Jag har en liten fundering kring hur jag bör tänka på min nettoförmögenhet, särskilt efter att ha bekantat mig med modellen för rikedomstrappan. Tidigare har jag främst fokuserat på det kapital jag har sparat eller investerat på börsen, men enligt den här modellen bör man ta hänsyn till hela sin nettoförmögenhet, alltså även pensioner, bostad och andra tillgångar minus skulder.
Det får mig att fundera på hur man bör tänka kring allokering. Om jag tidigare har tillämpat en 60/40-fördelning (aktier/räntor) enbart på börsinvesteringar och tjänstepension, bör den strategin justeras när hela nettoförmögenheten inkluderas?
Så här ser min nuvarande fördelning ut, efter avdrag för skulder:
Bostad: 10%
Inkomstpension: 25%
Premiepension: 10%
Tjänstepension: 25%
Privat sparande: 30%
Min plan är att gå i pension några år tidigare än normalt, vilket gör att inkomstpensionen snart blir en stabil grund, en slags garanti som ger trygghet oavsett marknadens utveckling.
Frågan är då: Hur bör jag tänka kring 60/40-allokeringen? Tidigare har jag tillämpat den på tjänstepensionen och det privata sparandet, vilket tillsammans utgör 55% av min totala nettoförmögenhet. Men om inkomstpensionen (25%) betraktas som en trygg komponent, liknande räntor eller obligationer, borde den kanske också räknas in i den “säkra” delen?
Tänker jag fel här, eller är det rimligt att justera allokeringen utifrån hela förmögenheten?
Problemet jag har med att räkna in vissa delar är att jag inte kan ombalansera till/från dem, och då vet jag inte riktigt hur jag ska tänka.
Är dock den del man inte kan ombalansera till/från bara en delmängd i sin ombalanseringskategori, så kan man ombalansera med den flyttbara delen i den kategorin, men det kan ändå bli knasigt fram till dess att den orörliga delen frigös.
T ex att man får slut på pengar innan pensionen löser ut, för att de ombalanserbara delarna är slut innan pensionsdatumet.
Det här kan hända med tjänstepensionen med. Jag har en del faktorinvesteringar i mina tjänstepensioner för att de är billigare där, men de borde också växa snabbare än räntepapprena jag har i min ISK. Så risken är att jag förbrukar ner räntepappren i uttagsfasen, men inte än kommer åt tjänstepensionen där det finns massa pengar som växt snabbare pga annat tillväxtslag.
Därför lägger jag en lagom blandning av tillgångsslag i de konton som jag kan komma åt först senare i livet, så att de inte ska växa ifrån de delar jag kan komma åt nu (ISK). Sedan ombalanserar jag enbart i min ISK, men räknar med tillgångarna i alla andra konton när jag räknar hur stor varje ombalanseringskategori är.
Ens “kapital/förmögenhet” består av många olika delar.
Vissa delar är bundna i fysiskt ägande=bostad, andra i tid=pension ytterligare andra helt fritt att förändra.
Sen svänger/varierar värdet på de olika tillgångarna över tid vilket också är helt normalt.
Likviditets-avvägning gör också att man behöver se till att det kapital man behöver över tid inte sitter fast/bundet på fel sätt vid fel tidpunkt varför det även behöver finnas en slags buffertänk omkring tillgänglig likviditet. (Obs att det innebär inte automatiskt sparkonto utan bara att det är tillgångar som kan säljas för att skapa likviditet)
Tänker man så blir det naturligt att kanske våga ta lite mer risk/placering med vissa delar än man tidigare gjort när man t ex bara tittar på sitt sparande som finns i sitt ISK.
OBS, OBS, OBS! Då behöver man också inse att en börsnedgång på ens ISK samtidigt ger en nedgång i pensionskapital och säkert då också en nedgång i bostadsvärdet. Så det totala kapitalet minskar rejält snabbt när det väl går nedåt i samhället och tvärs om. Dvs det kommer svänga mycket i kronor när man väger ihop allt.
Det är ju därför jag också mer och mer tänker, hoppas någon på staten som designade pensionssystemet fick en fredagskaka. Det är ganska genomtänkt med en stor bulk inkomstpension som är mer eller mindre en ränta.
Inom familjen sammanställer vi allt kapital i dess olika former (bostad, pensioner, ISK etc) och hur dessa är investerade (uppdelat på kort/lång ränta, aktier, guld som vi också har). Tex betraktar vi inkomstpension och bostad som lång ränta för att kunna sammanställa totalen.
Då kan man se dels hur de olika delarna är investerade och hur det ser ut på totalen. Då blir det också ganska lätt att se var man kan skruva för att öka/sänka risken på totalen.
Såklart måste man tänka på så man inte ökar risken för mycket på kapital som behövs i närtid vilket skulle kunna drabbas av en krasch. Alltså likviditets aspekten som blir viktig när man närmar sig uttag/pension/FIRE och för målsparande.
Jag skulle tro att de flesta nog kan ha svårt att komma över 50% aktier på totalen men det beror ju mycket på hur ens kapital ser ut mht hur tungt man ligger i bostad (borträknat lån), inkomstpension och TJP i trad lösning (som typiskt är 40-60% aktier). Kanske det t.o.m. är en rimlig nivå på lång sikt.
Ja det tycker jag ju såklart då Det är en approximation för bokapital och inkomstpension men jag tänker att det är en ok tradeoff för att kunna räkna samman en totalbild
10% är alltså nettoförmögenheten i bostaden, dvs kontantinsatsen?
Egentligen så borde man inte dra av skulderna utan istället se sina tillgångar som en stor portfölj som ska vara balanserad i risk och likviditet.
Om du har en bostad med 75% belåningsgrad värd 1 miljon, samt har 1 miljon i fonder så har du inte en 80/20 portfölj, du har en 50/50 portfölj belånad till 40%.
Ja, det är nettoförmögenheten. Skulle inte kalla det kontantinsatsen då det känns som något helt annat även om det rent tekniskt stämmer.
För mig blir det ett mycket mer komplext sätt att se på det hela. Jag utgick från resonemanget och uträkningen rörande rikedomstrappan vilket för mig har underlättat en hel del.
Håller med, men vissa förstår bättre vad man menar om man säger kontantinsats.
Intressant, för mig blev det mycket enklare när jag började tänka i bara tillgångar och skulder. Hur mycket min totala portfölj eller nettoförmögenhet ökar eller minskar beror ju på vad jag äger, inte hur jag äger det.
Sen är hur:et också viktigt, men frånkopplat resten.
Bostad: 10%
Inkomstpension: 25%
Premiepension: 10%
Tjänstepension: 25%
Privat sparande: 30%
Kan inte betonas nog.
Det är en approximation för bokapital och inkomstpension men jag tänker att det är en ok tradeoff för att kunna räkna samman en totalbild 