Hej!
I somras började jag belåna min portfölj - försiktig belåning - för att investera i krediter inom bygg och konsumentlån. Så här långt har jag investerat i lån via Kameo, SBP Nordic och Savelend. Funderar även på Tessins Fastighetsräntefond.
Tanken är att använda avkastningen för att kunna köpa mer aktier och fonder. Om jag sprider ut investeringarna på många lån/krediter tänker jag att risken minskar, samtidig som jag inte är beroende av börsens svängningar.
Hur ser ni på denna strategi? För- och nackdelar?
Du lånar alltså pengar för att sen låna ut dem?
Vilket räntenetto har du? Samt hur mycket risk drar du på dig för att få det räntenettot?
Ja, räntan jag betalar till Nordet är 0,89% med nuvarande portföljbelåning. Lånar försiktigt, så att jag inte hamnar i det högre räntespannet vid ett eventuellt börsfall.
För de Kameo-lån jag investerat i är räntan ca 8-12% beroende på risken i aktuellt projekt. Så räntenettot blir ju från 11,11%-7,11%. Sen blir det ju också skatt på kapitalinkomst. Avkastningen kommer månadsvis in på Kameo-kontot och sedan så för jag över dem till ISK för köp av fonder/aktier.
Risken är ju att investerat belopp försvinner om lånet inte återbetalas, men jag försöker mitigera risken genom att sprida ut investeringarna på flera lån och såklart inte låna ut mer än jag kan klara av att förlora.
För Savelend så sprider de ut de pengar jag sätter in till flera olika konsument och företagskrediter etc. Avkastningen de senaste 12 månaderna har varit 8,92% för Savelend som helhet, sen tar de en avgift på 10% på ränteinkomsterna. Har precis börjat med detta så vet inte utfallet för min del, men det förväntade räntenettot är ca 8% (minus avgifter och skatt).
För SHP Nordic är minimibeloppen för företagslånen oftast för stora för mig, men har en investering där med ett räntenetto på 10,14%. Sen tillkommer ju även här kapitalskatt.
Fördelen som jag ser det är att investera lånade pengar i verksamhet som är frikopplade från börsen och som känns relativt säkra i och med att det sprids ut på många krediter. Nackdelen är bland annat att pengarna ligger bundna under längre tid.
Tar gärna del av era synpunkter och tankar kring detta upplägg.
Hur korrelerade tror du dessa former av “obligationer” är med aktiemarknaden?
Skiljer sig dessa krediter/(“obligationer”) på något sätt från andra obligationer och räntefonder? Avseende på risk och avkastning i förhållande till risk?
Fråga 1: Men min tanke är att om samhällsekonomin i sin helhet försämras, så ökar risken i t.ex. byggkrediter, fler bolag kommer gå i konkurs och inte kunna återbetala sina lån. Men ser inte någon omedelbar korrelation.
Fråga 2: Vet ej. Det kan ju vara att ett sätt att ytterligare risksprida på att investera i andra obligationer/räntefonder. Men min bild är att räntefonderna ger väldigt låg avkastning.
Men lyssnar gärna till vad du tror/tänker om ovanstående
Du tror inte de andra krediterna påverkas av att folk får mindre över, förlorar jobbet o.s.v? Ekonomin brukar väl lite hänga ihop?
Kan det finnas en koppling mellan hur riskfyllda lånen är och vilken ränta låntagarna kan tänka sig betala?
Min syn är att det bara är mental bokföring.
Du hade 100k i fickan, lägger 100k i fonder, belånar säg 30k och plockar ut dessa och investerar i krediter. Du har 100k i tillgångar hos mäklare, 30k i skuld hos mäklare, och 30k i kreditinvestering.
Du får precis samma effekt om du börjar med 70k på fonder, belånar upp till 100k och investerar detta i samma fonder, och helt frikopplat investerar 30k från din senaste lön i krediter. Du har 100k i tillgångar hos mäklare, 30k i skuld hos mäklare, och 30k i kreditinvestering.
Med andra ord, frågan skulle mer generellt bara kunna vara “Ska jag använda mig av belåning om jag har mer än 1 tillgångsslag”, och då beror svaret på hur svårt du skulle ha att täcka lånet om du riskerar höjd ränta (kassaflöde i privatekonomi, möjlighet att sälja andra tillgångar) och vad låneränta ligger på relativt förväntad avkastning på din minst avkastande investering.
Förtydligande
-
Alice får 70k och investerar i fonder. Sedan får hon 30k till och investerar i krediter. Därefter belånar hon fonderna upp till 100k
-
Bob får 70k och investerar i fonder. Sedan får han 30k till och investerar även dessa i fonder. Därefter belånar han fonderna och tar ut 30k och investerar i krediter.
Ceasar skäller ut Alice för att hon belånar sina fonder och köper än mer fonder (riskkoncentration!). Därefter skäller han ut Bob för att han belånar sina fonder för att ta ut pengarna och köpa ett annat osäkert tillgångsslag. De har dock precis samma upplägg, allokering av eget och lånat kapital i två tillgångsslag.
2 gillningar
Glöm inte att du betalar skatt på kameo/tessin mm
Du kan kolla in Mintos också dom har ju lån med kortare löptid då behöver du inte vara uppbunden så länge om saker ändras.
Om det är värt risken för 5-6 % ja kanke
Jag tror att lånen är lite mer korelerade med börsen än vad man tror i första anblick.
Tack för tipset! Har du någon erfarenhet av att använda Mintos?
Tack för ett ditt utförliga resonemang!
Jag ser det väl som att investeringar i börsen är min långsiktiga strategi, och den huvudsakliga arena jag vill verka på. Jag tror att börsen långsiktigt kommer att avkasta mer än investeringarna i krediter och att det också finns fördelar att ha ISK mm.
Kreditinvesteringarna ser jag som ett komplement som jag uppfattar som mindre riskfyllt, men som ändå kan hjälpa till att få lite fart/hänvstång i att bygga upp mitt fond och aktie/kapital…
Skulle såklart kunna investera mer i krediter, men skälen för att inte göra som Alice i exemplet är nog (1) jag tror det ger lägre avkastning är börsen, (2) jag låser mer av mitt kapital i lån (3) jag vill ha låg belåning på fonderna/aktierna och så (4) är det nog bättre att hålla så mycket som möjligt inom ISK.
Jo, så kan det bli.
Lånen som ger högre ränta är förknippat med högre risk.
1 gillning
Det min story om Alice och Bob säger är alltså att Alice och Bob gör precis samma sak. Det är bara mental bokföring av pengarna. Huruvida du har investerat en inkommande lön i krediter, och sedan belånat ditt Avanakonto och köpt mer fonder, eller om du först slängt in lånen på avanza, belånat ditt avanzakonto och tagit ut och köpt krediter är helt irrelevant. Det är samma sak.
Det jag vill få fram är alltså att man inte ska se det som att belåningen av innehaven på ISK används för att investera i krediter. Det råkar bara vara i den ordningen du råkade skicka pengar fram och tillbaka. Du kan precis lika gärna se det som att du har belåning på innehaven och köpt mer innehav med detta lån, och att krediterna är köpta för eget kapital. För en utomstående som tittar på din balansräkning är det omöjligt att se någon skillnad. Money is fungible.
5 gillningar
Kan svara lite om Mintos, aktiv där sedan länge, och relativt nöjd.
P2P?
Först måste man vara medveten om att det egentligen inte handlar om p2p så mycket, utan mer om ett förklätt p2b (peer to buisiness). På Mintos finns en stor mängd kreditaktörer, och dessa använder ofta Mintos som en kreditlina för att snabbt hantera likviditet i företagen. Detta betyder att räntan som företagen erbjuder fluktuerar, och eftersom det är tillgång och efterfrågan så blir det då en dynamik som gör att andra företag sänker resp. höjer sina räntor. Just nu är t.ex ränteläget ungefär 2 procentenheter lägre än vad det typiskt varit de senaste åren så helt plötsligt blir riskjusterad avkastning annorlunda.
Se som icke säkerställd obligation
Som jag ser det så ska man se dessa mer som high-yield obligationer (vs junk-bonds). Kollar man på de lite större företagen som även finns på Nasdaqs obligationsmarknad så ser man att de typiskt ligger på 8-12%, dvs ungefär samma som de erbjuder på Mintos. I stort sett alla lån har återköpsgaranti, men den garantin handlar ju bara om att företaget betalar tillbaka om låntagaren är sen, och hjälper ringa när företaget hamnar i bekymmer. Pågår väl runt en 10st förhandlingar i nuläget med företag som ställt in betalningarna, och i dessa blir det allt mellan 100% återfört och 0%, ibland ganska direkt och ibland i återbetalningsplaner som sträcker sig fram till 2028.
Riskspridning eller riskexponering
Med Mintos så får du en exponering mot andra valutor och andra länder. Både bra och dåligt. Diversifiering förvisso, men det man diversifierar med är typiskt ganska riskabla saker jämfört med investeringar i t.ex svenska byggprojekt. Du har företag som lånar ut turkisk lira men lånar in Euro på Mintos utan valutahedgar, företag som inte följer lagarna i Vietnam och får allt kapital beslagtaget, Armenska företag som verkar råkat ut för någon slags korruptionpåtryckning och fått lägga ner etc.
2 gillningar