Buffert-behov och fyra-hinkar kritik?

Spara och investera
#1

Hej Jan!

Först och främst, tack för den utmärkta bloggen, efter att ha läst flera internationella källor om personal finance under senaste åren tycker jag att dina inlägg är väldigt välskrivna, lätta att förstå och har bra innehåll.

Nu till mina invändningar :slight_smile: Jag tyckte att inläggen om buffert och fyra-hinkar strategin var några av de bästa, därför har jag också försökt fördjupa mig i områden. Först läste jag överkurs-artikeln om behovet av buffert, sedan försökte jag läsa på 4% regeln vs 4-hink strategin och till slut hittade jag en intressant artikel från 2018 som jämförde utfall från 4-hink strategin med klassiska, statiska portföljer. Du kan hitta artikeln här (The Bucket Approach for Retirement: A Suboptimal Behavioral Trick? https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3274499). Några av mina tankar kring dessa:

  • Det är viktigt att se skillnaden mellan “besparingsfas” och “uttagsfas”. Enl min tolkning handlar 4%-regeln primärt om uttagsfasen medan 4-hinkar kan användas både vid sparande och uttag. Det är nämligen viktigt att veta om man har disponibel inkomst, dvs man behöver använda bufferten endast i verkliga nödläge eller varje månad.
  • Överkurs-artikeln från buffert-inlägget var ganska övertygande för mig att det inte är värt att hålla hela bufferten på sparkonto. Det går bra att vb låna pengar på en rel kort tidshorisont (6-12 mån) och om man behöver pengar om ca 1 år (när olyckan har väl inträffat och man vill återbetala lånen) går det faktiskt att ha en konservativ portfölj (30-70 nämns i artikeln).
  • Det är kanske värt att poängtera att frekvensen a hur ofta olyckor “får” inträffa begränsas snarare av ens utgifter och spårningsförmåga än om man väljer sparkonto eller portfölj (t.ex i ditt räkneexempel tar det ca 3.5 år att fylla upp bufferten från 10%-sparandet och då har man inte räknat med att kanske själva olyckan påverkar sparningsförmågan)
  • Min slutsats angående bufferten var (om vi fortsätter med ditt exempel) att istället för att ha 150.000 på sparkontont, skulle jag lämna kanske 50-75k, mest för psykologisk skäl och slå ihop resten med mellanrisk hinken (ca 500k-1M) och investera i en konservativ portfölj, t.ex 30-70 eller RikaTillsammans/permanenta portföljen.
  • Sedan hittade jag artikeln ovan genom bogleheads. Där tittar man historiskt och internationellt på flera marknader och jämför statiska portfölj med hink-strategin enl 4 olika succémått. Slutsatsen är att statiska portföljstrategier har haft betydligt bättre utfall i alla länder, med lite skillnader kring vilken portfölj presterade bäst (t.ex 70-30 i USA men 50-50 i Sverige). Deras teoretisk förklaring var att i hink-strategin sker ombalansering bara åt ena hållet (när marknaden är start) men utnyttjar inte när marknaden är svag, dvs man “låser” sina pengar i buffert-hinken när aktier går ner och buffertens relativ storlek ökar (pga att den har en fix nominell storlek).

Min slutsats från allt detta är att:
1, Man behöver bara en liten kontant-buffert, typ 1/3 av det som brukar rekommenderas.
2, Jag skulle syfta på en mellanrisk-hink med låg exponering till aktier, typ 30-70, eller permanenta portföljen. Den kan ha en fix storlek men man ska ombalansera den för att utnyttja börsen till viss del.
3, Passiva hinken ska vara hög-risk, typ 90-10.

Vad tycker ni om allt ovan? (Ursäkta det långa inlägget)

Áron

#2

Vi är alla väldigt olika vad som gäller livssituation, konsumtion och förmögenhet, så man får anpassa hinkarna efter det. Jag har själv utgått från fyrahinkarsmodellen men jag har nog redan glömt vilken storlek man borde ha på dem.

Jag har ett lönekonto som kan variera lite mellan en till två månadslöner. För min vardagliga konsumtion och för att fylla på de andra hinkarna. Ett vanligt sparkonto utan ränta.

Min bufferthink är till för att enbart användas till när olyckan är framme. Jag vet ungefär vad som kan gå åt skogen. Ibland kan den fungera också som en reserv för några lite större spontanköp. Den här 30/70-hinken ska inte vara större än rimligt.

Det ända syftet som jag har med min mellanrishink är konsumtion, alla större köp och resor jag kommer att göra mellan 5-10 års sikt. Jag vet inte ännu vad jag kan komma att hitta på men jag har försökt uppskatta sådär ungefär, och därtill lite extra för säkerhets skull. Men inte ett öre mera. Jag vill att den här hinken ska kunna växa till sig under tiden och därför tycker jag att risknivån 60/40 är lagom.

När jag har ett konkret mål att spara till tar jag en pott av mellanriskhinken och skapar en ny hink där jag sparar enligt 10%-regeln (10% aktier för varje år jag har kvar till köp). Ibland kan jag ha flera såna hinkar.

Resten av mina besparingar försöker jag ha på den passiva 90/10. Ibland måste jag använda den för att fylla på mellanriskhinken. Den här hinken vill jag ha så stor som möjligt, i alla fall tills jag pensionerar mig.

Och vad tycker jag om allt du skrev? Jag behöver själv en ganska stor mellanriskhink med fördelning 60/40, men om du inte behöver en sån hink är det helt ok för mig. Helt allmänt tycker jag att man ska ha ett klart och tydligt syfte med alla sina hinkar och att man ska därefter försöka hålla dem så små som möjligt (med lite rörelsefrihet förstås), utom den passiva hinken som ska helst vara så stor som möjligt. De olika teorier som du presenterade, jag måste nog erkänna att jag är pragmatiskt lagd och att de gick långt över mitt förstånd.

#3

Jag tycker det här är en intressant fråga och helt ärligt så har jag inte landat i det helt. Jag håller mycket med er båda.

Problemet och min “fallacy” är att jag hela tiden safe:ar för mycket. Professorn i avsnitt #87 var ju ganska tydlig att i förhållande till humankapitalet så bör vi ta en mycket högre risk i början av våra liv. Jag har ju tidigare rekommenderat att köra lika mycket i räntefonder som man är år gammal. Det tyckte han var alldeles för defensivt fram tills dess att man var 50 år gammal. Därefter kunde man köra den fördelningen enligt honom.

Jag klurar lite åt att man borde korrigera mellanriskhinken med framförallt två faktorer:

  • Egna kapitalet i boendet
  • Humankapitalet
Det i sin tur borde leda till att man får en bufferthink på en årsinkomst minus ( inkomstförsäkring + a-kassa + uppsägningstid ) vilket borde göra att den hamnar på kanske 3 - 6 månadslöner. Om sedan egna kapitalet i boendet och humankapitalet fyller mellanriskhinken, borde mycket mer flyttas till den passiva hinken redan tidigare i livet och därmed öka risken och avkastningen.

Vad tänker ni om ovan?

#4

Jag har försökt klura ut ursprunget till tumregeln lika mycket räntor som man är gammal. Om man är riktigt försiktig, om räntorna är riktigt bra - nästan lika bra som aktier, och om aktier är riktigt dyra och volatila med hög risk, då kanske. Men det var länge sen. Idag har vi bättre kunskaper om aktiemarknaden, billiga indexfonder och nya beprövade metoder som man vet ger resultat. Så man kan nog säga att den där tumregeln har passerat bäst före datumet, kanske nånstans vid milleniumskiftet.

Egna kapitalet i boendet. Det finns folk som bor i en hyreslägenhet och det finns folk som har en insatslägenhet, och folk som flyttar ofta, till en billigare eller dyrare lägenhet beroende på arbets- och familjesituationen. Det finns folk som bor i en villa som de ser som en investering och det finns folk som är så fästa vid sitt boende att de kan aldrig tänka sig att flytta. Så det finns folk som kan få snabbt loss pengar ur sitt boende och det finns folk som har pengarna helt låsta i boendet. Och folk som har stora lån och folk som inte är skuldsatta. Och sen finns det de som har skog också. Eller en bil eller en stor båt som väntar på en köpare.

Humankapital handlar utöver utbildning och inkomster också om flexibitet, anpassningsförmåga och sociala och andra färdigheter som man kan behöva på en föränderlig arbetsmarknad. (Därtill kulturella egenskaper som inte behöver nödvändigtvis har något med privatekonomin att göra.) Alltså hur säker och trygg man kan känna sig i arbetslivet.

Bufferthinken och den passiva hinken är enkla att förstå, men storleken och syftet med mellanriskhinken är ett oklart kapitel. Det finns så många faktorer att ta hänsyn till som kan spela in, inklusive förmögenhet, konsumtionsmönster och livssituation, om man har barn osv., att det är svårt att säga något allmängiltigt.

  • Själv har jag utgått från min egen situation och har döpt om mellanriskhinken till konsumtionshink. Den är till för alla större köp och resor på 4-10 års sikt (med uttagsstrategi enligt 10%-regeln), plus lite till som säkerhet för oväntade utgifter. Enkelt att förstå och upskatta storleken, men den här ”lösningen” är kanske inte lämplig för alla. (Kanske är den inte optimal ens för mig själv, men vad kan jag ha missat?)
#5

Hej Jan och Tale!

Intressant diskussion! Jag håller med Tales huvudpoäng att antalet och storleken av hinkarna är väldigt individuell. Min poäng var att med fyra-hinkar strategin missar man nästan definitionsmässigt chansen att ombalansera. För ett enkelt exempel ta någon med bara två hinkar, ett buffert på 300k i korta räntor och en passiv hink på 700k i 100% aktier. I praktiken har man då en portfölj med 70-30. Tänk om aktierna tappar 50%. Med en 70-30 portfölj skulle man i så fall sälja 175k av räntorna och köpa aktier (billigt!) så att det blir 70-30 igen med totalvärde på 650k. Med hink-strategin säger man istället att Nej, jag vill bevara mitt buffert på 300k och därför ändras portföljen till ca 55-45. Det som folk kanske inte inser är att om man då plötsligt behövde 300k cash för en olycka måste man i alla fall ta ut den från sin totala portfölj som kommer att vara värd 350k i slutet (antingen 100% i aktier eller 245k aktier + 105k räntor, beroende på ev. ombalansering). Poängen är att om man vet att man behöver t.ex max 300k för olycka/målsparande/osv då den enda som är viktigt att veta att hela portföljen har en risk-portfölj som även med värsta möjliga draw-down behåller åtminstone 300k i värde. Hinkarna kan var ett bra psykologiskt verktyg men man bör känna till kostnaden.

Ang. boende och humankapital: Jag tycker att här visar det sig att 4-hinkar är ingen silver-bullet som kan täcka alla ens behov av finansiell planing. Det fungerar hyggligt väl för att planera sparande (se ovan) men det är svårt att inlemma alla former av förmögenhet. Jag har läst en artikel från en schweizisk finansiell rådgivare som rekommenderar att man räknar humankapitalet med sin förmögenhet, mest för att kunna räkna ut rimliga siffror för livförsäkring och liknande. Vi människor har svårt att hantera sådana låg-chans-hög-konsekvens risker annars. Ni kan läsa artikeln här om ni vill: https://goo.gl/KBvVjb Boendet tycker jag att man ska betrakta lite likt som en bil: normalt sätt är det konsumtion som inte genererar inkomst (bortsett från alternativa kostnaden, t.ex hyra eller pass för kollektivtrafik). Men, om man behöver det kan man bestämma sig att flytta/hyra ut/sälja bilen och då blir det plötsligt kapital. Dock har jag svårt att hitta rätt ställe för detta gömda kapitalet.

Vad tänker ni?

#6

ake,

Problemet med hink-strategin är mellanriskhinken.

  • I ditt alternativa förslag har du egentligen ett litet sparkonto och två hinkar - en något större bufferthink 30/70 (eftersom du har skippat mellanriskhinken) och en vanlig stor passiv hink.

När olyckan är framme kan man ha otur och det händer precis då när börsen har dykt ner. Då kan man förlora mycket pengar i mellanriskhinken eftersom aktierna har förlorat en stor del av sitt värde.

  • Jag har faktiskt funderat på det själv nån gång. I ett sånt fall skulle det vara frestande att ta ut bara räntorna (och kompensera senare när börsen har återhämtat sig) även om det är emot ”regelboken”. (Därför kan det vara en bra idé att ha mellanriskhinken på ett sånt konto där man kan ta ut räntorna separat.)

Nackdelen med en stora bufferthink i ditt alternativa strategi är att den växer inte lika mycket i värde med tiden (som mellanriskhinken i hink-strategin) på grund av en liten aktiedel. Fördelen med den är att den förlorar inte lika mycket i värde när både livet och börsen går åt skogen samtidigt. - Var det det här som var din poäng eller har jag fortfarande missat den?