Har börjat jobba i Danmark sedan maj förra året.
Min inkomst från arbete såg ut såhär under året
Svensk inkomst (jan-apr): Låg över brytpunkten för statlig skatt (årstakt).
Dansk inkomst (maj-dec): Ca 60–65k DKK/mån.
Enligt gemini kommer jag behöva betala restskatt då hela min svenska inkomst i praktiken borde beskattas med marginalskatt (ca 50 %) istället för den tabellskatt som drogs (ca 30 %).
Anledningen är att skatteverket tillämpar “progressionsförbehåll”, dvs. att min danska inkomst räknas med för att bestämma skattesatsen på min svenska inkomst.
Har bekanta som hävdar att jag snarare borde få en skatteåterbäring då beskattning (enligt dem) tillämpas separat.
Frågar jag min AI ( Gemni 3.1 ) och saxar in det du skriver så får jag detta som svar
”Det korta svaret är att dina bekanta har rätt och “Gemini” (i det här fallet) har haft en dålig dag på jobbet. Du kommer med största sannolikhet få en rejäl skatteåterbäring snarare än restskatt.
Anledningen är att det nordiska skatteavtalet (och svensk lagstiftning kring det) fungerar annorlunda än många andra skatteavtal. Här är en genomgång av varför du kan sitta lugnt i båten:
1. Inget “progressionsförbehåll” för nordisk inkomst
I teorin finns något som heter progressionsförbehåll, vilket innebär att utländsk inkomst räknas med för att höja skattesatsen på den svenska inkomsten. Men, Sverige tillämpar sedan länge inte detta för inkomster från Danmark (eller övriga Norden) för privatpersoner som bor i Sverige.
Din danska lön och din svenska lön hamnar i två helt separata “hinkar”:
Den svenska hinken: Beskattas enbart baserat på vad du tjänat i Sverige (jan–apr).
Den danska hinken: Beskattas enbart i Danmark (maj–dec).
2. Varför du får pengar tillbaka
Eftersom hinkarna är separata uppstår en intressant effekt för din svenska skatt:
Tabellskatten drogs för högt: Din svenska arbetsgivare drog skatt som om du skulle tjäna din höga lön under hela året. De räknade alltså med att du skulle hamna över brytpunkten för statlig skatt och drog cirka 50 % marginalskatt på den översta delen av din månadslön.
Verkligheten hann ifatt: Din totala årsinkomst i Sverige blev dock bara summan av dina fyra månader (jan–apr). Den summan (4 x ~60k = ~240k SEK) ligger långt under brytpunkten för statlig skatt (som ligger på ca 600 000 SEK).
Resultat: Du har i praktiken betalat statlig skatt på en del av din lön under våren, trots att din totala svenska årsinkomst inte kvalificerar för det. Skatteverket kommer därför betala tillbaka den överskjutande skatten till dig.
3. Det nya Öresundsavtalet (från 2025)
Eftersom du började i maj 2025 omfattas du av det nya Öresundsavtalet. Det gör det enklare för dig:
Du behöver inte längre ansöka om skattebefrielse i Sverige för den danska lönen.
Om du jobbar mer än hälften av tiden i Danmark under en tremånadersperiod beskattas all lön i Danmark, även om du jobbar lite hemifrån i Sverige (vissa villkor gäller, men det är generösare än förr).
Vad du behöver göra
När det är dags att deklarera (våren 2026):
Deklarera den svenska inkomsten som vanligt (den brukar vara förifylld).
Upplys om den danska inkomsten under “Övriga upplysningar”. Ange att du har arbetat i Danmark, betalat skatt där enligt Öresundsavtalet och att inkomsten ska undantas från beskattning i Sverige (exemption).
Kontrollera Danmark: Se till att din danska årsopgørelse stämmer. Eftersom du bara jobbat delår i Danmark kan du ibland få välja “helårsomräkning” där för att få fullt personfradrag (grundavdrag), vilket kan ge en slant tillbaka även därifrån.
Sammanfattningsvis: Du har i praktiken haft ett “ofrivilligt sparande” hos Skatteverket under dina första fyra månader förra året.”
