I samband med skilsmässa sålde jag 2017 en bostadsrätt där min del av vinsten uppgick till knappt 4,5 MSEK. Eftersom man vid denna tid fortfarande betalade ränta på uppskov och jag inte var i behov av pengarna betalade jag in hela vinstskatten.
När räntan på uppskov försvann 2022 funderade jag på om jag borde begära tillbaka den skatt jag betalat in retroaktivt för att investera och låta pengarna växa. Eftersom jag hade varit tvungen att betala 0,5 % vinskatt på uppskovsbeloppet 2018-2021 (drygt 66.000 kr) och man inte kan veta hur reglerna runt vinst i samband med bostadsförsäljning ändras framöver valde jag att avstå.
Fram till årsskiftet 2023/24 har jag fortfarande chans att ändra mig och begära uppskov i efterhand.
Det som gör att jag överväger att göra detta, trots att jag fortfarande behöver betala vinstskatt för åren 2018-2021) är att jag har ett vuxet barn i 20-årsåldern, som inom några år kommer att behöva hjälp med att finansiera köpet av en lägenhet i Stockholm (vi pratar innerstaden eller närförort).
Är det helt galet att tänka att dessa pengar på ngt sätt kan hjälpa mig att göra detta? På vilka olika sätt kan jag i sådana fall använda pengarna? Vilka risker tar jag?
Själv bor jag i en bostadsrätt i Sthlms innerstad som är belånad med drygt 3MSEK ( motsvarande ca 40% av bostadens värde).
Det är inte aktuellt för mig att sälja min egen bostad för att flytta till mindre och därmed frigöra kapital för att hjälpa mitt barn att finansiera ett bostadsköp. Däremot kan jag tänka mig att öka min egen belåningsgrad.
I övrigt har jag en god och stabil ekonomi med en månadslön på +80.000kr och få fasta utgifter (saknar t.ex bil). Jag har ett eget sparkapital, vilket jag dock vill ha kvar ”for a rainy day” eller för att kunna leva ett lite gladare liv som pensionär.
Mitt barn har nyligen avslutat en akademisk utbildning (dock inte inom de allra mest högavlönade yrkena/branscherna) och har fått en tidsbegränsad anställning. Jag räknar med att hen, när det blir dags att köpa bostad inom ett par år, har en fast anställning och en lön på ca. 37.000-40.000kr och ett eget sparkapital på ca. 500.000kr.
Jag ser flera saker jag tycker är konstiga här (krav på geografi för en 20-åring t ex), men också att du ska gå in med en större summa genom uppskov när du tjänar så bra som du gör.
Jag blev nyss medlåntagare när min äldste köpte lägenhet, men att jag skulle gå in med en massa stålar finns inte på kartan för min del. Det är en del av sund ekonomisk utbildning av nästa generation, som jag ser det.
Har du eget sparkapital så kan du väl isf låna ut detta mot rimlig ränta, om det är där skon klämmer? Om ditt barn har de krav hen har och de egna medlen inte räcker så är det ju en indikation på att tanken kanske ska ta ett varv till i skallen innan den realiseras?
Inget illa ment, men uppskovet var väl knappast till för hen, utan för dig?
Känns som att du vill skänka och inte låna ut detta kapital?
Det finna andra sätt att ordna dett med den inkomst som du har.
matcha barnets sparande månad för månad.
låna upp på din lgh till lite under 50%
låt ungdomen bo hos dig och äta din mat med ett krav på sparande.
Det sista kan vara ett bra sätt för hen att lära sig leva på sin inkomst. Sätt en rimlig summa att ha som gå runt pengar. Kanske 6K och sedan få man spara resten. Ca 20k i månaden, på fyra år blir det ca 1msek i kapital.
Barnet får lära sig att leva på sina pengar och undvika livstilsinflation som lätt händer när man kommer ut i arbetslivet och ökar i inkomster(snabbare än sparkvoten).
Riktigt så mycket curlingmamma är jag inte att jag låter mitt barn ställa krav på lägenhetens placering! Det finns andra skäl till geografin som jag väljer att inte gå in på här.
Förstår att jag också var otydlig på en annan punkt. Jag avser inte att skänka mitt barn pengar till en lägenhet utan det kommer att vara ett lån (men med något mer förmånliga återbetalningskrav än bankens…).
Jag ser framför mig att jag både kommer att behöva gå in som medlåntagare och bidra till en del av kontantinsatsen (som ett lån!!).
Om du vill får du gärna berätta om dina erfarenheter av att gå in som medlåntagare och vad man bör tänka på!
Jag anade iofs också det. Men det var öppet mål med det nicket och en lite oklar inledning.
Skitbra lösning för båda parter förmodligen.
Men kolla då redan nu upp via nå’n onlinetjänst hur ni ligger till, för det är inte givet att du ens med goda inkomster kan göra jättemycket för ditt barn, åtminstone inte om du har lån själv.
Sonen hade till hela insatsen men går på vikariat, det är bakgriunden. Han och jag var först i kontakt med Handelsbanken (där sonen var kund (japp, var)) och de knackade snabbt på sina kulramar och sa att han fick låna till 50% av kostnaden om jag var med son medlåntagare och jag fick låna till 70% om jag köpte den själv.
Sedan kontaktade jag LF (mitt försäkringsbolag och bank där jag har stora delar av mina investeringar och i princip alla bankåtaganden och fick mycket bättre respons. Förutsättningarna där är att jag har heltidsjobb, obelånat hus och naturligtvis inga betalningsanmälningar etc. De gjorde ingen skillnad på om jag tog lånet själv eller vi ihop.
Det finns säkert andra bra banker, men LF har iaf en bra onlinetjänst där man inte behöver gå hela vägen utan kan fylla i alla uppgifter och få en bra fingervisning om huruvida lånet kommer att godkännas.
Det finns andra skäl till geografin som jag väljer att inte gå in på här.
