De har anseligt mycket högre löner och ett absurt system för bolån.
Jag tänker att det faktiskt är ganska bra att vi har så mycket obundna lån eller lån med kort bindningstid i sverige. Hos oss biter räntehöjningarna på ett helt annat sätt än där man har en högre form av reglering och tvång på mycket långa bindningstider, vilket jag tror kommer få ner inflationen rejält nästa år.
1 gillning
svenska bostadsrätter i själva verket har blivit allt mer undervärderade sedan 2010, till omkring 20 procent i år.
Märkligt påstående då bostadsinflationen sedan dess ligger på 30% och reallönerna runt 10% i samma tidsperiod.
1 gillning
Den gode civilingenjören och professorn i Nationalekonomi, som då och då skrivit om bostadspriser, gör ännu en god insats och uppmärksammar fakta.
En kul sak han skriver är:
“Svensson påpekar att bland annat ECB tidigare har hävdat att svenska bostadsrätter var 55 procent övervärderade under 2021 – den högsta siffran i EU. Men ekonomen menar att de mått som har använts är vilseledande och saknar vetenskapligt stöd.”
Om det var som ECB skriver så skulle ECB då kunna ta och nyproducera BR och sälja. I alla fall så länge de går att sälja till deras överpriser.
Problemet är att ECB då skulle göra massiva förluster. Men en sådan liten detalj har ECB valt att bortse ifrån.
Vidare skriver han:
“Enligt Svensson blir det ett problem när ECB:s och IMF:s felaktiga varningar om en bostadsbubbla påverkar alltifrån den ekonomiska politiken i Sverige till stresstesterna för banker.”
Det har dock det goda med sig att bankerna är överkapitaliserade och banksystemet extremt stabilt.
Blir lite kul när Theden står och säger att dom är förvånade och inte begriper varför bostadspriserna står emot och varför hushållen kan fortsätta spendera som dom gör trots att RB höjt räntan.
Man får hoppas att det inte stannar där utan att dom faktiskt tar och ser över sina modeller och ser till att plocka bort de fel som de haft.
1 gillning
Danmark har dock lite högre BNP/Capita. (Det har Danmark för övrigt alltid haft).
1 gillning
Enligt OECD är löneskatten 35% i Danmark och 42% i Sverige för genomsnittsarbetaren.
Prognoserna för Sverige är 2 år med negativ tillväxt. Inget annat land i EU har så deprimerande prognos.
Därmed kommer en press på RB att sluta jävlas med näringslivet. (Genom att håll hög ränta).
Naturligtvis kunde Regeringen i stället föra tillväxtpolitik. Men det ser vi exakt 0 förekomster av.
(Och med tillväxtpolitik menas minskad skattekvot och mer avregleringar. Dvs ta bort hyresregleringen, ta bort arbetsmarknadslagarna, ta bort kapitalskatterna osv).
1 gillning
Blir lite kul när Theden står och säger att dom är förvånade och inte begriper varför bostadspriserna står emot och varför hushållen kan fortsätta spendera som dom gör trots att RB höjt räntan.
Man får hoppas att det inte stannar där utan att dom faktiskt tar och ser över sina modeller och ser till att plocka bort de fel som de haft.
Finansinspektionen och riksbanken har tidigare lyft problematiken i svensk bostadsmarknad, och de har haft rätt. Jag tror vi varit i ett sämre läge om man inte infört amorteringskraven och/eller sänkt KALP nivån som det var diskussioner om för bara några år sedan.
5 gillningar
Vi kan även sänka ränteavdraget och slopa takbeloppet för fastighetsskatt.
4 gillningar
Det där med att dom har haft rätt skulle du kunna få visa giltigheten i.
Visa alltså. Inte påstå.
Då dubbelbeskattar man ränta. Och det är i stället en skattehöjning.
Och det är en skattehöjning.
Att staten tar mer av BNP för oss närmare Nordkoreansk ekonomiskt politik. Alla som ser Nordkorea som ett föredöme ställer sig naturligtvis bakom.
Men vi som föredrar tillväxt framför misär och stagnation vill se mindre statlig inblandning.
2 gillningar
Låter som en utmärkt idé att brutalt öka den effektiva skatten, det kommer verkligen förbättra tillväxten 
.
Dock håller jag teoretiskt med på längre sikt; ränteavdraget är högst tveksamt, och fastighetsskatt är en relativt bra skatt då den faktiskt även träffar de riktigt rika och inte bara utarmar (övre) medelklassen som de flesta andra skatter gör. Däremot bör dessa skatter användas för att sänka skatten på arbete osv, inte till att göda offentliga sektorn (vilket är garanterat det som kommer hända i praktiken) .
3 gillningar
dom hade ju rätt i att införa amorteringskraven och inte sänka KALP nivån. Eller tror du svensk bostadsmarkand hade varit bättre om man lånat ut till en KALP nivå på 4% och dagens boränta ligger strax under 5%?
Jag tänkte på att sänkt ränteavdraget hade bidraget till att man eventuellt inte behövt höja räntan lika mycket, eftersom det slagit hårdare mot folk direkt istället för att det görs skatteavdrag för stora lån.
3 gillningar
HSB och riksbyggen etc sätter upp bolag som sedan blir föreningar och har de kvar viss förvaltning så lever dessa bolag kvar för att skydda moderbolaget om det skulle bli tvist mellan dem och föreningen som äger fastigheten.
Jag ser att jag är lite otydlig i mitt svar till Rawa ovan. Men poängen med min post var att visa på att det inte är direktägande mellan HSB/Riksbyggen och en förening som konkar påverkar inte HSB bara för att det är en HSB förening.
Är det en ökande trend med avgiftsfritt nu? Jag undrar vad avgiften kan bli sedan? Det vill till att man är >100% säker på att kunna bita ihop i ett antal år om man hoppar på det lockbetet.
Om man är helt säker på en fortsatt stabilt stigande marknad borde man nog slå till?
Skriv in “Avgiftsfritt” som nyckelord (https://www.hemnet.se/till-salu/lagenhet)
Det är ju inte avgiftsfritt, bara att man måste betala avgiften efter en period. Det är ju ett sätt att lura kunden, du kommer alltid behöva betala avgift, även om den första perioden redan är inbakad i priset.
Blir lite som att sälja strumpor för 80kr + 20kr för leverans, eller för 100 kr fast helt fri leverans. Det är ju samma sak.
2 gillningar
Sk avgiftsfritt är verkligen greater foolförsäljning.
Det är verkligen ett sätt att lura köparna eftersom föreningens ekonomi försämras. Kissa i byxan.
Sänk priset, bostadsutvecklare. Och de prissänkningar vi pratar om som matchar marknaden handlar om avgiftsfritt i decennium nu.
1 gillning
Man får väl hoppas att entreprenören betalar motsvarande kostnader istället. Inte att kostnaderna läggs på hög. Däremot brukar det ju i sammanhanget vara rätt lite pengar som den totala rabatten blir av något års avgiftsfrihet.
1 gillning
Ett exempel på ett huspris kostade innan ränteökningarna och efter ränteökningarna
Köpesskilling 7.2 miljoner med en insats på 2 miljoner.
Bolåneräntan då kunde man få 1.5% (eller lägre). Totala lånekostnaden efter ränteavdrag för två personer blev ca 4700 kr i månaden.
Räntan idag ligger på ca 4.7% (grönt bolån SBAB). Totala lånekostnaden ca 15 000 kr i månaden.
Utöver det har man boendekostnader (el, vatten, avfall, försäkring, samtillfällighet och kanske en underhållsfond). Det kanske landar på ca 5000 kr i månaden.
Summan är att innan räntehöjningarna var folk villiga att betala ca 10 tusen kr i månaden för villan. Idag landar månadskostnaden på det dubbla.
Om vi leker med värdena så skulle man behöva köpa villan för 5 miljoner med 2 miljoner i insats för att få samma månadskostnader med stabil bolåneränta på 3% som det var när räntan låg på 1.5%.
2 gillningar
Nu påstår du ju bara igen. Jag bad ju att du skulle visa giltigheten i påståendet. Att du bara repeterar påståendet gör det i praktiken mindre troligt att du har rätt.
Jag tror inte. Jag går på fakta och logik. (En del tyckare, tycker det är skitjobbigt med sådana som jag).
Det finns ett uns av sanning i det. Tar staten mer av folket så har folket mindre. Och staten skapar ingen tillväxt, utan snarare permanent lågkonjunktur. Så att staten tar mer är konjunktursänkande.
Dock är det inte så mekanismen med räntestyrning är tänkt. Utan det är att CB skall höja räntan så att näringslivets investeringar blir dyrare, och då drar dom ned på investeringarna. Och dom slutar konkurrera om arbetskraft, och då slutar lönerna stiga. Och när lönerna slutar stiga så behöver inte näringslivet höja priserna pga ökade lönekostnader. Och inflationen saktar ned.
Just det sista fungerar inte riktig i Sverige, då facket tenderar bestämma löneökningarna.
En sak som på senare tid dykt upp är att man påverkar sparandet. Det ökande globala sparandet har blivit ett “problem” för överhetens konjunkturstyrningsförsök. I och med att folk sparar istället för att konsumera. Det har lett till globala 0-räntor då CB “straffar” sparare med negativa räntor så att de skall bli mer benägna till konsumtion och ökad efterfrågan (och därmed högre inflation). Nu när man i stället vill sänka inflationen så får stigande räntor en mindre straffande effekt på sparande och sparandet ökar och efterfrågan sjunker, och inflationen faller.
Det som många talar om med bostadspriser och så, struntar CB fullkomligt i. Det har ingen inflationspåverkan. Det är snarare ett problem för CB ifall bostadspriser påverkas. Jag förstår inte riktigt hur någon tänker som menar att det skulle ha någon signifikans.
Det som fick FED att till slut höja räntan var att Biden-administrationens sanslösa bidrag gjorde att lönerna på enkla jobb drog iväg. Då stiger lönekostnaderna och därmed priserna. Och då har man inhemskt skapat inflation. Och startat en löne-inflationsspiral.
Bostäder har 0 med saken att göra.
1 gillning
Nu påstår du ju bara igen. Jag bad ju att du skulle visa giltigheten i påståendet. Att du bara repeterar påståendet gör det i praktiken mindre troligt att du har rätt.
Påstående från Theden 16:30 in i pressträffen.
Jag kan även hänvisa till två lobbyister som jobbade för att sänka KALP nivån:
Du gör rätt i att fråga efter hänvisninar för påståenden. Vänligen ge hänvisningar (gärna från en godtrogen källa och inte någon konspirationsteoretiker) på dina påståenden.
1 gillning
Har du belägg för det påståendet? Och menar du att facket då håller lönerna uppe eller nere i relation till dina påståenden ovanför citatet? Och hur ser då den förhandlingsordningen ut mellan parterna?
Jag skulle lika gärna kunna hävda att räntestyrning är tänkt att fungera så att, när räntan på bolånen stiger och boendekostnaderna gröper ur plånboken så slutar hushållen konsumera byggtjänster och mindre nödvändig lyxkonsumtion. Då slutar de företag som ser sjunkande omsättning nyanställa och löneökningar uteblir. Sannolikt samma effekt och mekanism om man fimpar ränteavdragen eller återinför fastighetsskatten. " Och när lönerna slutar stiga så behöver inte näringslivet höja priserna pga ökade lönekostnader. Och inflationen saktar ned." (Som du påstod)
"
3 gillningar