En av kommentararena blogginlägget kopplade till verkligheten: Jag förstår faktiskt inte vad det är du inte får ihop. Om man får belåna sig för 7MSEK har man en årsinkomst på cirka 1.5MSEK. Varför skulle man inte ha råd att betala 30 000kr/mån i ränta om ens månadslön är 130 000 kr?
Och detta är en omständighet som många påtalat för domedagspredikanterna.
Bankerna är väldigt riskaverta och lånar ut ganska lite.
Ska man låna större belopp så kräver bankerna höga inkomster. Och domedagspredikanterna refererar gärna till just stora lånebelopp. Men verkar inte alls kunna ta till sig vilka inkomster som krävs för dessa lån. Och verkar inte kunna ta till sig att de med de stora lånen klarar av räntehöjningar.
Det är inte konstigt att domedagspredikanterna vad gäller bostadspriser fortsätter att ha fel år efter år.
Ja. Ungdomen köper material och arbete (som utförts tidigare). Så det är klart att Ungdomen måste betala. För det ungdomen köper.
Men det jag skriver är att ungdomen inte betalar för alla andras uppgraderingar till dyrare bostäder. De övriga som vill uppgradera måste ha sparat själva.
Det är tom så att om du bara vill flytta till något likvärdigt så måste du ta av ditt sparande.
En nominell prisökning ser staten som en vinst och du behöver ta av ditt sparande för att betala till staten.
Nej, dom måste ha sparat.
Tar vi detta i fasta priser (och stillastående bostadspriser och löner mm) så måste ungdomen ifråga ha sparat ihop mer för att flytta till något dyrare.
Säg att ungdomen drämmer till med något för 1.6 MSEK. Då måste ungdomen ha sparat ihop till dubbla tidigare kontantinsatsen. Dvs 120k → 240k. Och låna det dubbla (om banken går med på det).
Inför du nu stigande priser och löner så måste ungdomen i alla fall spara ihop till detta. Då talar vi om mer än dubbla nominella priset. Den egna bostaden kan ha följt med upp. Men resten måste tas från nysparande. Den bostaden ungdomen avser flytta till har stigit lika mycket (i %). Differensen ökar också om vi har ökande priser. Så vid ökande priser måste den som bor i ägda bostäder spara MER än om priser och löner stod still.
Lägger ungdomen inte till något nysparande så blir det istället ett nedbyte (om det nu går att hitta något sådant i det här fallet).
Och det är ju det som sannolikt kräver inkomst från arbete. Så om inte dagen 18 % ungdomsarbetslöshet är toppnotering för kommande 3-4 år så tycker jag det ser ut som om det skulle kunna påverka förmågan att bjuda på nästa objekt för 1.6 miljoner.
Hur många känner du till de senaste åren som sålt utan vinst+uppskov utan istället sparat ihop hela kontantinsatsen till nästa, dyrare objekt? Jag vet ingen
Ja sen gör han ett annat misstag, han tror att alla kör 85% belåning, han förstår inte att svenskar är bland det rikaste och vackraste folket i hela världen.
Ungdomsarbetslöshet är hög därför att det är så många ungdomar som inte ingår i arbetskraften. Alla som går i gymnasiet, Universitets/högskola eller någon annan utbildning ingår inte i arbetskraften. Tittar du på hur stor andel ungdomar som är arbetslösa i relation till antalet ungdomar är det inte så högt.
Sedan är för all del arbetslösheten onödigt hög i Sverige. Med en fri arbetsmarknaden hade den varit nere på 3%. Och väsentligen bara bestått av korttidsarbetslöshet. Men det är en annan diskussion.
Ungdomar är mer adaptiva än vad många kommer ihåg. På 80-talet kommer jag ihåg att ungdomar hyrde ett sängplats och del i rum i London. Viljan att bo där var stor. Men inkomsterna för att betala för sig var något begränsade.
Så blir det väl här också om betalförmågan tryter.
Men om betalförmågan är låg så blir det ingen nyproduktion.
Den enda jag känner till den typen av detaljer som sålt är jag själv. Och jag kommer betala skatten från sparande.
Säg att ungdomen skjuter upp skatten, men inte tillför något eget sparande. Det som då händer är att Ungdomen bara kan flytta till marginellt billigare boende som bäst. (Jag antar viss mäklarkostnad och flyttkostnad).
De bostäder man flyttar till stiger lika mycket som den man äger. Ska ungdomen byta upp sig så måste skillnaden komma från eget sparande.
Alla i din “pyramid” måste spara om de vill uppåt. Annars blir det nedåt vid varje flytt.
(Sedan innebär uppskov en viss risk i att politikerna ändrar sig och tar ut ränta. Skulle Noshi och Åkesson driva det skulle deras väljare jubla. Och Ulf Kristersson verkar ju gå med på vilken vänsterpolitik som helst bara för att få vara statsminister. Jag skulle i alla fall inte vilja sitta med att stort uppskov. Vet inte om banker begränsar maxlån om man har uppskov sedan tidigare. Men det skulle jag väl tro i alla fall).
Borde inte arbetslösheten beräknat vara lägre med det resonemanget? Man kan inte vara arbetslös om man inte ingår i arbetskraften. Så om många inte räknas in så borde procentandelen av de som ingår i arbetskraften men inte har arbete vara lägre?
Så 18 % är arbetslösheten bland dem som ingår i arbetskraften och tex inte studerar.
Att säga att den totala andelen är låg eftersom många inte räknas in pga studier blir lika relevant som att säga att arbetslösheten är låg bland alla mellan 64 och 99 år
Om det är säg 1% av unga i gymnasieålder som inte går gymnasiet. Och alla är arbetslösa, så blir ungdomsarbetslösheten 100% i den ålderskohorten. Men av totalen är det 1% som är arbetslösa.
Men den presenterade siffran du läser om i media, är den som motsvarar 100% i exemplet ovan.
Att det är 1% av ungdomarna som är arbetslösa skulle jag säga är mer relevant än att säga att den är 100%. För den oinsatte låter 100% som en katastrof. Och på samma sätt är 1% inget att höja på ögonbrynen över.
För de som jobbar med arbetslöshetsstatistik så är det relevant med andelen arbetslösa i arbetskraften. Men dom vet vad det betyder och blir inte hysteriska.
Inget hysteriskt över det, och det går att förstå. Detsamma gäller andra åldersgrupper. Jag läste en 4-årig utbildning när jag var 35 och ingick då inte i arbetskraften och var inte arbetslös. Detsamma gäller grannen här som har 100% aktivitetsersättning.
Frågan är om 1%-siffran i ditt resonemang är relevant för bostadsmarknaden eftersom studenten sannolikt inte heller får bolån. 18% är högt, men kanske inte så alarmerande. Det tar tid att välja utbildning eller hitta sin nisch på arbetsmarknaden. Liksom det är sist in först ut som gäller och snabbast drabbar ungdomar.
Men det är fortfarande 18% av dem som potentiellt skulle kunna köpa de små lägenheter längst ner i flyttkedjorna som nu sannolikt inte kan få bolån…eller kan spara till kontantinsats. Och det borde påverka om den siffran är högre eller lägre.
Belåningsgraden för nya bolånetagare 2022 var i genomsnitt 65 procent, vilket var
ungefär samma som föregående år.
Domedagsprofeterna brukar av okänd anledning ( ) använda 85% i sina räkneexempel, men i verkligheten är alltså genomsnittet 65%. Så en lgh på 10 mille blir alltså 6.5 miljoner i lån, eller 19 tkr i ränta (5% + ränteavdrag) + 5.4 tkr i amortering = 24.4 tkr i månaden. Det är förvisso fortfarande en del pengar, men som @Quantifierad påpekade så har de som får låna 6.5 mille bra inkomst; att betala 24 tkr i månaden är ingen ko på isen när man får in 80 netto.
De exempel jag känner till så har tillskottet från eget sparande varit högst marginellt, detsamma gäller vad som faktiskt amorterats. Tillskottet har kommit från att man sålt bostaden för mer än den köptes för, vilket i sin tur flerdubblat kontantinsatsen som kan puttas in. Så med större kontantinsats kan man låna mer innan man passerar 85%, förutsatt att skuldkvotstaket (4.5) inte passeras.
Och för att de skulle kunna sälja för mer än de gav så måste en köpare ha varit tvungen att ta ett större lån än vad de gjorde för ett par år sedan (såvida det inte var arv e.d.)
Det är många som inte förstår att det handlar om andelen av arbetskraften, och att just ungdomsarbetslöshet tenderar att vara hög. Kan vara vettigt att förklara det då och då.
För äldre stämmer arbetskraften med antalet i ålderskohorten bättre. Så där är skillnaden inte lika drastisk.
Studenter får inte låna. Banker kräver inkomst för lån.
Det är först när dom får inkomst som det kan bli aktuellt med lån. Och då sitter dom med huvudverken med kontantinsats.
Och HR kommer dom inte över pga hyresregleringen. Dom har faktiskt ganska goda skäl att säga att staten jävlas med dom. Ändå är det ganska lite gråtjämmer från dom.
Det var inte lika eländigt förr. Då skapade inte facket lika stor arbetslöshet. Men det var ganska illa. Jag kommer ihåg de från min grundskoleklass. De fick beredskaps jobb i 6 mån medan de återkvalade in sig i akassa. Sedan gick dom på akassa tills dom var utförsäkrade. Och så repeat.
Ren idioti enligt min uppfattning. Mycket bättre då med fri arbetsmarknad. Så har alla jobb hela tiden. Och kan söka bättre jobb när dom lärt sig leverera mer värde.
Så det är ungefär lika illa hela tiden med ungdomsarbetslöshet. Dom har hela tiden det talats om bubbla haft problem att köpa första bostaden. Det är nog ingen nämnvärd förändring där.
Jag är väl domedagsprofet då. Men jag tror inte att de med top 10% inkomst eller lån kommer att drabbas först eller särskilt hårt. Det börjar mer som en skakning på nedre däck, då de som behöver fylla på mer lånat kapital längst ner i bostadskarriärkedjorna antingen inte vill, kan eller får möjlighet att gör det. Sedan återstår att se om det når särskilt högt eller om det är mittsegmentet som tar mest stryk?
Sedan vet jag inte om en lägre skuldsatt ungdomsgeneration låter som en domedag eller inte. Så epitetet domedagsprofet eller inte beror på vilken position man sitter i när man etiketterar andra.
Det är absolut fler ungdomar som köper med högre belåningsgrad (gissar jag), men dessa ungdomar är inte de som köper de prestigeboenden för 10+ miljoner som gärna används som skräckexempel för hur bostadsmarknaden kommer krascha. Men det är ju inte så kul att räkna på utgifterna för en bostadsrätt på 2 mille, då 5 tkr ränta och 4 tkr amortering inte låter lika läskigt.
Hm, jag tror det kan vara en ide med ett konkret exempel.
Låt oss ta nämna bostad ovan. Och en som ungdomen kan tänkas vilja uppgradera till i framtiden.
BR1: Pris 800 kSEK.
BR2: Pris 1600 kSEK.
För att kunna köpa BR2 redan från start kräver att ungdomen langar upp 800 kSEK till. Låt oss säga att det inte riktigt går. Utan man startar med BR1
Nu går tiden och priserna har ökat med 20%.
BR1: Pris 960 kSEK.
BR2: Pris 1920 kSEK.
Säljer ungdomen nu och går på uppskov och betalar säg 30 k för mäklare och flyttar helt själv. Då kan ungdomen köpa något nytt för 930 k. Dvs något “sämre” än vad denne redan hade.
Vill ungdomen köpa BR2 nu så måste denna langa upp ytterligare 990kSEK via lån och eget sparande. (Och sitta på en skuld på uppskovet).
Mer att betala för BR2 var på 800 kSEK tidigare, och har nu blivit mer att betala på 990 kSEK.
Jag får envisas med att man åker på att ta av sitt sparande för att byta upp sig. Vilket detta enkla exempel visar.
(Och man tvingas ta av sitt sparande även för att byta till likvärdigt. Alternativt att låna mer).
Om vi då inte tänker kontantköp utan slänger på max belåningsgrad på 85% i båda exemplen? Kan ungdomeb då köpa för 20% mer eller kan hen gå ännu högre?
Jag ser också att ingen egentligen tjänar på uppgång, förutom staten (skatt) och banken…och mäklarna.
Och möjligen de som får möjlighet att cascha ut vinsten.
Men ändå bygger tilltrons, uppgångens och kreditvärdenas stabilitet på fortsatt uppgång och större lånestock.
) använda 85% i sina räkneexempel, men i verkligheten är alltså genomsnittet 65%. Så en lgh på 10 mille blir alltså 6.5 miljoner i lån, eller 19 tkr i ränta (5% + ränteavdrag) + 5.4 tkr i amortering = 24.4 tkr i månaden. Det är förvisso fortfarande en del pengar, men som 
//Arre