Hej!
Har nyligen fått en ny tjänst med mer ansvar och således högre lön på min befintliga arbetsplats. Har höjt min lön med över 10 000:- och landar nu in på 57000:- jag funderar nu på om jag borde löneväxla, hur mycket samt hur alternativen ser ut, investera redan skattade pengar etc?
Kort bakgrund:
Har en delvis investerad (håhåjaja) förmögenhet på flertalet miljoner. Äger 50% av en obelånad bostadsrätt värderad till ca 10 miljoner och har inga skulder. Inte heller studieskulder. Dvs jag skulle kunna göra fire nu men vill inte.
Jag har innan denna förmögenhet träffade mig varit tämligen ointresserad av ekonomi. Nu är jag tvungen och tycker inte det är särskilt kul om jag ska vara ärlig. Ger mig mest ångest.
Hursom. Löneväxla eller inte?
Jag vill gärna höra vad ni tänker. Fipplade runt med min pension lite och konstaterade att en löneväxling på 3000:- skulle kunna vara en bra början.
En tanke hos mig är att jag från 65 ska kunna låta mina barn på då ca 30 år (2st) få förskott på arv för bostadsköp och ekonomisk trygghet. Och att jag ska huvudsakligen leva på min pension.
Jag har i dagsläget 1650 000 intjänat varav 450 000 är tjänstepension. Estimerad pension med givna inställningar blir ca 34 k i månaden om jag går vid 65. En Löneväxling på 3000:-/mån ger 38-395000kr i månaden.
Generellt är löneväxling mest förmånligt om du inte redan kommer att betala statlig skatt på din pension enligt prognosen. Med 57k lön ligger du troligen precis i intervallet där löneväxling skulle vara mest förmånligt (under brytpunkten för statlig skatt ska man aldrig löneväxla och om man tjänar så mycket att man även utan löneväxling hamnar över brytpunkten under pensionen är det inte så förmånligt heller).
Löneväxling innebär att du får mindre ersättning när du förlora jobb, ta föräldraledig eller blir sjuk eftersom det beräknas på din bruttolön efter löneväxling, men baserat på ditt kapital behöver du kanske inte denna säkerheten.
Så länge du inte riskerar att hamna över brytpunkten som pensionär skulle jag löneväxlat ned till brytpunkten där Allmännpension upphör att betalas in. Dvs runt 50000kr
Ersättningen från a-kassa och inkomstförsäkring baseras på din bruttolön efter löneväxling. Om du till exempel har 60 000 i lön och löneväxla 10 000 i månaden så har du 50 000 bruttolön efter löneväxling och om du förlora jobbet kommer din ersättning (till ex. ca. 80%) baseras på 50 000.
Nä det stämmer inte. Maxgränsen för föräldrapenning och sjukersättning är längre än gränsen för statlig skatt. Så inget du behöver tänka på vid din löneväxling.
Kan vara så för de statliga ersättningar, men ofta finns det tillägg via kollektivavtal som är obegränsat eller har mycket högre tak.
Från en rapport från Alecta:
När man löneväxlar är det inte bara inkomsten som sänks. Många anställda har via facket en inkomstförsäkring, som kompletterar a-kassan i högre lönelägen. Ersättningen som försäkringen ger vid arbetslöshet grundas också på den utbetalda lönen, vilket betyder att löneväxling sänker ersättningen från inkomstförsäkringen. Skulle man råka ut för en långvarig sjukskrivning minskar också sjukpensionen som ingår i tjänstepensionspaketet och som kompletterar sjukpenningen från Försäkringskassan. Om vi utgår från att den anställda fortfarande har en lön efter växling, som ligger över taket i socialförsäkringen, påverkas inte sjukpenningen från staten, men en sänkning av den kollektivavtalade sjukpensionen kan innebära ett kännbart inkomstbortfall.
Därför erbjuder en del försäkringsbolag kompletterande sjukförsäkring och premiebefrielse för den som löneväxlar. Försäkringar är inte gratis och om inte arbetsgivaren står för kostnaden dras den från den anställdas löneväxlingssparande. Då blir också fördelen med att löneväxla något mindre, eftersom alternativet är att spara själv av nettolönen – och då behålla den högre ersättningsnivån i den kollektivavtalade sjukpensionen. Utöver lön och pension utgår även andra förmåner från arbetsgivaren, till exempel sjuklön, föräldralön och bonus. Om dessa förmåner baseras på lön efter växling innebär det nackdelar.
Ja, så är det ju. Men hur är det med eventuella försäkringspaket i kollektivavtal som ger 80% även på högre nivåer? Det bör väl gå jämt ut då premiebefrielse- och sjukförsäkringen tar hänsyn till löneväxlingen?
Tänkte också att det kan vara värt att ta ett möte med oberoende finansiell rådgivare, framför allt om situationen känns ångestskapande. Det kostar några tusenlappar men det lär det vara värt för dig så du känner ett lugn att du tar rätt beslut…
Jag skulle helt klart löneväxlat. Gillar inte skatt man kan slippa.
Skön känsla att med all sannolikhet slippa skatta bort 20% i onödig statlig skatt som pensionär när inkomsterna är lägre än statsskattegränsen. Dessutom finns en uppsida på ca 5 % lägre löneavgifter som många arbetsgivare låter arbetstagaren få kompensation för. Dvs rejält lönsamt. Man får dessutom ofta placera pengarna förmånligt för tillväxt.
När du framöver (när barnen flyttat hemifrån senast kanske) OCH du rimligen har ännu högre lön skulle jag gasa på löneväxlingen klart mer. Jag löneväxlade >10.000 Sek per månad från ca 55 års ålder. Mest i mitt fall eftersom jag vill gå ett par år drygt i förtid och inte få lägre pension.
Målet kan vara exempelvis statsskattegränsen i pension fram till 80 års ålder minst för den maximalt skatteoptimerande.
Inte osannolikt att du slipper! löneväxla mycket om du får bra löneutveckling och placerar tjänstepensionen du får då väl och du väljer att arbeta fullt till riktåldern. Håll koll med minpension.se.
Är hemma sjuk men ska kolla på villkoren för löneväxling när jag är tillbaka.
En annan fråga. Vi kan köpa och sälja semesterdagar på mitt jobb. En sak som slog mig är att det är tid jag gärna skulle vilja utnyttja med mina fortfarande ganska små barn. Eller till återhämtning pga ganska krävande små barn som inte alltid sover så bra och krävande jobb.
Ngn som har erfarenhet av att köpa och sälja semesterdagar?
OM inbetald normal tjänstepension påverkas av löneväxlingen är en viktig fråga.
Det man vill är förstås att den inte minskas pga löneväxlingen. Den arbetsgivare jag hade minskade inte på den. Det är inte alls rimligt att dom gör det. Löneväxlingen kostar inte arbetsgivaren något extra.
Jag har inte jobbat på något företag med Kollektivavtal senaste 20+ åren.
7,5 inkomstbasbelopp är den gräns då avsättningen till statlig pension upphör och istället går dina inbetalade pengar över den lönen per kalenderår i “svarta skattehålet”. Företaget betalar om det är anslutet till ITP för att kompensera då in ( även vanligt för företag utan kollektivavtal) härad 30% av överskjutande lön. ( 30% ) mer än kompenserar om man skulle ha hög lön stor del av yrkeslivet men många har högst lön kanske sista 10 åren av sitt arbetsliv. Det betyder att man får ett lite mindre steg neråt i inkomst som pensionär än man annars skulle fått.
Numera är alla tjänstepensioner vad jag vet premiebestämda för alla som födda efter ca 1979. Kallas ITP1 om företaget är kollektivanslutet.
De allra flesta företag jag arbetat för utan kollektivavtal erbjuder en “look alike” till ITP1. Där jag jobbat har upplägget ibland ändrats då ny upphandling gjorts etc. Krävt skinn på näsan och en del opartiska råd för att man skall ha mod att strunta i alla “goda råd” man får om riktigt dåliga fonder etc och Sk rådgivning( = försäljning) som man dessutom ofta får betala för. Brukar gå att navigera hyfsat OK men man får en del slattar pension här och där när bolag byts vilket trasslar till översikten en hel del. Jag har totalt 10 pensioner att fippla med.
Beror på vad du vill uppnå men många småbarnsföräldrar skulle nog välja mer ledig tid snarare än ökad pension. Båda innebär en växling av lön mot något annat så lönen sjunker med allt vad det innebär.
Som förälder till barn under 8 år har du dessutom en laglig rätt att gå ner i arbetstid ner till 75 %, vilket också är en variant av växling av lön mot ledig tid. Du kan tex vara ledig en dag i veckan och på så sätt få ett helt gäng extra lediga dagar, eller jobba sex- eller sjutimmarsdagar. På många jobb finns dessutom samma möjlighet ända upp till barnet blir 12.
Det finns ingen direkt koppling till hur hög lön man har men många skulle nog resonera som så att nyttan med att gå ner i arbetstid är större om man betalar statlig skatt, eftersom skattetrycket sjunker drastiskt när man går ner i lön och man på så sätt kan få fler procent ledigt för en viss procents lönenedgång. Att gå ner 75 % i tid ger inte 75 % av lönen utan mer. Dessutom gäller många brytpunkter bara upp till ungefär gränsen för statlig skatt vilket förstärket denna effekt ytterligare.