Sparkvoten är om möjligt något mer spartansk än vanligt. Men inte pga inflationen här och nu utan pga worst case scenarion för boräntor som spelas upp i huvudet.
Har bunden ränta dock men den tar ju slut så småningom. Räknar kallt med att jag möter 3 gånger så hög ränta då, 2024 
Sedan vet man aldrig om det blir dags för husköp mitt i ett högränteklimat ovanpå det!
Har man ett antal barn så känns 10% dyrare mat lika illa som dubblad ränta. Jag är glad om maten bara går upp 10% per år.
Jag hade gärna gjort lite billigare och smartare val i vardagen men då det än så länge inte riktigt behövs så blir det inte av. Dessutom måste man få med resten av familjen på det också för att det skall kännas meningsfullt och där är det svårt. Jag orkar inte riktigt vara den som skall försöka spara och vara smart och så struntar de andra i det och bara kör på.
Man undrar dock lite när gränsen kommer då man faktiskt måste anpassa sig för att uppfattas som relativt vettig i samhället. Man vill ju inte gärna kör bil till jobbet om bensinen kostar 50kr/litern. Även om man skulle ha råd så får man nog ses som relativt dum om man gör det då. Och att uppfattas som dum och korkad är värre än att vara fattig i dagens samhälle 
Inte ändrat nåt. Hittills så har prishöjningar inte slagit märkbart mot hushållets “varukorg”.
Vi äger inte bil (men jag har en rejäl övervikt i oljeaktier) och elpriser slår inte hårt mot oss heller.
Snusprishöjning skulle dock slå hårt mot mig 
TLDR: I princip nej.
Levde prisvärt redan, och fortsätter med det. T ex mycket ägg och kött då det fortfarande är bland det absolut billigaste sett till näring och hälsa per krona.
Fortsätter att köpa kvalitet i allt, och låter bli överkonsumtion.
Har börjat med ordentlig ecodriving igen, skönt för både plånboken och miljön. Och inte minst själen - det är ju en slags mindfulness!
Jag förstår hur du menar och det beror förstås på vilka förutsättningar man har.
Personligen skulle jag känna mig mycket mera dum om jag lade flera timmar extra på att åka kollektivt till jobbet istället för att åka bil även om bensinen kostade 50 kronor litern!
Det beror ju såklart på lånets storlek, men säg två barn och en typisk tremiljonervilla belånad till 2/3. Då får man ha mycket mental bokföring för att tycka att maten är det mindre bekymret.
Innan hösten betraktade jag 15k på ICA, 3k på elen och 1.5k på räntan som “normalt”.
Inte för mig att döma vad andra lägger på mat i månaden, men 15k låter aningen för mycket. Känns som att där borde finnas utrymme för att spara lite med små förändringar.
Min livsstil har förändrats till det sämre med utgifter. Jag äter ute mer nu när jag inte längre isolerar mig. Jag försöker anstränga mig mer för att köpa färska ingredienser att laga mat med istället för frysta måltider eller hämtmat.
10% borde vara “lätt” att spara. Då har vi kompenserat en dubblad ränta.
Då förstår jag dig. Men från 15 till 16,5k i månaden är inte så extremt och inte heller räntan från 1,5 till 3k. Men jag gissar att ni har fler än två barn då. En vanlig Svenssonfamilj som kanske ligger på 10k i mat ligger nog på 2,5k i räntor. Då snackar vi 1k resp 2,5k i mitt exempel. Bor man med lån på fyra mille går dubbleringen från 5k till 10k etc.
Poängen är väl oavsett att förändringen på räntorna kan bli extrem för många.
Har man inga marginaler så är alla kostnadsökningar besvärliga. Räntor eller annat. Men frågan är om inte den stora risken är att förlora inkomsten eller separation.
De högbelånade jag pratat med tycks ju alla amortera 10-15k pga tvång. Min prognos: blir läget minsta kärvt för fler än ett fåtal kommer staten rädda de överbelånade via regeländringar.
Du har säkert rätt. Man kan ju justera amorteringskravet el dyl (vilket jag tycker vore helt fel).
Visst kvittar det vad det är som går upp 1500, men ha man då som du nämner 15k i räntor och tvångsamortering är man nog inte särskilt road av att hamna på 25-30k.
Vi får se vad som sker. Jag hoppas höjningarna sker, men varsamt, eftersom ingen gick på den linje jag förespråkar: Långsamt utfasade ränteavdrag.
Pandemin har haft större inverkan på mitt shoppingbeteende än höjda priser än så länge. Har blivit bättre på att avstå, vänta och att inte exponeras för skräp överallt har, bokstavligen, varit guld värt.
Jag försöker handla mer sällan, ha en plan för vad jag tänkt äta så allt går åt och eftersom jag aktivt otrivs på en full lunchrestaurang numera försöker jag oftare ha matlåda när jag ska till kontoret.
Att ha mer tid hemma gör också det lättare med bättre val, mer gröt och färre mackor.
Det som matpriserna påverkat är väl just saker som lax och färska grönsaker, det köps inte på rutin på samma sätt, utan bara när jag ska ha det till något inplanerat.
Staten lär göra allt för att hålla booblan intakt. Inte bara handlar det om röster. Reavinstskatt är en viktig intäkt och ffa håller bolåneeldad konsumtion hjulen snurrande.
Får man fråga hur många barn du/ni har?
5 . . . . . . . . . . . stycken
Jag separerade nyligen och gjorde i och med det om en del saker. Halverade faktiskt matkostnaderna trots att vi fortfarande är 5personer i familjen som bor här heltid. Blivit lite mer vegetariskt då barnen uppskattar det och det många gånger kan vara billigt också. Har i hela mitt vuxna liv varit bra på att utnyttja veckans erbjudanden mm så det är ingen skillnad.
Bilen används vid behov men undviker onödig åkning, ganska exakt hur senaste 2 åren sett ut 
Okej. Tack för svar. Tycker det är intressant med just prisjämförelser men för att göra någorlunda vettiga är det ju bra med en del övrig information för att få det i rätt kontext.
Grattis till all kärlek ni måste ha 