Har alldeles nytt köpt mitt första hus, med inflyttning i april. Det ligger ganska lantligt så behöver nu bil. Dessvärre kan jag inget om bilar så tar tacksamt emot all input jag kan få.
Tänker att jag kommer köra dryga milen till pendeltåget och tillbaka varje dag (vill absolut inte köra i stan), har inte någon elladdning vid huset och det skulle vara bra med dragkrok. Har inte kört bil på sisådär 25 år, kommer behöva övningsköra när jag väl skaffat bilen. Men den stora frågan är ju vilken och i vilken form? Är det bättre att leasa med tanke på att jag inte kan något om bilar, eller bör jag köpa något begagnat, tänker mig runt 100 000, och vad finns det då som är driftsäkert? Vill inte ha någon stor fläskig bil, gärna något litet som är lätt att parkera Och om jag köper en bil är det då milen eller årtalet som bör väga tyngst? Växte upp med en pappa som prisade toyota vid varje tillfälle, är de fortfarande suveräna eller finns det bättre uppstickare? Hjälp!
Toyota är ju driftsäkra, och billiga i drift viktigast att kolla på
toyota är rost undertill, och då menar jag allt under. d.v.s golv, balkar(hela chassit) och upphängning.
Absolut… Toyota strular sällan men man får hålla koll på rost med åren. Man kan ofta köra dom mycket långt och många år innan dom börjar trassla om man servar dom OK.
Jag gillar inte Volkswagen, Ungefär same same är Skoda, Audi, Seat etc. Jag meckar alltid mina bilar själv och jag har fått mecka för mycket och tidigt med dom Volkswagen och Skoda jag ägt. Även innan 10.000 mil. Ex Allt på bromsarna bak inkl bromsoken, bromssköldar , hjullagren på den senaste. Blä . Desutom flera olika elektriska fel och en del plastdelar under motorhuven som inte tål värmen bra etc. Delar av avgassystem mm.
Jag skulle också varmt rekommendera Toyota. Och miltalet är viktigare än årtalet när det kommer till bilar. Du vill inte gärna ha en bil som stått helt orörd i 30 år men du vill inte ha en bil som rullat för många mil heller. Dock kan en bil som gått 18 000 mil vara fräschare än en som gått 10 000 om den servas och sköts ordentligt.
Med utgångspunkten att inte veta något alls om bilar så skulle jag nog ändå se över alternativ för leasing, begagnade bilar kan dra iväg ordentligt i kostnad på kort tid om man inte är förberedd och har kunskap om vad som bör vara gjort vid vilket miltal och när service ska vara gjort och så vidare. Med en leasingbil vet du precis vad du betalar för och vad du får. Men jämför bilar innan du slår till på något, oavsett vilken lösning du känner passar dig.
Tack för utvecklat svar! Det låter klokt (och följer den diskussion vi hade runt middagsbordet igår ). Pratade om att det åtminstone kan vara klokt att starta med leasing, så har jag tid att bli bilförare igen och då kanske det också blir lättare att förstå vad jag vill ha av en bil förutom att den rullar ifall jag så småningom vill äga en.
Kul att höra att “barndomshjälten” fortfarande vinner. Nu börjar det luta mer åt leasing, min obefintliga kunskap gör mig lite rädd för de eventuella fel som kan uppstå… Kvalitén spelar väl inte lika stor roll om man leasar om jag förstått det rätt, “någon” måste fixa bilen om den slutar fungera, lite som att bo i hyresrätt?
Så sant. Du betalar dock ganska mycket för det nöjet. Dessutom är värdeminskningen på ny bil brutal. Mycket värre än reparationsräkningar rimligen kan bli. Det kan också vara ganska trist och besvärligt om den strular. Du ska lämna in den och hämta den och i dessa dagar med transportproblem och en del klantig logisitk kan reparationer i värsta fall ta månader och ibland utan vettig tidplan. Vissa bilmärken utmärker sig. Lappa på ex en äldre vanlig Toyota går för det mesta smärtfritt. Inte sällan mindre strul med den än nya bilar tror jag. Dessutom slipper du.
Pling plong och pip mest hela tiden. Säkerhetsbältet, Håll filen, håll hastigheten ( ofta fel ), frost på vägen, ljuset, lufttryck i däcken, du verkar trött, smuts på kamerorna, mm mm. Hate that !.
Toyota är bättre än andra märken.
Kolla naturligtvis upp skicket.
Enda problemet är att de är dyra begagnade. Men det finns en anledning. Köp en Auris med drag. Bensin och manuell låda är det minst riskabla. Men Toyotas hybrider är mkt driftsäkra, och då är det en bra automatlåda.
Köp en bil hos en bra handlare.
Konsumentköplagen, tre års reklamationsrätt på felaktig vara är värt en del.
Jag kan inte heller någonting om bilar, och kanske att jag hade rejäl tur…
Jag knallade in hos en bilhandlare och beskrev mitt behov av bil, vilket inte var särskilt stort. Lite frihet, kunna köra till veterinär, storhandla, ta mig till ett fritidsintresse…
Bara jag och katten som behövde rymmas, men ville ha ”tillräckligt mycket bil”, utan att tänka familj, hund, golfbag, vagn etc.
Jag blev visad en begagnad Ford focus. Fem år gammal. Hade körts av en som pendlade och tagit ett par bilsemestrar i Europa. Nu har jag haft den i tio år. Bytt bromsbelägg (heter det så? Skivor?) en gång, och en trasig list till bagageluckan…inga större kostnader. Ingen rost än så länge och då är inte jag någon förebild vad gäller att ta hand om bilen. Står ofta still, alltid parkerad utomhus…
Då betalade jag 70 000kr. Kanske var det dyrt för en Ford, men har fungerat klockrent för mig. Jag älskar min bil.
Du gör det inte lättare , men stort tack för input. Jag behöver kanske fundera ett par varv till… Men det var ju inget dumt tillvägagångssätt - besöka en handlare och se vilket alternativ de kan ge.
Är ju svag för Toyota Tack, då fortsätter jag fundera… Bra påpekande om konsumentköplagen, jag behöver kanske inte kunna så himla mycket från början då.
Just nu lutar det mot begagnat, har läst på lite mer om leasing och det var kanske inte det guld och gröna skogar som jag hade fått för mig… Tror jag skulle bli ett nervöst vrak av att inte veta vilka skador som ses som normalt slitage, och mer av eventuella reparationer skulle ändå ligga på mig (även om de kanske skulle gå på garantin). Och såklart, efter tre år har jag inte längre en bil.
Så har ni tankar/tips om begagnade småbilar? Har förstått att låga mil är viktigare än att bilen är nyare så tittar just nu på bilar under 10 000 mil, däribland några runt 5000. Bilar på listan just nu är Toyota Aygo (och därmed citroen c1 och peugot 107 som tydligen är “samma” bil, har dessvärre lite fördomar om franska bilar, men de här kan kanske vara värda att fundera på ändå).
Toyota auris + yaris men där finns det knappt något som passar min budget om jag inte vill ha bilar som gått åtminstone 15 000 mil.
Kia picanto tror jag också kan vara intressant,
kanske hyundai i10/i20 eller Renault Clio.
Som ni märker söker jag brett och förvirrat. VW golf och polo, liksom skoda fabia går nog bort, såg att M Sverige hade varnat för att deras kamkedjor kan ha vissa problem. Så är det någon som har någon klok kommentar om vad jag bör välja?
Just det ja. Min “kravlista” från första inlägget har förändrats. Dragkroken är inte längre nödvändig - realistiskt skulle jag väl kanske använda den ett par gånger/år, men jag kan hyra de få gångerna.
Undrar också om någon har erfarenhet av Riddermark - de säljer bilar från över hela landet och levererar dem hem? Har fått goda betyg på trustpilot, men kollar de exempelvis rost och sådant åt en?
Åren sliter ner en bil även om den står still.
Du kommer ju inte att köra så många mil per år så köp en något nyare även om de gått typ 15000 mil.
Aygo är bra.
Men Yaris är fantastisk. Jag skulle köpa en Yaris från tex 2016.
Och om jag köper en bil är det då milen eller årtalet som bör väga tyngst? Växte upp med en pappa som prisade toyota vid varje tillfälle, är de fortfarande suveräna eller finns det bättre uppstickare? Hjälp!
). Pratade om att det åtminstone kan vara klokt att starta med leasing, så har jag tid att bli bilförare igen och då kanske det också blir lättare att förstå vad jag vill ha av en bil förutom att den rullar ifall jag så småningom vill äga en.
, men stort tack för input. Jag behöver kanske fundera ett par varv till… Men det var ju inget dumt tillvägagångssätt - besöka en handlare och se vilket alternativ de kan ge.
Tack, då fortsätter jag fundera… Bra påpekande om konsumentköplagen, jag behöver kanske inte kunna så himla mycket från början då.