Hej,
imorse brakade bilen ihop (En hyundai från 2006) och för att rädda bilen behöver den först bärgas och sedan plockas isär ganska rejält.
Den börjar sjunga på sin sista vers enligt mig.
Jag vill höra era tips, jag har tänkt köpa en relativt liten bil tillsammans med sambon för ca 100.000kr.
Min första tanke var att gå in 50tkr var och call it a day men jag är mer inne på att gå in med 30tkr var och sedan finansiera sista 40tkr. Detta för att vi är unga, ska båda börja studera på heltid (och jobba några timmar samtidigt) i höst, vilket gör att jag gärna vill bibehålla likvida medel någorlunda ifall något annat dyker upp. Man skulle kunna rekommendera att vi inte köper en bil alls men den bidrar till mycket gott i vårt förhållande: besök hos föräldrarnas landställe på sommarhalvåret, mycket resor för roliga aktiviteter, vandring och vänner. Vi prioriterar helt enkelt bil, även för att det gör det väldigt smidigt att ta sig till jobbet.
Ska man finansiera eller casha hela bilen? Om man ska finansiera, ska det ske genom valfri aktör eller den som bilfirman jobbar med? Finns det några att undvika? Några som är väldigt bra för bilfinansiering? Ge mig alla era tips!
Om du vill behålla likvida medel ska du väl för sjutton inte köpa en bil för 100 tkr? Köp en som är minst lika gammal som din gamla bil för 15tkr besiktad och klar, den går säkert 2-3 år till, sen kan du fundera igen när du har en riktig inkomst.
Jag köpte lägenhet för 1-2 år sedan och är ung. På detta fanns lite renoveringsbehov och jag önskar att behålla iallafall 50.000kr som kan finnas tillgängligt på ett eller annat sätt (jag gamblar lite, mycket ligger i indexfonder). Därav ca 30tkr. Hon har lite mer men är inte delägare på lägenheten och sparar pengar för vårt gemensamma boende sen, hon kan utan problem casha en bil för dubbla summan och ändå ha pengar över men någonstans måste man dra gränsen.
Jag vill mest inte lägga hela min besparing på en bil, kanske är emotionellt.
Jag värderar att veta att bilen mer sannolikt än inte - kommer fungera imorgon också, jag är lite less på äldre bilar nu då jag haft den här i ca 5år och det är alltid något som stökar tycker jag.
Lösningen på det är att lära sig att meka bilar och i viss mån att bedöma säljare, inte att köpa en nyare begagnad bil. Finns absolut inga garantier för att en begagnad bil för 100tkr är mindre jobbig att ha att göra med än en begagnad bil för 20tkr. För att faktiskt inte behöva bry sig om sånt där måste man lägga mer pengar och vara beredd på att betala mycket till verkstäder.
Den perfekta bilen är riktigt tråkig, och har helst dåligt rykte av någon anledning som inte spelar någon roll, typ en Ford Focus Flexifuel kombi från 2005 (dåligt rykte pga E85 som är totalt ute). Många tänker typ Toyota Corolla för att den har rykte om sig att vara pålitlig, men det ryktet driver upp priset. Detta har jag lärt mig av min far som mig veterligen aldrig köpt en bil som är mindre än 15 år gammal i hela sitt liv.
100000 kr? Måste du köpa en sån dyr bil? Kolla runt bland vänner och bekanta om nån har en äldre bil som bara står. Eller köp på marketplace nån hyfsat rostfri bil som har gått igenom besiktningen och inte känns alltför äcklig. AC är väl ett måste gissar jag. Då borde du komma undan med 20000 kr.
Renoveringen är genomförd. Efter det har jag månadssparat det jag kan sedan 1-2 år tillbaka.
Jag studerade HT 2022 till sommaren nu 2023 och hade därav minskad inkomst.
Det innebär att jag idag har ca 70tkr i aktier och fonder.
Jag kan inte casha bilen ensam men vi hade ändå tänkt köpa den ihop. Hon kan casha den eftersom hon inte har något boende själv eller andra skulder/lån.
Har jag kvar befintlig bil och lagar den i hopp om att ännu mer inte går sönder (har redan lagat två saker i år) så behöver jag inte röra mitt sparade kapital.
Kanske inte så dumt att hon betalar av sin del och jag tar lån på 20tkr bara. Värt att tänka på. Bilen vi kollar på har 5 års garanti och är 3 år gammal. 1.2l motor, 2 års garanti kvar och modern men liten.
Givetvis inte, det allt handlar om är att vi båda är lite less på äldre bilar. Den vi har (haft?) idag har fungerat relativt bra men haft sina stunder av ångest och panik när den inte startar, hål i avgassystem en vecka innan besiktning, genomrostning i balk, osv.
Vi har levt utan AC i tre år nu för att jag har svårt att motivera kostnaden att fixa den på ca 8.000kr när bilens värde är under 20.000 men hade varit trevligt för det är ruskigt varmt på sommaren.
Ja, det är klart det driver upp priset. Men värdeminskningen är låg p.g.a. det också, och reparationskostnaden blir verkligen mycket, mycket lägre.
När OP tycker det är jobbigt med skitbilar som går sönder men inte har så många andra krav så är ju just en corolla/auris eller en yaris faktiskt ett utmärkt val… En hybrid-yaris för 90 tkr varav 50 tkr är lån kommer inte gå sönder alls lika ofta än en bil för 35 tkr. Kan väl vara värt pengen.
Jo, jag är väl lite extrem i min syn på detta. Farsans strategi kring bilar har alltid varit att bli sista ägaren, han kör tills det inte är ekonomiskt meningsfullt att reparera längre, så värdeminskning har aldrig spelat någon roll för honom. När han berättade att han lämnat in bilen på verkstad blev vi barn oroliga och undrade om han blivit sjuk… men det var visst bara något med ECU:n som han inte ville fippla med själv.
En av dom billigaste bilarna jag ägt totalt var en skitbil som jag hade ett år när jag fick skrota den. Kostade typ 10000 i inköp. Man kan köpa en ny sån varje år i ett decennium. Kan vara värt att fundera på något sånt, dvs gammal bil på sina sista mil men ändå är besiktad och går att köra just nu.
Jag tycker inte att de är extremt utan sunt ju…
De är få bilar jag sålt, å dom flesta har fått enkel resa till skroten typ…
Många av bilarna har jag haft i många år…
För tillfället använder jag en Polo från -98 som inhandlades för 9.900 kr å de är snart 6 år sen…
Har även en Vito för frakta saker i från -06 å den köptes för 18.000 kr å haft den över 3 år nu…
Ska även nämnas att jag inte lämnat in någon bil på verkstad heller… Service å reparationer görs själv…
Det är helt ok att vilja ha en bil som funkar för det mesta. Det gäller väldigt få bilar för under 50kkr. Särskilt om man inte kan så mycket om bilar.
Att köpa en bil för 100kkr känns väldigt rimligt i TS situation när man trots att man studerar har köpt och renoverat lägenhet och ändå har pengarna för en sådan bil.
Dock vill jag råda TS att inte ta lån på bilen. Det kommer antagligen kosta mer än det smakar, och den amortering och räntan kommer att vara sur att betala varje månad när man bara har studiebidrag. Om du absolut måste låna så titta på att öka på bostadslånet istället.
Goda nyheter. Mina föräldrar är väldigt fina och har en fantastisk ekonomisk situation. De har sagt att pengarna som saknas kan de ”låna” till mig för 0% ränta.
Så den stora pucken med pengar är löst. Nu är frågan vilken bil.
Det vi kollat på är Seat Ibiza och Hyundai i20. Ibizan ligger högst men är plastig, likt allt i den klassen. Men Leon som är nästa steg kostar lika mycket som en Volvo v40. Jag hade en v40 och var vrålnöjd men nu kostar dessa bilar över 200.000 och inte alls vad vi tänkt oss.
Hej köp en liten bilbensinsnål med låg skatt
Jag köpte en ny Cheva spark 2010 för 100.000:-
Har nu haft den i 13 år nu finns just inte den men en motsvarande storlek (citybil) idag får du nog ge 150000:- för en ny liten citybil du kan ändå åka 5 pers oftas börjar reparationerna efter 10 år
Idag bet jag under 600:- i skatt.
En större bil som är 10 årkostar lika mycket sedan börjar reparationerna med en gång
Nu ska jag inte utdöma denna med jag upplever att många bilar pre 2016~ där någonstans, låter ganska mycket på motorväg. Även bilar tillverkade 2023 låter mycket men det känns som att det hände något runt 2016 som gjorde att de lite dyrare bilarna blev mycket tystare.
Jag tvekar inte en sekund på att Civicen är bra dock, jag är för asiatiska biltillverkare.
