Begagnad bil max 70k

Hej!

Hur hade ni tänkt vid köp av begagnad bil?

Äger nu en Toyota Aygo -07 som gått 16 000 mil. En VÄLDIGT basic bil som inte ens har termometer för yttertemperaturen.

Jag vill nu uppgradera min upplevelse av att köra bil, det ska kännas mer bekvämt och stadigt. Lite lyxigare. Och jag vill ha 1-2 storlekar större bil än vad jag har nu, tänk Renault Clio/Ford Focus, den storleken.

Jag själv kan inte så mycket om bilar, men kollegan och svågern kommer med råd, som självklart är olika :wink:

Kollegan tycker att jag ska satsa på de dyrare märkena: Toyota, Mercedes, BMW, Audi. Min tveksamhet till det är att för att kunna hålla mig under 70 000 så får jag i så fall troligtvis köpa en bil som har rullat mer än den jag har nu. I mina tankar är det högre miltal = risken för reparationer ökar. Enligt kollegan skulle jag ändå tjäna på det då detta är såpass hållbara märken som inte går sönder så mycket.

Svågern däremot är mer inne på lite billigare märken som Ford, Renault, Kia, Seat. Då behöver jag inte gå upp lika mycket i miltal för att ha råd.

Men min fråga blir ju vilket som är billigast i längden?

Jag vill inte heller ha för hög förbrukning, max 6l/mil. Årsskatten vill jag inte ha högre än 1000. Dessa parametrar känns lättare att uppfylla med de billigare märkena. Men om de går sönder mer (?) så kanske jag har igen det på högre årsskatt eller förbrukning?

Just nu har jag en årsskatt på 430 kr och en förbrukning på 4,6l/mil vid blandad körning. Jag är beredd att höja dessa kostnader, men inte hur mycket som helst.

Jag kör inte mycket: 1000-15000 mil/år, och oftast 1-2 mil åt gången

Hur tänker ni? Vad är era erfarenheter? Hur hade ni resonerat?

Att japantillverkade bilar inte går sönder lika mycket är rimligen korrekt. Att andra dyrare märken skulle gå sönder mindre tror jag inte på alls. Detta är inte något givet skäl att välja just Toyota men en rimlig parameter att ha ordning på.

1 gillning

Med tanke på hur lite du kör åt gången och du inte vill att saker ska gå sönder skulle du kunna köpa en begagnad leaf typ:

Då har du väldigt lite som kan gå sönder och behöva reparation mer än batteriet men där är det mer troligt att du ser en långsam degradering snarare än att det går helt sönder.

1 gillning

På en så pass (i sammanhanget) billig bil bör du räkna med att precis vad som helst kan gå sönder närsomhelst. Det kan gå åratal till nästa reperation, eller så kan bilen komma att i det närmaste behöva bo på verkstaden.

Att köpa en bil är alltid en chansning och ju billigare fordon desto större risk för reperationer i närtid, alldeles oavsett emblemet i fronten.

Att en Audi eller BMW skulle hålla ihop bättre än en Renault eller Kia i den prisklassen är nog mest att betrakta som rent önsketänkande. Kan mycket väl bli tvärtom i praktiken. ”Premiummärken” har generellt inte högre kvalitet än andra nuförtiden, däremot kan de ha högre kvalitetskänsla. Gäller att inte låta gamla så kallade sanningar om 80-talets franska bilar eller 00-talets koreanska följa med för mycket år 2025.

Toyota är, trots oavanstående, ett så säkert kort som det kan bli om man sätter driftsäkerheten allra först. Auris/Corolla blir naturligtvis förstahandsvalet. Eller varför inte leta upp just en lågmilad Clio eller Focus. Båda två är mycket prisvärda modeller.

(Fiesta är dock Fords motsvarighet till Clio. Focus är snäppet större.)

2 gillningar

Går elbilar sönder mindre än andra bilar? Förklara för en okunnig.

1 gillning

Ja, inga vätskor som kan gå fel (olja osv) och mycket mindre rörliga delar. Bromsarna slits inte heller lika mycket som på en vanlig bil.

1 gillning

Ser ut som ett bra alternativ

Då blir min fundering vad som blir mest ekonomiskt: en Toyota för 70k, som rullat 20 000 mil, med en förbrukning på 0,7l/mil och årsskatt på 1200/år.
Eller en Clio/fiesta för 70k, som rullat 10 000 mil, med en förbrukning på 0,5l/mil och årsskatt på max 500 kr.
Nu överdriver jag kanske lite, men jag hoppas du förstår vad jag är ute efter. Kan det skilja såpass i reparationskostnader/hållbarhet att Toyotan blir billigare i drift i längden? Trots att kostnaderna för förbrukning och årsskatt är högre. Och trots att den gått längre.
Jag är verkligen öppen för idén, men vill veta om den är vettig?

Eller bör jag gå upp i prisklass - skulle det löna sig bättre? Tanken just nu är att låna av mina föräldrar, och det verkar som att det inte finns utrymme för mer än 70k. Men kanske är det värt att ta ett lån istället, kunna köpa en dyrare bil som kanske har längre tid kvar innan ev reparationer

Sanningen är att ingen vet vilket av dessa två som är rätt. Toyota har erkänt bra kvalitet, men även dom går sönder.

Jag skulle nog valt nyare/färre mil i detta scenario.

En stor fråga är ju om du kan meka/reparera själv? Annars kan driftkostnader i form av reparation bli högt i denna prisklass

4 gillningar

Tyvärr finns det inga enkla svar på dina funderingar. Ett bilägande kommer alltid innebära en chansning och ekonomisk risk.

Det finns flera ”sanningar” kring dagens bilmarknad som alla i generella termer gäller samtidigt. Även om de kan verka motsägelsefulla:

  1. Ju billigare inköpspris desto billigare totalkostnad, trots teoretiskt sett ökat reperationskonto.

  2. Ju billigare bil desto sämre driftsäkerhet.

  3. Någon gång kommer alla bilar behöva sina första, dyrare reperationer av större slag. Ofta inträffar detta kring 15-20 000 mil och rör slitagedelar som bromsar och fjädring.

  4. Ju dyrare bil desto större värdeminskning.

  5. Begagnatpriserna har sedan Covid varit klart avvikande från normen. De har inte alls sjunkit i förväntad takt och har i vissa fall t.o.m. ökat.

  6. Privatleasingskampanjer från senare år har stundtals varit så pass förmånliga att det har varit nästintill dumsnålt att inte leasa nytt.

Att öka på inköpspriset kommer med andra ord sannolikt bespara en del huvudbry och ge ett trevligare bilägande, men det är inte alls säkert det är lönsamt ekonomiskt.

Mitt ärliga råd är att provköra några modeller och sedan välja den du gillar bäst. Var medveten om både för och nackdelar med önskad modell voch prisklass och ta höjd för reperationer och service. Att någon av dessa kostar någon tusenlapp mindre i skatt per år jämfört med någon annan, eller att det skiljer några hundralappar i bränslekostnad per månad är inte av särskilt stor vikt totalekonomiskt sett. Inte när bara värdeminskningen på en dyrare bil kan bli tusenlappar i månaden och reperationskostnaderna på en billigare enkelt kan röra sig om summor som överskrider bilens inköpspris.

Är du väldigt intresserad av att göra ett så ekonomiskt val som möjligt bör du ställa upp en kalkyl där du jämför TCO (totalkostnaden av bilägandet) modellerna emellan. Då skulle du också snabbt se att saker som marginellt mindre förbrukning är av liten betydelse på det stora hela. Värdeminskning, reperationer och servicekostnader är de absolut största kostnaderna förknippade med ett bilägande.

5 gillningar

Trocadero skrev bra ovanför.
Skulle räkna på totalekonomin. Väg in det du tycker är viktigt. Både nyare bilar och större bilar brukar ha bättre komfort. En äldre bil av lyxigare modell kommer dra mer men kan ge en okej totalekonomi. Reparationer är svårt att gissa sig till utan handlar mycket om sannolikhet och tur.
Fundera på om du vill, klarar och orkar göra lite småreparationer själv. Då kommer du ofta billigt undan med en äldre bil. Begränsningen brukar vara var man ska stå och om man tex behöver svets, lyft eller några specialverktyg. Sedan får man nästan tycka att det är lite kul för att det ska vara värt det.
Svårt att se något som känns lyxigt för under 70 tusen men det närmaste skulle som sagt vara en äldre premiumbil.
Skulle själv väga in hur säker bilen är, både större och nyare är i regel bättre.

1 gillning

Finns det ens vettiga bilar idag under 150? Du kan nog få en V60 T3 typ för 100k men då har den garanterat rullat närmare 20 och noll utrustning. Ratt och pedaler =P

Det finns privatleasingerbjudanden till väldigt lågt pris just nu. Lite mindre bilar kostar 2000-2300 kr/månad inklusive service. Ibland anges priset utan service och service läggs på som obligatoriskt, så läs villkoren. Om vinterdäck inte ingår brukar det vara billigast att köpa dom begagnat och sedan sälja dom efter leasingperioden.

Obs att höjt ränteläge kan höja leasingavgiften, bra att lusläsa avtalet där också.

Att EU nu ska låna 800 miljarder över 4 år för att köpa försvarsmateriel kan komma att driva upp räntorna.

Aldrig sett en så billig bil att privatleasa, länka gärna

Lyxigt i jämförelse med vad jag har nu. Provkörde en Ford Focus från 2013 i veckan och den kändes otroligt lyxig jämfört med min Aygo -07 :wink:
Att meka själv är tyvärr uteslutet

Jag hade en 2009 Aygo fram till förra våren då jag blev påkörd vilket ledde till inlösen av försäkringsbolaget.
Nu har jag en långmilad Subaru för ca 60 tusen och den överraskar med nya kostsamma fel varje kvartal.

Mitt tips till dig: Var nöjd och behåll Aygon så länge du kan, den kommer inte svika dig och om den mot förmodan går sönder är den både enkel och snorbillig att laga.

Kia är väl annars bra, om man tittar på motorskadestatistiken.

Senaste bilköpet jag gjorde var 2016, då vi behövde få plats med tre bilbarnstolar varav två bakåtvända plus hundbur och barnvagn.

Det var en Toyota Avensis från 2010 för runt 70’ som då rullat 18000 mil, men pga långpendling veckovis vilket vi tänkte innebar mindre slitage än om det varit i stadstrafik.

Jag har kvar pärlan än idag, hon har rullat +40’ mil. Gått igenom varenda besiktning hittills, drar 0,58 l/mil i blandad körning. Diesel, dyr skatt, ca 2600/år har jag för mig.
Att den har kamkedja är ett plus.
Dessutom är den så pass gammal att jag byta lampor själv, vilket sparat några verkstadsbesök.
Bilen servas regelbundet på verkstad så det dyker inte upp så många överraskningar, utan mer av arten ”du kommer nog behöva byta bromsskivor snart”.

Jag vet allvarligt talat inte om jag någonsin kommer vilja ha något annat än Toyota. :sweat_smile:

6 gillningar

Exempel på billig leasing:

https://www.aftenbil.se/volkswagen/bilar/Volkswagen-Golf-Privatleasing-Fr-2236-krmanad-Kampanj-just-nu-2236kr-18062707

Det var en kollega som nämde detta för mig, men han missade att berätta om insatsen.

Privatleasing fr. 2 095 kr/mån inkl. insats om 30 000 kr

Privatleasing fr. 2 341 kr/mån inkl. insats om 20 000 kr

Privatleasing fr. 2 646 kr/mån inkl. insats om 10 000 kr

Privatleasing fr. 2 995 kr/mån inkl. insats om 0 kr

Serviceavtal fr: +229 kr/mån


Priset var alltså egentligen 2995+229=3224

Då är frågan som har uppstått i mitt huvud: skulle det vara en god idé att ta ett billån på 100K för att kunna köpa en bil som inte har gått så långt och som fortfarande är i gott skick? För att på så sätt skjuta dyra reparationer in i framtiden.
Jag har aldrig tagit ett lån förut. Är det en urbota dum idé?
Jag kan betala av 1000-2000 (enstaka månader mer) kr/mån - beroende på hur mycket jag har jobbat.