Boprisfallet är nära eller bara skrämskott? (del 1)

… finns det något belägg för någon av inläggen från @Quantifierad ?

T ex, belägg för det här:

Och staten skapar ingen tillväxt, utan snarare permanent lågkonjunktur.

Eller det här:

Dock är det inte så mekanismen med räntestyrning är tänkt. Utan det är att CB skall höja räntan så att näringslivets investeringar blir dyrare, och då drar dom ned på investeringarna. Och dom slutar konkurrera om arbetskraft, och då slutar lönerna stiga. Och när lönerna slutar stiga så behöver inte näringslivet höja priserna pga ökade lönekostnader. Och inflationen saktar ned.

Och det här:

Just det sista fungerar inte riktig i Sverige, då facket tenderar bestämma löneökningarna.

Eller detta:

En sak som på senare tid dykt upp är att man påverkar sparandet. Det ökande globala sparandet har blivit ett “problem” för överhetens konjunkturstyrningsförsök. I och med att folk sparar istället för att konsumera. Det har lett till globala 0-räntor då CB “straffar” sparare med negativa räntor så att de skall bli mer benägna till konsumtion och ökad efterfrågan (och därmed högre inflation). Nu när man i stället vill sänka inflationen så får stigande räntor en mindre straffande effekt på sparande och sparandet ökar och efterfrågan sjunker, och inflationen faller.

Och detta:

Det som fick FED att till slut höja räntan var att Biden-administrationens sanslösa bidrag gjorde att lönerna på enkla jobb drog iväg. Då stiger lönekostnaderna och därmed priserna. Och då har man inhemskt skapat inflation. Och startat en löne-inflationsspiral.

Jag säger inte att @Quantifierad har fel. Jag menar bara på att lite källor och hänvisningar för alla påståenden hade varit nyttigt för tråden.

10 gillningar

Njae, de hade nog kunnat tänka sig att betala mer än 10k/mån, men maxade nog ut lånebeloppet. Med räntor på 1% var det inte den faktiska månadskostnaden som satte stopp, det var max lånebelopp. Nu är det tvärtom.

2 gillningar

Det är sant att månadskostnaderna ökat, men det spelar mindre roll eftersom det som sätter taket är KALP-kalkylen det vill säga bankernas utlåningsgräns. Den har iofs också stramats åt något och är nog mer betydelsefull för de tidigare och eventuellt kommande sjunkande priserna på bostadsmarknaden.

2 gillningar

Trodde vi skulle nå 10k…håller tråden på att krokna?

Tycker DN artiklar om ekonomi är väldigt intressanta. Artiklen är öppen för alla.

Vår stora oro i branschen är att vi får ett nytt 90-talsscenario då stora skaror lämnade branschen samtidigt. Det tog 20 år att återhämta sig från den kompetensflykten

Jaha så lånekarusellen ska fortsätta?

– Vi ser gärna att politiken ser över amorteringskravet, och avskaffar det skärpta kravet som infördes 2018. Sedan behöver ledtiderna i plan- och bygglovsprocessen kortas och kommunerna

1 gillning

Vad menar du?

Artikeln handlar om att Sveriges befolkning uppskattas behöva 67000 nya bostäder per år men prognosen för 2024 är 21000.
Det finns en rädsla för att byggarna kommer lämna landet till fördel för länder med en fungerande bostadsmarknad och vi kommer sakna hem för den arbetskraft vi kommer behöva i framtiden.

1 gillning

Det jag menar på det finns ett önskemål att amorteringskravet ska avskaffas, det blir kontraproduktiv, då jag menar ett lån ska betalas någon gång.

Det vet jag redan, då artiklen är öppen för allmänheten att läsa för.

Hela den globala ekonomin är ju uppbyggd så att allt fler måste låna allt mer annars kraschar hela skiten. Lånekarusellen måste igång igen men jag kommer att sitta på läktaren.

5 gillningar

Aha missade det, sorry.
Men mja de vill ta bort den tredje procentenheten amortering för de som tar stora lån sett till inkomst. Så ner till max 2% från max 3%.

1 gillning

Alltså, jag vet inte hur jag ska förhålla mig till detta. Jag vet inte om medicinen i form av en aldrig avtagande skuld-ökning känns ok. Men finns det inte bostäder så får vi väl komma på andra trångboddare lösningar.

Och det där ständigt ökande behovet av arbetskraft, borde vi inte jobba fram strategier för att klara oss på den arbetskraft som finns tillgänglig? Jag kan inte alltid förstå kommuner som jublar över en ny fabrik, samtidigt som den egna arbetsföra befolkningen inte ens räcker till att bemanna välfärden. Och inte kan man locka dit nya medborgare heller, för det finns varken bostäder, infrastruktur, skolor eller barnomsorg i tillräcklig omfattning. Knepig knut att lösa

1 gillning

Vad gör man när man har belånat och pantsatt all sin framtida livsinkomst? Kan man pantsätta sina biologiska barns framtida livsinkomst?

Härifrån ser det litelitelite ut som en pyramid. Men jag är nog bara trög, det är en ny ekonomi nu

Det gick att bygga och sälja med 10-15% ränta, det kommer byggas igen!
Med 30 års avtagande räntor har bostadspriserna skenat till hysteriska nivåer. Det är mycket luft i priserna, vilket bla inses då byggarna sänker priserna om 700k till 1 miljon utan att blinka. Dags för sänkta bopriser nu. Ni tror väl inte det kostar 2 miljoner att bygga en 3a bostadsrätt? Eller 3 miljoner för en normal villa? Det har varit Klondyke i branchen.

1 gillning

Om “hela skiten kraschar” är det ingen som kan sitta på läktaren längre.

Lite anekdotiskt från mellanstor stad:

  • Sämre objekt säljs men under utropspris och efter längre tid än tidigare.
  • Bra objekt under cirka 6 mkr säljs över utropspris.
  • Premiumobjekt på 7 mkr eller mer blir inte sålda.

Så en väldigt splittrad marknad.

6 gillningar

Frågan är ju var alla vinsterna tog vägen under guldåren, exempelvis:

  1. Vinster till kommunerna som sålde marken.
  2. Vinstmarginaler för byggbolagen.
  3. Vinster för företagen som säljer byggmaterial.
  4. Höga löner till byggarbetarna.

Om priserna på nybyggen ska komma ner måste några punkterna i 1–4 minska. Frågan är vilka punkter?

Intrycket är att byggbolagen kör ett chicken-race. Deras svar är att minska byggandet, istället för att minska byggkostnaderna, så de kan upprätthålla sina marginaler. De hoppas på att behovet av nya bostäder pga exempelvis 100.000+ personer per år via invandring kommer tvinga upp priserna igen.

Frågan är om det bästa botemedlet för att få ner bostadspriserna inte vore att minska invandringen? Om vi gick från 100.000+ personer per år till 0, så skulle efterfrågan på bostäder och därmed priserna minska drastiskt.

2 gillningar

Produktionskostnaden är inte högre än 50000/kvm…
markkostnaden ca en tiondel.
ni ser själva vad det är som står för.ökningen

1 gillning

Absolut. Och arbetslösheten skena. Och lågkonjunkturen nå permafrostnivåer.

Orkar inte läsa alla kommentarer men känns som tråden spårat lite.
Låt oss ta det från början -vågar man köpa ett boende nu eller bör man vänta lite. Kommer bopriserna falla framöver.
Kollar på hemnet och där ligger priserna kvar på 20-21års nivåer, vissa ännu högre (som att mäklaren lägger ut till överpris så att säljaren blir nöjd trots lite mindre. Det är inte så mycket som säljs dock, ligger kvar månad efter månad. Det som säljs säljs billigare än utgångspris men inte mer än ca 5%.
Har budat på några men då 15-20% lägre än utgångspris för några månader sen, ingen som nappat utan ligger fortfarande kvar på hemnet.

3 gillningar

Prisfall eller inte beror mer var i landet man man kollar, även skillnad om man jämför bostadsrätter å villor… De är som folkskrivit att olika prisnivåer även skilljer om de sjunkigt eller öka… Gäller å kolla hur just den marknaden är där man är intresserad…

Mellanstor stad (Borås), letar bostadsrätt. Frustrerande att se hur lägenheterna ligger kvar månad efter månad. Dock kan jag förstå, då jag även vill sälja min lägenhet och kommer inte acceptera vilket pris som helst (har ej lagt ut den till försäljning än). Dock säljer jag hellre billigt om jag samtidigt kan köpa billigt :blush: