Hur ser ni på att ha delar av eller hela sin buffert i lågrisk räntefonder/obligationer.
Som exempel AMF företagsobligation?
Bör ge bättre ränta än vanligt sparkonto, såklart till något högre risk men risken känns ändå minimal? Eller vad tycker ni?
3 gillningar
Inget för mig i alla fall. Tycker inte risken är minimal. Sparkonto tycker jag är mest praktiskt.
Men visst, har man jättestor buffert så kanske det kan vara ett alternativt 
Men då tycker jag att man kanske istället ska fundera över om man inte har för stor buffert och istället borde minska den och placera långsiktigt i indexfonder.
10 gillningar
Om man har likviditet tills man fått ut pengarna från en försäljning kan man kanske göra det. Alltså då kanske inte hela bufferten.
Företagsobligationer är i min mening dock inte lämpligt. Det var ju den marknaden som stannade i Covid kraschen. Svenska företagspapper handlas direkt mellan aktörerna dvs inte på en börs och är ganska tunn handel. Därav problemen vid Covid. I så fall bör det vara statligt garanterade obligationer där det finns någon form av garanterad återbetalning och likviditet. Så att inte ens buffert pengar är låsta när man behöver dem.
Sen brukar man säga att durationen på räntepapper bör motsvara sparhorisonten. Problemet med en buffert är att man inte vet sparhorisonten. Den kan vara mycket kort. Därför riskerar man då att hamna i korta räntefonder tex AMF Kort. Men då börjar det bli tveksamt om det är lönt jämfört med sparkonto.
Det är väl därför de flesta har buffert just på sparkonto.
5 gillningar
Fonden gick -4% som mest 2020 och -5% , 2022
Med hög korrelation med börsens dippar.
Lättare att öka aktiedelen något så uppnår du samma risk / avkastning totalt i portföljen men du behåller en riskfri del i form av sparkonto som buffert.
Låg likviditet i dessa räntepapper kan även få fonder att låsa för uttag (spiltan) (vilket eventuellt bankkonton hos mindre aktörer också skulle kunna göra innan insättningsgaranti kickar in)
2 gillningar
De eventuella (notera eventuella) extra kronorna som detta skulle kunna ge jämfört med ett sparkonto är inte värt huvudvärken som jag ser det.
4 gillningar
Jag skulle säga att det beror på hur situationen ser ut i övrigt. Det finns ju situationer då buffert inte ens är relevant. 
Så det beror ju på vad man prioriterar, t.ex. avkastning, likviditet, garanterat belopp etc.
3 gillningar
Så alla här förkastar FIRE-bibeln, som förespråkar ca 50/50 till 75/25 fördelning mellan aktier och räntepapper?
Är det inte blasfemi på forumet…
Korslänkning till tråd där detta diskuteras:
4 gillningar
Gäller det även i uppbyggnadsfasen?
I uttagsfasen.
Här kan du läsa mer om glidepaths inför att man påbörjar pension, och en bra förslag om bond tent som jag tycker verkar vara det bästa:
1 gillning
Ok, formuleringarna i kommentarerna ovan lät dock ganska generella och negativt inställda till räntepapper i allmänhet.
Men avser ni alltså byta till ca 25-50% räntepapper av den typ som TS frågade om under uttagsfasen?
Jag kör 80/20 nu, men har länge funderat på att fasa över mot 60/40. (Är i FIRE)
2 gillningar
Vad för räntepapper har du valt för de 20 procenten?
Jag kör bara jättelånga räntor (30-åriga) plus guld.
1 gillning
Misstänkte det… Jag antog att TS inte är i uttagsfasen ännu och därför tyckte jag inte buffert behövs placeras i räntefond. Bättre med “lagom stor” buffert på ett tryggt sparkonto och resten i långsiktigt sparande i indexfonder.
1 gillning
Tack för all input och tips. Jag tror jag landar i att det inte är värt risken/tidsåtgång att ha buffert/eller en del av den i räntepapper. Iallafall inte nu när man kan få schysst ränta i vanliga sparkonton…
3 gillningar
Rimligt! Tycker du gör klokt i det