Tycker inte att det låter som ett pengaproblem utan mer att du och din fru har lite olika köpmönster. Du låter väldigt sparsam och kanske behöver öva på att spendera dina pengar? Har man velat ha (och haft råd) med en Apple Watch i flera år - köp den. Du kommer troligen bli väldigt nöjd.
Håller helt med det sista du säger, tror inte heller så mycket på budget. Så länge utgifterna är lägre än inkomsterna, och man är nöjd vad man lägger pengar på så ska inte behovet finnas av en detaljerad budget 
1 gillning
Ser inte att det ena utesluter det andra.
Jag har dokumenterat varje utlägg i excel sen jag var 16, och följt kostnader per kategori, med en budget jag reviderar kvartalsvis.
Budgeten/uppföljningen hjälper till med transparens och målsättning. Den är inte tvingande. Får vi syn på en bra deal så kör vi på den.
En gång i månaden ber jag min fru, som är ekonomiskt ansvarstagande men ointresserad av excel, om 15 min där vi går igenom månadens resultat, ev korrigeringar i nästa kvartals budget, och kommenterar det vi har lust att kommentera. I genomgången ingår en avrapportering av våra investeringar.
Min upplevelse är att denna månatliga korta genomgång ger oss ett verktyg för att ha en dialog kring våra prioriteringar och dess effekter. Min fru hade klarat sig utan dem men hon accepterar dem iom att jag ber om det. Hela upplägget bygger på att vi har gemensam ekonomi där jag kan se varje utlägg.
1 gillning
Förstår jag det rätt, din fru konsumerar (ansvarstagande) oavsett din budget. Hon tar del av din utvärdering och påverkas eventuellt av den.
Budgeten är mao till för dig och då undrar jag om din konsumtion under månaden påverkas av vad du har satt upp i din budget? Händer det att du köper mer/mindre för att följa budgeten?
Att jag fråga beror på att jag är genuint intresserad av att förstå viljan att ha en budget och det är så sällan man får tillfälle att fråga om fenomenet som nästan är lite “heligt” i ekonomiprat.
Jag sitter till viss del i samma situation som du - man som vill ha budget och kvinna som inte bryr sig om den. Däremot är jag den som sköter konsumtionssammanställningen och kräver “var det värt det”-diskussion (att det rymdes i budgeten är inte ett svar på den frågan 
)
Under åren tycker jag mig vagt ha hört vad jag, kanske lite hårt, tolkar som
- få kontroll över framtiden som de facto är oviss
- visa för sig själv och kanske andra att man klarar att följa en plan (som man själv gjort och kan skruva på)
- tillfredsställelsen att de att det går ihop på kalkylbladet, ekonomipusslet blir komplett
Som sagt, det är vad jag lyckats luska ut men det finns säker andra skäl
Jag tror du är inne på rätt spår här. Jag är sparsam/snål och har lätt för att känna skuld om jag gör ett köp (för ett högre belopp) som endast uppskattas av mig själv och sedan visar sig inte vara värt det. Genom att budgetera en post för en kategori gör det mer accepterat oavsett vad man fyller det med. Det kan vara att man köper 5 billiga smartklockor för 10tkr eller en dyr smartklocka för 10tkr. Oavsett så har man kommit överens att max 10tkr är okej att lägga på det.
2 gillningar
Jag har aldrig haft en budget eftersom jag inte har haft något behov av en budget.
Pga att jag eventuellt blir påtvingad en RE ganska snart utan att vara riktigt framme vid FI har jag nyligen börjat bokföra alla mina utgifter för att få 100% koll. Tidigare har det räckt att jag kan ha en hög sparkvot, just nu 40-50%, men nu vill jag få bättre koll.
Kanske kommer det att leda till en budget framöver.
1 gillning
Ja är pengarna slut för månaden så är dom det. Det ska inte lånas bara för att det finns en bra deal.
Vi har alltid haft köpstopp, förutom mat, mellan 25 - sista i månaden eller att alla räkningar är betalda. Automatiskt sparande ligger också på de dagarna.
Finns det då pengar över, ja då kan man ju busa till det, men kanske inte direkt. Man vill ju ha lite i resten av månaden också.
2 gillningar
Den där är känslig. Jag ifrågasätter ytterst sällan min frus inköp. Kanske då hon som sagt håller i pengarna, ibland kanske lite väl. Men visst händer det. Vi har en liten del av vår budget som är “personlig” och kan läggas på exakt vad som helst. Ibland får vi ta av den till olika okynnesinköp.
Köpa mer för att nå upp till budget skulle jag aldrig göra XD, budgeten är för mig en indikation om var vi helst vill hamna under, om inte särskilda skäl till avvikelse föreligger. Ju mer vi ligger under desto trevligare är det.
Men ja. Jag skulle säga att mitt förhållningssätt till inköp ändras. Sen är budgeten till stor del lagt utifrån våra inköpsmönster, snarare än tvärtom. De grova dragen baseras på våra mönster, sen tittar vi per kategori och känner efter om vi vill försöka påverka posten åt något håll nästa kvartal. Ofta nedåt, men ibland kan det vara det motsatta. Tydligaste exemplet på det var när jag kände att jag borde köpa mindre uteluncher men efter att tagit del av resultaten insåg att summan var liten per månad och att jag med tanke på vad det gav mig med gott samvete kunde öka på antalet uteluncher.
Hur jobbar du/ni med budget hemma?
Jag gillar tillfredsställelsen att det går ihop ja. Och det känns bra med självkontroll vilket det är ett tecken på. Samtidigt känns det bra att kunna ta stora inköp för att man vill, och att visa upp dem och inte sopa dem under mattan. Det känns som det leder till att vi blir medvetna om vad vi lägger pengar på, vilket känns viktigt. Sen är det för mig också kul med grafer. jag tror det är bra för vårt förhållande eftersom vi har transparens, båda har ganska mkt lika mkt insyn i vår ekonomi vilket underlättar diskussion om gemensamma mål etc. Och det ger känslan av ett gemensamt projekt.
Kan du definera “pengarna slut för månaden”?
Jag gissar att du menar att du har ett konto kopplat till ett kort och där har du efter lön/räkningar en summa som ska räcka i 1 månad och resten har du fört över någon annanstans?
Eller menar du att du levar pay-check till pay-check?
Nja inte riktigt så. Ska se om jag kan förklara bättre.
Till och börja med har min lön tagit alla räkningar inkl. kontokort från SAS och Circle K under alla år. Jag tjänade bra som försäljningschef IT-mjukvara. Min fru jobbade 80% sedan barnen var små. Min frus lön orörd på räkningsviset i alla fall. Jag sparar och min fru likaså. Alltid med automatik.
När allt var betalt, sparandet klart, korten nere till 100%, då hade vi resten plus kort kvar så att säga. Lite av min lön och hela min frus.
Så har vi kört sedan 2001. Nu har barnen flyttat hemifrån. Jag har gått FIRE sedan vintern 2024 då bolaget blev köpt och min fru som är 7 år yngre hoppade ner till 60%.
1 gillning
Först, stort tack för att du tog dig tid att svara! Så sällan jag får möjlighet att diskutera frågan utan att kunskap om den andres ekonomi och förhållande påverkar hur jag förstår det som sägs. Har grunnat en del på vad du skriver och här kommer några svar/reflektioner
Helt ärligt vet jag inte riktigt hur det arbetas med budget, mannen säger att han gör en för varje månad men det var många år sedan jag såg någon. Efter att vi kommit fram till att jag hade aversion mot budget men var en fena på att leva sparsamt och handla smart gav han upp kravet på att jag skulle se hans budget eftersom den inte påverkade mig det minsta (jag gjorde allt för att glömma den).
Det vi haft hela tiden är månatlig uppföljning med värdering och jämförelse (månad, kvartal, halvår och år). Detta har jag hållit i under alla år. Till en börja nerbrutet i detaljer numera mer i poster som Mat o annat man köper i livsmedelsaffär, bostad, systemet, krogen, kläder …. med frågan Var det värt det? Även i jämförelse med månaden före, året före. Inte ifrågasättande utan frågande. Vi har lagt dubbelt så mycket på krogen denna månaden jämfört med förra eller i fjol. Vad var dert och var det värt det? Ett snordyrt läppstift eller ytterligare en pryttel till en förstärkare kan besvaras av den ene som Ja, det var det - och då var det också det. Eller med nja och då får man fundera lite runt det. Händer mer sällan numera att vi har gjort “ovärda” köp men det händer och det är inget konstigt i det - och det bra att i efterhand få hjälp att fundera över det och att det inte är något dåligt eller skamligt.
Idag bryter vi enbart ner längre semesterresor för att få syn på om vi verkligen lägger pengarna på det vi tycker är viktigt/värt det. Det har ibland gjort att vi skruvat lite på nästa resa.
Låter som vi inte har bråkat om pengar - det har vi! - men inte om konsumtion utan om investeringar; något ska man ju bråka om
Här tror jag lite av min aversion ligger - det är bra, man har varit duktig om man handlar mindre än budget. Detta triggar mitt duktig-flicka-syndrom och kan få mig att nästan spara mig till döds. Eller lura mig själv genom att sätta upp större summor i budgeten för att sedan varje månad kunna se att jag har varit duktig. På mig drar det mot att pengar blir målet och inte medlet i livet, och dit vill jag inte.
Bra att det finns olika sätt att hantera sin ekonomi så att man kan leva ett förhållandevis lugnt och tryggt i den delen.
1 gillning
Jag lockas också av budget. För mig skulle det bli ett spel, en rolig utmaning. Jag gissar på att det även skulle ta bort en del skamkänslor som jag har kopplade till konsumtion.
Men min man ser det inte likadant så därför kör vi bara uppföljning.
Fast jag ska se om jag inte kan få till att köra med en budget ändå nästa år. Om det får mig att släppa skamkänslorna och kunna njuta mer när vi tex går på restaurang, åker på semester eller köper kläder till mig så tror jag att min man skulle gilla det.
1 gillning
Jag känner tvärtom att utan budget så är ju målet för konsumtion 0 kr på varje post vilket gör att den duktiga flickan aldrig unnar sig själv något, inte ens när behov VERKLIGEN finns.
Tack. Började tro att det bara var jag som kände sådan skuld och såg att en budget är ett verktyg för att komma runt att avstå konsumtion (typ varje gång) även om man har råd med god marginal. Vad är det egentligen som gör att man så lätt väljer att avstå köpet och att man känner sådant ansvar för att det måste bli rätt och värdefullt? Kan man möjligtvis sätta ett pris på att lägga tid av sitt liv på att göra research och sedan aldrig köpa?
Vi har varit gifta i mer än 30 år och har aldrig haft en hushållsbudget. Det var några år på 90-talet med kassabok över utgifterna men det är det närmaste.
Vi köper det vi behöver när vi behöver det.
Intressant att ta del av!
Spontant tycker jag baserat på vad du delar med dig av här som att du och din make har ett sunt förhållningssätt till pengar som verkar fungera för er båda. Alla har nog endel konflikter ibland, det kan nog svarare vara ett sundhetstecken, att båda parterna känner att de kan ta plats och ge uttryck för sina åsikter även när man vet att partnern inte kommer hålla med.
Pengar ska jobba åt oss, inte vi åt dem. Kan vi inte spendera dem utan att glädjen förtas, så känns det som ett problem.
Jag känner att jag kan både lägga en budget, och spendera slantar utan att känna mer än en rimlig dos av “vad det värt det”, fullt medveten om att ibland kommer man ha köpt fel och efteråt kommer man känna att det inte var värt det. Budgeten är mer en guideline och uppmuntran, inte lag skriven i sten.
Pengar får till stor del ett värde för mig när de används, och jag dör gärna med noll på kontot.