.
En buffert är nödvändig men amortera är aldrig fel.
Nya hyror spelar också in. Många kommer få extrema höjningar
Så som jag har förstått det av att ha läst lite så krävs det ganska höga räntor för att det ska vara mer förmånligt att amortera (jämfört med att investera). Att amortera tror jag mer är en känslomässig garanti. Jag gjorde det eftersom jag kortsiktigt inte kände att det var OK att betala 8000 i ränta istället för dagens 3500. Sedan fick jag en lönehöjning som jag inte hade räknat med, vilket gjorde det ännu sämre strategiskt. Å andra sidan har jag hela tiden fortsatt pumpa in pengar varje månad och det tror jag är A och O.
OBS! Jag är bara amatör som går på känsla. Ta inte mina råd som ekonomiska råd. ;-)
Hej,
Jag planerar själv betala ner lånet med en klumpsumma eftersom besparingen (lägre ränta på bolånet) är större än den förväntade avkastningen (om jag investerar pengarna i globala indexfonder) med samma summa pengar. Detta eftersom jag får ränterabatt vid lägre belåningsgrad. Flera banker har räntetrappor som gör att man sparar mycket på att bara minska sin BG med bara 5-procentenheter.
Tror absolut att det finns ”trappor” som banken kan tillämpa vid erbjudande om ränterabatt men om risken/belåningsgraden är densamma tror jag att du får en bättre rabatt på det större lånet (exempel 2). Jag antar att det finns vissa kostnader som är desamma oavsett lånebelopp vilket gör att marginalen blir större med ett större belopp.
Amortera ner till 69% och avvakta där ett tag. Med den “månadskostnaden” så känns det kanske inte lika attraktivt att köpa en mindre lägenhet. På kort till medellång sikt så är amortering svårslaget just nu när det kommer till riskjusterad avkastning, jämförelser mot börsen är bara aktuella på 10 års sikt.
Sen kan man se en lägre belåningsgrad som något som även ger mjuk avkastning, mindre oro för ränteläget, bättre kassaflöde månadsvis, osv.
För min del så behöver jag och min sambo pusha in 120 000 kr tillsammans, för att få ner BG från ca 82% (4,37 % ränta) till 79 % (3,84 % ränta). vårt lån ligger på ca 3,9 mille. Vi sparar då ca 1 000 kr/ månaden och per person i ränta. “Avkastningen”/besparingen på denna investering blir innan ränteavdraget ca 21%. Vad är den förväntade avkastningen på globala indexfonder nu igen ?
?