Vårt hushåll närmar sig 70% belåningsgrad så sakta, men är inte riktigt där än. Ligger ungefär på 75% just nu. Om något år går det att göra omvärdering av bostaden och som det ser ut just nu kommer den ha ökat i värde jämfört med när lånet tecknades. Därmed skulle ju belåningsgraden sänkas ytterligare.
Men låt oss säga att det inte räcker riktigt att nå ner till 70% som gör att kravet på amortering sänks. Är det då möjligt och framförallt värt det att göra någon form av engångsbetalning för att komma ner? Det borde ju ge oss mer pengar att lägga t ex på sparande om man gör så, men är det vettigt rent ekonomiskt?
Jo det kan vara värt!
Men jag tänker inte på amorteringen utan på räntan. Vissa banker har en gräns vid 70% där de erbjuder en lägre ränta under. Är kan då nära gränsen kan det vara värt att amortera för att få en lägre ränta.
Man kan tänka på det som ett topp- och ett bottenlån. Bottenlånet har den låga räntan banken erbjuder för det. Topplånet, det över 70% eller annan gräns, bär merkostnaden för den högre räntan. Det är den räntan man får titta på och jämföra om det är värt att betala av till gränsen eller lägga pengarna på annat.
Ingen expert och jag har inte sett detta nån annanstans utan bara räknat på det själv - så risk för fel.
Nej, det är smått galet rent ekonomiskt. Öka på belåningen istället. Se boendet som något som behöver bära sina egna kostnader och räkna på alternativkostnaden för att binda upp kapital i bostaden, vill du verkligen betala mer än du behöver för boendet? Känns det för ”riskabelt” att ha 85+% belåning behöver du fundera på alternativen och väga.
amortera bort amorteringskravet säger jag. Ni som förespråkar höga lån och höga investeringsbelopp. Är någon av er över 55? Och varit med på långa börsnedgångar?
Det finns inga självklara placeringar tyvärr. Isåfall skulle det bli arbitrage och alla skulle låna max och bara mata börsen. Tills den dagen då det ändå faller till slut.