Samma här, med var sitt kontokort och ett gemensamt konto för 99,9% av alla olika inköp och utgifter är det enkelt att följa upp med export av alla posterna under valfri period till Excel.
Följer man denna enkla struktur löpande är det inte speciellt krävande att följa upp. För egen del får jag ihop ett halvår med någon timmes masserande i Excel.
Egentligen spelar det ingen roll om du säljer andelar eller sänker NAV-kursen som sker då förvaltaren säljer åt dig.
Det du säger stämmer matematiskt.
Men visa mig gärna på ett enklare och billigare upplägg förutsatt att jag vill ha ett kassaflöde som styrs av storleken på de underliggande bolagens utdelning?
Det kan tyvärr inte men om du syftar på att fondförvaltaren styr utdelningen på underliggande bolags utdelning så tror jag du har fel. Förvaltaren säljer rakt av och tar ingen hänsyns på bolagens utdelningar.
Intressant, så vad tänker du förvaltaren av utdelande fonder istället tar hänsyn till när han ska bestämma storleken på fondens utdelning?
Korrelationen mellan utdelningarna är inte 1:1 (avgifter och kostnader tillkommer) men utan att ha granskat alla utdelande fonder tror jag generellt den är ganska hög.
Några exempel:
Xact Sverige skriver att:
Grunden för utdelning är utdelningarna i underliggande bolag.
Vanguard skriver att:
Xact Norden Högutdelande har inte i skrift att de följer underliggande innehaven men om man räknar själv och jämför är korrelationen väldigt hög.
Jag har utgått från tumregeln 10% aktier per år i sparhorisont. Det innebär att jag bör ha 90% av nästa års behov i räntor, 80% av utgifterna om två år, sedan 70%, 60% o s v. Summerat blir detta 4½ eller 5½ årsutgifter beroende på om jag även räknar med innevarande år. Jag har därför kommit fram till att min buffert bör bestå av 5 årsutgifter.
Jag står eventuellt inför en påtvingad RE under nästa år och därför har jag sedan en tid lagt in alla mina utgifter i ett excel-ark så jag kommer att ha en väldigt bra koll på mina utgifter.
Njäe, men jag har fått lära mig att 20% dividend cut inträffar då och då på typiska index som S&P500, tex under finanskrisen. Den högsta jag hört talas om var 33% under stora depressionen
Så att räkna med en halvering av utdelningarna känns väldigt konservativt, åtminstone om man har en vettigt diversifierad portfölj med bolag som inte delar ut en hög andel av vinsten och inte heller har hög belåning.
Sen hur länge man ska räkna med tills utdelningen är återställd och växer igen kan nog vara lite längre än börsen i sig. Typiskt vill väl bolagen först få ordning på finanserna igen, få upp kursen och sedan drar på med utdelningar igen. Så kanske ett år längre än vad man räknar att börskursen tar 
I min värld brukar jag tänka att det finns två olika typer av sparkonto; obundet eller bundet (3 mån, 6 mån, 12 mån, …). Jag håller med dig om att en buffert ska ligga på ett sparkonto - ett obundet sparkonto. När jag skrev sparkonto syftade jag på bundet sparkonto. Sorry, för att vara otydlig.
I min värld är buffert cash/kontanter som ligger på ett obundet konto. Buffert för mig ligger inte i på ett bundet sparkonto, ej heller en räntefond.
