Låt mig utveckla ämnet lite. Staten kommer inte att sitta på rumpan och vänta på att tvingas betala ut en massa miljarder.
För cirka 30 år sedan köpte den det huvudsakligen statliga Nordea Gota Bank för 1 kr. När Staten så småningom sålde sina aktier visade det sig att man gjort en riktigt bra affär. Något liknande skulle kunna hända även i nutid.
Säg rent teoretiskt att SHB med sin stora utlåning till bostäder kommer i svårigheter. Ett scenario kan då vara att SBAB tar över SHB. Bara att en statligt ägd bank sitter på den enorma bostadsobligationsportföljen kommer att lugna marknaden.
Precis som varför alla andra företag inte är statliga. Privata företag fungerar oftast mycket bättre. Om inte annat, vilka låneräntor tror du att vi hade haft utan konkurrens?
Just bolån har staten varit rätt kraftigt inblandad i under delar av 1900-talet, och det ledde oftast inte till skyhöga räntor, snarare tvärtom. Under en stor del av efterkrigstiden och i alla fall en bit in på 70-talet var lån för egnahem mycket fördelaktiga, till och med delvis räntefria under miljonprogrammets dagar. Folk associerar ju miljonprogrammet med betongförorter, men faktum är att typ en tredjedel av den där miljonen bostäder var enfamiljshus.
Detta kostade naturligtvis staten en del pengar (den största delen av miljonprogrammets lån var i princip subventionsfria, men egnahemslånen var ett undantag), men jag har svårt att se varför dagens lösning med ränteavdraget skulle vara bättre - istället för att subventionera medborgarna subventionerar man bankerna, vilket känns rätt tveksamt.
Det tror jag! Efter att ha sett statlig verksamhet i ej konkurrensutsatta brancher, så är jag fullständigt övertygad om detta.
Just nu ligger väl marginalen på bolån runt 0,8 procent, vilket är lågt. Det är ju en stor organisation som skall dras rumt. Speciellt i Sverige fär mycket av kapitalet skall handlas uapp på den internationella kapitalmarknaden tre månader i taget.
Att vi har ett stort räntenetto i Sverige just nu får snarast skyllas på inaktiva konsumenter. Man nöjer sig med storbankernas låga inlåningsräntor i stället för att placera sitt banksparande hos nishbankerna.
Den historieskrivningen stämmer bara delvis och gäller 60-och 70-tal. Subventionerna under 80- och tidigt 90-tal var enorma.
När vi byggde 1981 var räntan runt 10 procent. Vi betalade 4,5 procent. Denna ränta höjdes sedan med 0,5 procent varje år. Mellanskillnaden erhöll vi som räntebidrag. På de 4,5 procenten hade vi då som nu ränteavdrag.
Jag var nog otydlig. Vi leker med tanken att jag får 1000kr i aktieutdelning från aktier i mitt aktiefondkonto. Samtidigt har jag ett bolån på fler miljoner. Kan jag då, utifrån det du tidigare skrev, slippa skatten på aktieutdelningen? Sker detta automatiskt som ränteavdraget elle måste jag själv ansöka?
Jag har lite aktier i af-konto och ett bolån. Om jag uppfattat dig rätt behöver jag inte göra någonting för att vinstskatten ska minska i samband med den årliga aktieutdelningen?